MENY
Eskilstuna kommun

Bäverfakta

Bävern

Bävern är Sveriges största gnagare. Om du är uppmärksam kan du se spår av bävern genom träd och buskar som gnagts av. Är du ute en tidig morgon eller sen kväll kan du även ha turen att få se en bäver simma eller samla mat vid strandkanten.

Historia
Bävern var utrotad i Sverige i slutet av 1800-talet. Men idag har vi ungefär 100000 bävrar i vårt land. Under 1900-talet inplanterades bävrar i Sverige och sedan dess har bäverstammen växt sig stark. Idag har vi alltså gott om bäver och det händer att den uppfattas som besvärlig när den gnager ned träd och bygger dammar där människan inte vill att den ska göra det.

Bäver

Jakt
Sedan lång tid tillbaka, redan flera hundra år före Kristus, jagade man bävern. Man ville få tag i både päls och något som kallas bävergäll. Det är en sorts ämne som bävern producerar i två små hålrum eller pungar på magen. Bävern själv använder det för att markera revir, medan människorna på den tiden ville använda det som läkemedel. Det innehåller nämligen ämnen som kan döda bakterier och dämpa feber. På 1700-talet fanns det ca 200 nedskrivna användningsområden för bävergället. Det var alltså på grund av detta som man jagade bävern så pass mycket att den kom att utrotas. Bävergället var väldigt dyrt att köpa. På 1800-talet fick man betala mer än en drängs årslön för lite bävergäll.

Året och familjen
Bävrarna bor tillsammans som ett par hela livet och har även sina tidigare födda ungar boende hos sig något år också. De parar sig i februari och får sina ungar i juni. Därefter hjälper hela familjen till, vanligtvis också fjolårets ungar, att lära de nya ungarna hur man gör för att samla mat, gnaga och simma. När Ungarna blir tillräckligt gamla ger de sig av för att hitta en egen partner.

Maten inför vintern samlas in på hösten. Då gör bävern stora matförråd som skall räcka hela vintern om det skulle vara mycket snö och tjock is där de har sin hydda. Skulle maten ta slut kan de simma flera hundra meter under isen för att hitta öppet vatten för att ta kunna sig upp på land och gnaga och samla mer mat.  När det sedan blir vår igen så kommer bävern fram oftare och börja äta av det som finns nära strandkanten, till exempel barken och bladen från asp, sälg och björk. 

Bäver

Om bävern när den är uppe och simmar skulle upptäcka någon fara kan den plaska hårt med sin platta svans för att varna sina familjemedlemmar. På så vis kan bävern som har bra hörsel och känsel hålla sig undan det som hotar den.

Utseende och sinnen
Bäverns namn härstammar från betydelsen ”den brune”. Det kan
man förstå om man ser en bäver. Den har en brun tjock päls och är ca 70-100cm lång. Svansen mäter ca 30-40cm. 

Bäver

Bävern kan väga 18-22 kg och är en utmärkt simmare med sin simhud mellan bakfötterna. Den kan vara upp till 15 minuter under vattnet utan att behöva hämta luft vid ytan. Bäverns morrhår hjälper den att ta sig fram i mörkret under vattenytan då de är känsliga för vattnets rörelser.

Bäverns hörsel och luktsinne är bra. De kan känna doften av träd på långt håll. Men den använder även lukt och hörsel för att hålla koll på eventuella faror. Bävern kan till och med lukta under vattnet. Synen hos bävern är inte lika god. Den ser dåligt under vattnet och ser troligtvis inte så bra på långt håll när den är uppe på land. Därför är det extra viktigt för bävern att lukt och hörsel är bättre utvecklad.

Bäver

Boplats
Bävern bor ofta i hyddor som den själv bygger upp, men de kan också bo i utgrävda hålor. En hydda kan vara 1-2 meter hög och 4-8 meter lång och bred men ibland blir de ännu större. Hyddorna byggs av kvistar och jord med ingången under vattenytan. Med ingången under vattenytan en bit ut i vattnet hindras andra djur från att ta sig in i hyddan. Bävern är alltså väl skyddad där inne. Med ingången under ytan hindras också kylan från att ta sig in i hyddan på vintern. Det gör att det blir tillräckligt varmt för bävern att bo där. För att ingången hela tiden skall hålla sig under vattenytan behövs en jämn vattennivå. Det kan bävern ordna genom att bygga en damm intill hyddan. Då stiger vattnet och bävern kan känna sig trygg. Matförrådet inför vintern finns i närheten av hyddan.

Påverkan på naturen
När bävern fäller träd kan det ge förutsättningar för nytt liv och boplatser till andra djur. Döda träd fungerar som boplats till många insekter. Platser där det finns mycket insekter söker sig fåglarna till och eventuella dammar som översvämmar områden gynnar vattenlevande djur.

Däremot kan bäverns fördämningar störa människan. När land svämmas över där inte bör finnas vatten kan det ställa till problem. Vägar kan bli försvagade genom att vatten tränger upp underifrån. Det handlar ofta om mark som vi använder på något sätt, t.ex. odling eller för transport. Med särskilda tillstånd kan man försöka flytta på bävrar till andra platser men till och med ha ihjäl dem och ta bort hyddan.

Källor:
www.nrm.se
www.wwf.se
www.lansstyrelsen.se

 

Sidorientering:

Arter

Biologiskt perspektiv

Vattentema

Eskilstuna Hållbara Vatten (Huvudsida)

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Kontakt

Eskilstuna direkt

Eskilstuna kommuns kontaktcenter

Öppettider

Besökstid Eskilstuna
Måndag-torsdag 07.45-16.30
Fredag 07.45-16.00

Besökstid Torshälla
Måndag-torsdag 08.00-16.30
Fredag 08.00-16.00

Telefontid
Måndag-fredag 07.30-17.00

Besöksadress

Värjan, Alva Myrdals gata 5, Eskilstuna
Östra Torget, Brogatan 13, Torshälla