MENY
Eskilstuna kommun

Kompensation


Den pedagogiska utmaningen

Enda sättet att bli en god läsare är att läsa och att läsa mycket. Grunderna läggs när vi som barn lyssnar till berättelser och sagor. Inlärningen fortsätter i skolan. För den omfattande och tidskrävande träningen som också behövs räcker inte skolans timmar till. Den sker framför allt i slukaråldern, när vi av egen fri vilja kastar oss in i de fiktiva världarna. Sedan fortsätter vi, under hela livet, att förkovra oss, förutsatt att vi fortsätter läsa. Hur går det då om man har specifika svårigheter att lära sig läsa?

Inom Förbundet FMLS, som organiserar personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, kan många vittna om hur deras läsintresse avtagit tidigt under skolåren, därför att deras läsförmåga varit allt för låg i förhållande till vad de förväntas läsa. Läshastigheten har ofta varit så låg att de inte haft en rimlig chans att hinna med det som ska läsas.

Det finns personer vars utvecklingsstörning förhindrar dem att tillgodogöra sig ett avancerat innehåll, men när det gäller personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är detta inte den primära orsaken. En elev med lässvårigheter har oftast intellektuella förutsättningar motsvarande sina jämnåriga. Men den låga läserfarenheten gör att de i takt med att texterna blir mer avancerade får svårt att ta till sig kunskapen. Detta därför att den skriftliga grammatiken är en annan än det talade språkets grammatik. Dessa elever har också ett mindre ordförråd, eftersom de inte konfronterats med orden lika ofta som den läsvana eleven.

Reaktionen på detta blir att de hittar olika kompensatoriska strategier. De låtsas att de läst, de gissar, de frågar ut kamrater på rasterna och de får mycket läshjälp i hemmet. Men framför allt har den entusiasm som krävs for att på fritiden kasta sig in i bokslukandet forsvunnit, därför att läsandet blivit synonymt med misslyckande. Insatsen har varit för hög i förhållande till avkastningen och det har känts vettigare att ägna sig åt andra sysslor, sådana som gett bättre stimulans och självförtroende.

Inledningsvis klarar man sig hjälpligt med dessa olika strategier, men ju längre tiden går, desto längre och mer komplexa blir också de texter man förväntas läsa. Glappet mellan krav och förmåga blir därmed allt större och de olika strategierna blir i takt med det allt mer hindrande.

Den pedagogiska utmaningen gäller därför samtliga lärare och ligger i att anpassa undervisningen, så att även dessa elever har möjlighet att tillgodogöra sig dess innehåll. 

NO, SO och matematik

I matematik, natur- eller samhällsorienterade ämnen gäller det att t.ex. förstå mängdlära och miljöförstöringens mekanismer. Den bästa drivkraften for att förstå detta är elevens motivation och intresse. Inte minst krävs detta när de på egen hand förväntas söka uppgifter som ska sammanställas i en uppsats.

Ur lärarens perspektiv underlättas detta arbete om eleven klarar sig själv. Ur elevens perspektiv blir undervisningen mest effektiv om han eller hon ges rätt förutsättning för att vara självgående. Med andra ord är både lärarens arbetsbörda, och elevens resultat, avhängigt om eleven får rätt förutsättningar att klara av uppgiften på egen hand.

Ekonomiskt sett är det därför kortsiktigt att inte ge eleverna de verktyg de behöver för att klara sig på egen hand, eftersom verktygen både kan avlasta läraren och öka elevens motivation.

Men om en satsning på kompensation, för elever i behov av särskilt stöd, ska bli effektiv, krävs också ett pedagogiskt engagemang. Varje lärare måste se över sin undervisning, så att eleverna får möjlighet att utnyttja sina verktyg. När det väl är gjort, och när det blivit en vana att lägga upp undervisningen så att den blir tillgänglig för samtliga elever, är det troligen också så att dessa elever blir mer engagerade än tidigare.

Anpassad undervisning är alltså inte en fråga om välgörenhet. Det handlar om lärarens kompetens och tillfredsställelse med den egna insatsen. Utgår man från elevernas rätta förutsättningar, är möjligheten att uppnå ett lyckat resultat som störst.


Ur FMLS tidning "Hör Upp!"
Publicerad med tillstånd av FMLS

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Stålforsskolan