MENY
Eskilstuna kommun

Ångmaskinen

Ångmaskinens historia

I början av 1700-talet byggdes den första ångmaskinen av en engelsman som hette Thomas Newcomen. Ångmaskinen kunde ersätta människans hårda arbete, väderkvarnar och vattenhjul. Den användes för att pumpa vatten vid gruvorna i England och drevs av stenkol men var inte särskilt effektiv. Det krävdes mycket stenkol för att driva den och den hade ungefär 8 hästkrafter, som en liten utombordsmotor på en båt idag. Trots att den var mycket energislukande var den ett enormt framsteg och starten på en snabb teknikutveckling. Redan i mitten av 1700-talet hade James Watt gjort en rad förbättringar på Newcomens ångmaskin och fått ner energiförbrukningen mycket. Nu kunde ångmaskinen börja användas i industrierna och eftersom ångmaskinen drevs av kol kunde även industrierna flytta längre från vattnet, till ställen där fanns kol. Mårten Treiwald var banbrytande och byggde Sveriges första ångmaskin redan under 1720-talet. 1931 byggdes en modell av Triewalds ångmaskin enligt en beskrivning och den kan man se på Tekniska museet i Stockholm tillsammans med andra historiska ångmaskiner.  

I början av 1800-talet, när Watts patent på ångmaskinen gått ut, kom det ännu fler förbättringar. Ångmaskinen gjordes mindre och mer flyttbar vilket gjorde att den nu började användas för transporter. 1807 hade det första passagerarfartyget som drev av en ångmaskin sin premiärtur i Amerika. Folkmassan ska ha hånskrattat då få trodde på idén med en ångbåt. Skrattet ändrades dock till jubel när publiken såg att farkosten verkligen gick säkert och ganska snabbt framåt. 1818 åkte det första ångfartyget över Atlanten och 1825 invigdes i England den första järnvägen för ånglok. Nu hade ångans århundrade börjat!

Det första svenskbyggda ångloket, Förstlingen, byggdes 1853 av Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna. Förstlingen var 5,1 meter långt, vägde 5,6 ton, hade en ursprunglig spårvidd på 891 mm och hade en effekt på 20 hästkrafter. Loket skrotades 1882 och det finns endast en ramsida kvar av loket, en cylinder och ett hjul, som man kan se på Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle.

I slutet av 1800-talet byts ångmaskinen ut mot elektricitet och förbränningsmotorer, som är mycket mer effektiva. Idag möter vi sällan ångmaskinen om vi inte besöker ett museum eller tar en tur med en skärgårdsbåt eller veteranjärnväg. Ångmaskinen har i princip försvunnit från västvärlden men tekniken och ångan finns i hög grad kvar fortfarande. Våra kärnkraftverks turbiner som skapar elen till exempel drivs av ånga och omkring 80 procent av världens el kommer från ångturbiner i kärn- eller kolkraftverk. Kan du komma på fler maskiner eller tekniker som använder ånga?

Här i Eskilstuna kan du besöka Ångmaskinhallen och se flera olika ångmaskiner som ånglok, ångbrandspruta och lokomobilen. Där kan du dessutom få se när ångmaskinerna körs. Besöker man först hallen för att se utställningen kan du få en bra genomgång av hur maskinerna fungerar och se hur ångmaskinen ser ut inuti så du har en riktigt bra förkunskap om hur det fungerar när du kommer tillbaka och ser maskinerna arbeta. För att läsa mer om museets utställning och hur det går till när ångmaskinerna körs kan du följa länken nedan. Ha så kul!

Eskilstuna stadsmuseum - ångmaskinhallen

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Kontakt

Eskilstuna direkt

Eskilstuna kommuns kontaktcenter

Öppettider

Besökstid Eskilstuna
Måndag-torsdag 07.45-16.30
Fredag 07.45-16.00

Besökstid Torshälla
Måndag-torsdag 08.00-16.30
Fredag 08.00-16.00

Telefontid
Måndag-fredag 07.30-17.00

Besöksadress

Värjan, Alva Myrdals gata 5, Eskilstuna
Östra Torget, Brogatan 13, Torshälla