MENY
Eskilstuna kommun

Rademachersmedjornas historia

Rademachersmedjorna är en av Sveriges bäst bevarade 1600-talsmiljöer och här finns Eskilstunas äldsta bevarade byggnader. Området är på många sätt unikt. Dels eftersom det är en bevarad miljö från arbetarklassen, dels eftersom husen har fått stå kvar på samma plats som de en gång byggdes på. I 360 år har smedjorna använts till olika typer av hantverk.

Reinhold Rademacher, okänd konstnär.

De första smedjorna stod färdiga 1659 och utgjorde en del av Carl Gustafs Stads järnmanufaktur, anlagd och uppkallad efter kung Karl X Gustav.  Manufaktoriet i Eskilstuna var Sveriges första smidesmanufaktur. Verksamheten var statlig och hade ensamrätt på tillverkning av en lång rad smidesprodukter. Här tillverkades saxar, sylar, knivar, lås, åderlåtningsjärn, bösspipor, beslag och mycket mer.

Manufakturens förste föreståndare var Reinhold Rademacher, som kungen bjudit hit från Livland (nuvarande Lettland) i sin strävan att utveckla det svenska smidet. Rademacher hade tidigare drivit en manufaktur utanför Riga, men kungens löften om stora priviliegier och förmåner lockade honom till Eskilstuna. Hovarkitekten Jean de la Vallé fick rita en plan över det nya bruket. 120 nya, moderna smedjor skulle Rademacher få!

Men det blev inte riktigt så som det var tänkt. När Karl X avled 1660 försvann mycket av finansieringen till Carl Gustafs Stads manufaktur. Istället för 120 smedjor blev det endast 20 stycken. Rademacher fick kämpa mot dålig lönsamhet och brist på arbetskraft. När Reinhold Rademacher avled 1668 tog hans änka Maria Wittmacher över som föreståndare. Hon drev verksamheten vidare i nästan 20 år.

Arbetarna

I varje smedhushåll fanns, förutom mästersmed och hans familj, även gesäller och lärlingar. I varje smedja bodde två hushåll. Det betydde att det kunde bli ganska trångt i hemmen. Att arbeta i smedjan var smutsigt och stundom varmt, stundom väldigt kallt. Av de smedsfamiljer som kom till Eskilstuna tillsammans med Rademacher var ungefär hälften invandrare, framför allt från Tyskland. Eftersom manufakturen var statlig ägde smederna inte sina verktyg eller de produkter de tillverkade. Alla varor lämnades in till föreståndaren. Det var bestämt hur mycket varje smed skulle tillverka varje vecka för att få sin lön. Många sålde dock sina varor på sidan om, i smyg.

Fristadstid och industrialisering

I början av 1700-talet övergick manufakturen i privat ägo. År 1771 blev området en del av Eskilstuna Fristad, där smeder fick driva företag utan skråtvång och tullavgifter. Namnet anspelar på idén om en fristad för smeder och uppstod som en reaktion på den näringsofrihet som rådde i Sverige och på att manufakturerna var olönsamma. Under senare delen av 1800-talet användes de kvarvarande smedjorna som lokaler till några av Eskilstunas många snabbt växande industrier. De små, enskilda företagen slogs ihop till större verkstäder.

Kulturreservat

Av de ursprungliga 20 smedjorna finns sex stycken kvar idag. Förutom smedjorna från 1600-talet finns några hus på området som byggts eller flyttats till platsen senare. År 1906 öppnade Eskilstunas första museum i en av smedjorna. År 1959, som en del av stadens 300-årsjubileum, iordningställdes de kvarvarande smedjorna till ett kulturreservat där historia och tradition hålls levande. Här utförs än idag traditionella hantverk av egenföretagare och föreningar.

Smeden C. A. Bergquist i arbete i museismedjan. Fotot är taget 1925 av Ruben Fredriksson

Smeden C. A. Bergquist i arbete i museismedjan. Fotot är taget 1925 av Ruben Fredriksson

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Kontakt

Rademachersmedjorna
Öppettider

Utomhusmiljön är öppen dygnet runt och har fri entré. Det finns ett flertal individuella hantverksföretag på området och deras öppettider varierar. Här hittar du aktuella öppettider och kontaktuppgifter till hantverkarna.