MENY
Eskilstuna kommun

Processen bakom Bältdjuret i Kjula

På inbjudan av Eskilstuna kommun har Signe Johannessen och Erik Rören tagit fram ett förslag på offentligt konstverk till Kjula i Eskilstuna. Uppdraget påbörjades i april 2015 och är en del av kommunens satsning kallad ”Konstfokus”.

Signe Johannessen och Erik Rörens konstnärliga arbete innebär att en kollektiv, kontextspecifik arbetsprocess påverkar slutresultatet. De strävar efter att öppna upp det offentliga rummet och göra det relevant och kommunikativt för flera olika grupper i samhället. Tillsammans arbetar de aktivt för ett öppnare, mer inkluderande och mer tillåtande samhällsklimat.

Konstnärerna vill vidareförmedla den känsla de själva har när de arbetar i offentliga rummet, att medborgare kan påverka sitt gemensamma rum och sitt samhälle – allt är möjligt. Deras arbete är ett demokratiprojekt där känslan av vanmakt som kan upplevas i samhället byts ut mot känslan av att vara delaktig i en förändringsprocess.

Deras projekt i offentliga rummet handlar om att förflytta makt genom glädje, gemenskap och dialog.

Sammanfattning

Konstnärerna har genomfört en serie workshops och dialoger med skolbarn i Kjula, ortsbor generellt och tjänstemän. Tillsammans med Kjulas unga invånare gjordes en kartläggning av händelser och fenomen som präglar ortens historia och identitet.

Barnen i Kjula berättade historier om ett Bältdjur som levde i skogarna runt flygfältet. Bältdjuret var en central punkt i barnens berättelser om orten. Bältdjuret visade sig vara en bortglömt hangar, en kvarleva från ett misslyckat forskningsprojekt i kölvattnet efter försvarsmaktens upprustning på 70-80 talet. Konstnärernas efterforskningar visade att hangaren hotades av rivning.

Konstverket Bältdjuret i Kjula innebär att hangaren flyttas till en mer central plats i Kjula, ges status som offentlig konst och utsmyckas med en palett tagen ur barnens framtidsvisioner för orten.

Bältdjuret och processen som ledde dit tillhandahåller en omformulerad blick på Kjula som plats. Processen samlas i en dokumentärfilmproduktion.

Kjulas historia och framtid vävs ihop i verket, där de unga invånarna själva har fått styra kompassnålen för att nedteckna en alternativ historieberättelse, en omformulerad verklighetsbild.

Bältdjuret i Kjula skriver in Kjula i historien och konsthistorien genom Kjulas barn, som i konstnärernas projekt getts tolkningsföreträde och definitionsmakt.

Här nedan finns konstnärernas arbetslogg från processen:

Konstuppdrag Kjula

27 april 2015
Uppstartsmöte
Det första mötet om konstuppdraget i Kjula utvecklades snabbt till ett engagerat samtal om orten Kjula och vad som präglat platsen genom åren. Det redogjordes för planerna kring ortens framtida logistikpark. Det blev tydligt att Kjula även historiskt varit en logistiskt viktig plats. I detta samtal lyftes flygfältet fram, och de projekt som historiskt varit kopplat till det och det tydliggjordes att platsen varit strategiskt intressant.

Utifrån dessa samtal utförde mötesdeltagarna en exkursion till Kjula och de områden som diskuterats på mötet. Vi blev särskilt intresserade av de många historiska byggnationer och föremål som övergivits av orten och flygfältet. De föreföll oss som spår från en annan tid eller dolda kunskapskällor som vi ville undersöka närmare. Med på mötet var representanter för stadsbyggnadsförvaltingen som är beställande part och kulturförvaltningen som driver projektet.

04 maj 2015
Kjularunda bordet sharing

Följande inbjudan skickades ut brett till tjänstemän, politiker, föreningar och privatpersoner. Målet var att nå så många människor som möjligt som hade beslutsfattande ansvar eller särskild kompetens om Kjula:

Välkommen på Kjularunda bordet sharing!
Med utgångspunkt i att Signe Johannessen och Erik Rören bjudits in av Eskilstuna kommun att utforma en skiss på en konstnärlig utsmyckning i Kjulas offentliga rum, bjuds du nu in till ett förberedande rundabordet möte med tillhörande fika.

Syftet med mötet är att varje inbjuden person medtager ett eller flera dokument eller annan form av underlag om Kjula som läggs fram på bordet under mötet. Detta för att skapa en gemensam utgångspunkt för konstnärernas arbete vidare. Målet är att tillsammans uppnå ett större eller mindre kunskapslyft om Kjulas historia, samtid och förutsättningar. Materialet som läggs fram på mötet kommer sedermera ligga till grund för konstnärernas vidare arbete med Kjulas invånare för att forma det konstnärliga skissförslaget. Du är inbjuden för att du i ditt arbete eller som privatperson har kunskap om Kjula, eller har ett ansvarsområde som berör Kjula.

Välkommen med ditt underlag. Anekdoter, minnen, rapporter, arkivmaterial eller personliga iakttagelser. Allt om Kjula är viktigt på Kjula runda bordet sharing 26 maj kl 13.30-15.30.

Välkommen!

Ur workshoppen och samtalen under ”Kjularunda bordet sharing” kom många olika riktningar fram. Personerna som deltog på mötet var engagerade och hade alla med sig bidrag till diskussionen. Det framkom att landskapets form hade format ortens namn. Kjula betyder köl, alltså den rundade undersidan av en båt. Andra lyfte fram historierna om varggropar från 1700talet. Då jagade man i Kjula fruktade vargar genom att konstruera förrädiska stora gropar. Varggropar, som sedan fått kulturminnesstatus. Mystiska berättelser om murar som aldrig färdigställts på mäktiga krön och i djupa hål. Men på våren lyser backarna upp i skimrande lila och gröna gnistor, allt inbäddat i backsippornas gråa grönska (Sofiebergsåsens naturreservat). Då vallfärdar människor över ”kjölarna”.

Efter mötet fortsätter vi arbetet med att titta vidare på de specifika former och färger som återkommit under ”Kjularunda bordet sharing” och samtalen vi drivit. Runda kölar med starka historier. Gnistrande färger.

“Bältdjuret” i Kjula tas upp, detta är en av byggnationerna vi upptäckt nära flygbasen. Ett spår av ett visionärt forskningsprojekt som drevs på mitten av 1900talet. Målet var då att kunna gömma flygplan för eventuella fiender. Att i skydd och osynlig från luften kunna starta flygplan, som sedan skulle kunna lyfta smidigt mot skyn. Flera märkvärdiga hangarer konstruerades. När testerna utfördes brann hangarer ner och forskningsprojektet fick därför ett abrupt slut. Bältdjuret i Kjula blev kvar då projektet lades ner. Kvar fanns krönande, enorma kroppar i Kjula. Som mytiska väsen.

Konstuppdrag Kjula

16 juni 2015
Möte med ansvariga för logistikparken i Kjula

Vi får en introduktion kring planer och visioner kring logistikparken, vilket planeras skapa mycket jobb i regionen.

Vi diskuterar olika eventuella placeringar av ett offentligt konstverk.

Vi ser på intressanta byggnader och objekt som kommer att försvinna för att ge plats åt logistikparken. Vi pratar om flygplatsen som delvis kommer beröras av projektet.

 

Konstuppdrag_kjula

16 juni
Möte med Kjula skola
Tillsammans planerade vi en omfattande workshopverksamhet med alla barn och unga som går i skola i Kjula. Det framstår tydligt för oss att historia är en viktig del av Kjulabors identitet. Samtalet handlar mycket om ortens unga och det historiska kartläggningsarbete som skolan genomfört. Vi planerar att engagera grupper genom storytelling och workshops. Barnen i Kjula blir från och med nu arbetets fokusgrupp. Ortens unga skall få fabulera Kjulas framtid. Workshopkonceptet Kjula 2044 tar form.

20-25 juni 2015
Research
Vi undersöker närmare de riktningar och idéer som kommit upp under våren och försommarens arbete. Återkommande tendenser som ortens historia, runda kullar och hål och konkreta exempel på detta som Bältdjuret i Kjula researchas närmare.

Kjula klotterlänk till annan webbplats

Svensk Flyghistorisk Föreninglänk till annan webbplats

Kungshållet på Kjulaåsenlänk till annan webbplats

01 juli 2015
Bältdjuret i Kjula
Vi får en rundvisning av den fantastiska byggnaden, Bältdjuret i Kjula, och vi slås av byggnadens estetiska kvaliteter och blir nyfikna på att lära oss mer om hangarens historia.

1-5 juli
Sommarvistelse i Kjula
Vi bor i Kjula under 5 dagar och pratar med människor vi möter i affären, på vandrarhemmet och runtomkring på orten. Vi uppsöker aktivt alla de platser och historier som berättats för oss.

Upp över kullarna och ner i groparna går vi. Vi försätter oss i olika perspektiv. Ser Kjula tätort utifrån, uppifrån och inifrån.

I skogarna möter vi engagerade människor med sina hundar som visar oss ännu fler kullar på Kungsvallen. Det är slående hur återkommande dessa former är i orten. Vi badar i gropar fyllda med vatten och hela orten är härligt sommarsömnig.

Konstuppdrag Kjula

20 augusti 2015
Tidningsreportage
Tidningen Sörmlandsbygden publicerar en artikel om projektet.

Kjula

26 augusti 2015
Intervju
Vi träffar Sveriges radio och pratar om konstuppdraget, Kjula och vårt arbete. Programmet sänds samma dag.

29 augusti 2015
Kjuladagen

En möjlighet att känna Kjula på pulsen. Under Kjuladagen vandrade vi runt och observerade firandet, talade med folk och deltog i aktiviteter.

Kjula

28, 29, 30 september 2015
Observationer och research läggs fram för fokusgruppen, alla barn på Kjula skola
Under möten och workshops har hittills tydligt framgått att historien i Kjula är närvarande och viktig medans framtiden är diffus. Framtidsvisioner har hittills saknats i grupperna vi talat med. Därför har vi valt att helt och hållet fokusera på Kjulas framtid tillsammans med de människor som kommer bo och vistas i Kjula då.

Workshopserien Kjula-2044 kommer genomföras med alla elever på Kjulas skola och syftet är att visionera kring framtiden och att skapa ett gemensamt narrativ om någonting man vill ha på orten framöver.

Arbetet med Kjulas barn började med att vi träffade dem alla gruppvis under skoltid och la fram vårt konstnärliga researcharbete. Vi berättade om hur Kjula fått sitt namn, Kjula står för Köla som står för köl. Den runda kölen under en båt. Namnet antyder detsamma som vi under vår vistelse i Kjula upptäckt. Kjula är geografiskt uppbyggt runt tre massiva kullar. Vi berättade för barnen om märkliga landskap med kullar och besynnerliga gropar. Sofiebergskullarna, Kungsvallarna, Varggroparna som hittats i Kjulas skogar. Grustagen, Sandtagen och kalkbrotten.

Vi tittade tillsammans igenom bilderna av dessa fenomen och upptäckter, Vi tittade på backsipporna som växer i Kjula och som endast återfinns på en handfull platser på jorden. Vi tittade på “Bältdjuret” som hade samma form som kullarna och var formad som en köl, formad som Kjula.

Kjula

Medan vi la fram materialet började barnen självmant teckna det vi talade om. Nya kopplingar mellan de olika fynden och fenomenen började ta form. Det vi tillsammans undrade när vi lämnade varandra då var: Hur hänger de olika fynden ihop och vilken historia gömmer sig i Kjulas kullar, formationer och Bältdjur, Kjulas gropar och märkvärdiga flora?

 

5,6,7 oktober 2015

KJULA 2044, framtidsworkshop med Kjula skola
Rustade med lyxigt tecknarmaterial sammansatt utifrån de färger som dykt upp under det spontana tecknandet som uppstått under det första mötet, intog vi åter klassrummen, skolan och de offentliga rum som ligger i nära anslutning till skolan.

Barnen fick i uppgift att genom sitt tecknande berätta för oss hur alla fynd vi tillsammans utforskat hängde ihop, om de själva fick bestämma. Vilken historia skulle de berätta vidare år 2044 (då skulle barnen vara ungefär i vår ålder) och vad kommer finnas kvar, rent fysiskt, i framtiden av allt detta?

Bilder och narrativ växte fram. En form av alternativ arkeologisk, geografisk och historisk förklaring till helheten Kjula uppstod.

Vi genomförde även stadsvandringar där barnen fick visa oss fysiska exempel på former, storleksförslag och placeringsförslag. Det blev tydligt att Bältdjuret var genomgående det fysiska objektet som barnen relaterade till både utomhus och genom sitt tecknande.

Barnen förmedlade Bältdjuret i en alternativ historieberättelse, Bältdjuret som huvudfigur i en framtidsberättelse och Bältdjuret i anslutning till de andra upptäckterna. Bältdjuret som symbol för Kjula.

Kjula2044

5,6,7 Oktober 2015
Hur ser den ut?
Under det fortsatta tecknandet utvecklade barnen fysiska visioner och hade väldigt enstämmiga förslag på färgglada ytbehandlingar av Bältdjuret. De yngre klasserna visade stor förmåga i att förklara hur det hela förhöll sig. Hur denna varelse hamnat i Kjula, hur den återfår sin färg och hur den placeras. De äldre klasserna var mer specifika i sitt beskrivande. Färgkombinationer, mönster och genomförande.

Teckning av Nea Jynnesjö, klass 6, Kjulaskola

24 oktober 2015
Tidningsreportage

Eskilstuna Kuriren skriver om workshoparbetet. Hela artikeln finns att läsa här.länk till annan webbplats

Kjula

25 oktober 2015
Placering
Efter många samtal med olika instanser besöker vi den platsen vi kommer skriva in som förslag i det slutgiltiga skissförslaget. Vi undersöker för och nackdelar denna placeringen och känner oss glada och nöjda med vårt val.

Kjula

26 oktober 2015
Skissförslaget presenteras

Resultatet av vårt arbete, vårt skissförslag till Kjula, innebär ett helhetsgrepp. Kjula ur kjulabarnens perspektiv, där barnens uppfattning av vilka symboler och objekt som representerar Kjula tas på allvar. Deras estetiska preferenser och narrativa förmåga formar tillsammans med våra ett alternativt sätt att läsa Kjula på. Verket blir ett verktyg att förstå och läsa Kjula på, på ett nytt sätt. Verket innehåller tre delar:

1. Bältdjuret i Kjula

Kontstuppdrag_Kjula_Illustration_Bälta

Bältdjuret flyttas från sin nuvarande perifera position och räddas därmed från den förestående rivningen i anslutning till logistikparkens utformande. Fokusgruppernas aktiva påverkan på bältdjurets framtid som konstverk kan läsas som en omformulerad historiebeskrivning. Objektet flyttas in i historien genom att barnen i Kjula getts tolkningsföreträde och definitionsmakt.

Bältdjuret flyttas till en mer tillgänglig placering i anslutning till de andra formationerna som enligt fokusgruppen och konstnärerna definierar Kjula: Kullarna och groparna.

Bältdjuret får ny skrud. Den renoveras och målas i färger som tagits fram ur barnens narrativ och estetiska preferenser . Vi har även inspirerats av backsippans färgsammansättning.

2. Filmen om processen med verket och Bältdjurets historia

En dokumentärfilmsproduktion samlar historieskrivningen runt Bältdjuret i Kjula ur kjulas ungas perspektiv. Filmen blir ett ytterligare verktyg för att närma sig en avgränsad del av Kjulas historia, men också ett sätt att förstå och följa den konstnärliga deltagarprocess som lett fram till verket Bältdjuret i Kjula. Filmen innehåller både material från workshopparna som ledde fram till skissförslaget, teckningarna som arbetsprocess, historiskt arkivmaterial och intervjuer med människor som varit centrala i Bältdjurets historiska position och samtida roll som konstverk. Filmen tillgängliggörs för skolan, kommunen och alla de barn som deltagit i processen. En kopia av filmproduktionen lämnas till Kjulas bibliotek som en hyllest till det faktum att Kjula öppnade Sveriges första folkbibliotek, ett arbete som dateras tillbaka så långt som till år 1799.

3. Teckningarna bevaras

Teckningarna som varit en röd tråd genom hela arbetsprocessen med barnen fram mot verkets uppförande överlämnas till Svenskt barnbildarkiv. Alla barnteckningar som tillkommit under processen med Bältdjuret i Kjula arkiveras och projektet, deltagarna och verket skrivs i och med det in i den Sörmländska historieskrivningen.

I skissförslaget ingår det även att konstnärerna fortsätter inkludera Kjulas unga under genomförandefasen.

5 maj 2016
Bältdjuret i Kjula byter identitet till Konst

Under ett möte mellan konstnärerna, Eskilstunas kultur- och fritidsförvaltning och mark- och exploateringsenhet skedde det formella ägarskiftet som innebar att den rivningshotade gamla flyghangaren antog ny status som konstverk.

1 jun-13 december 2016
Bygglov och ny placering av Bältdjuret i Kjula

Under en lång process av diskussioner bollades den av barnen och konstnärerna föreslagna platsen för Bältdjuret i Kjula. Efter en del protester från en grupp vuxna kjulabor angående den först föreslagna placeringen valde Eskilstuna kommun istället en plats för konstverket vid motorvägens påfart/avfart. Den nya placeringen innebär att konstverket kommer vara tillgänglig för fler människor att ta del av. Placeringen innebär dock att verket hamnar i en annan kontext än vad konstnärerna först haft i åtanken. Den 14 september 2016 fick Bältdjuret i Kjula sitt bygglov.

 10 augusti-6 oktober 2017
Dokumentärfilmsproduktionen går in i sitt slutskede

Under en serie träffar med barnen som varit med helt från starten samlas det in filmmaterial om processen och verket. Barnen intervjuas och får med egna ord berätta om upplevelsen av att delta i kontorsarbetet. Filmteamet undersöker också platsen som Bältdjuret i Kjula kommer uppföras på.

Peter Olsén dokumenterar arbetet.

30 augusti-2 september 2017
Nyckelpersoner ur Bältdjurets historia intervjuas

Filmteamet intervjuar personerna som varit med under uppförandet av Bältdjuret. Personer från flygfältets historia under försvarsmakten, människor från byggprocessen och kommunala tjänstemän kontaktas. Historisk fakta samlas in för att kunna berätta historien om Bältdjuret i Kjula på ett förmånsenligt sätt.

Även tjänstemän från Eskilstuna kommun får berätta om konstarbetet runt Bältdjuret i Kjula.

15 maj-27 september 2017
Flytten av Bältdjuret förbereds

Bältdjuret saneras med högtryck för att kunna grundas. Samtidigt förbereds ytan runt Bältdjuret för att transporten skall kunna genomföras.

 

4-7 september 2017
Bältdjuret grundmålas

Målar teamet och konstnärerna införskaffar säkerhetsutrustning och genomför grundmålningen av verket.

 

8-27 september 2017
Bältdjuret i Kjula målas i sina nya färger

Verket målas i sina nya färger mellan höstregnskurarna.

14 september 2017
Oväntad vändning i Bältdjurets historia

Filmteamet besöker personen som konstruerat Bältdjuret i Kjula 1994 och finner omfattande och oväntat historiskt material till dokumentärfilmen. Det visar sig bland annat att staben från Jordaniens kungahus varit i Kjula på 9o-talet och imponerats av Bältdjuret i Kjula såpass att Kung Abdullah av Jordanien låter uppföra en egen replika i öknen.

Tillverkaren, en uppfinnare och produktutvecklare från Södertälje fick uppdraget att uppföra och färgsätta även Jordaniens egna Bältdjur. Färgen sattes utifrån ett sandprov som sändes med postgång från den aktuella öknen till produktionsplatsen i Sverige.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Offentlig konst

Eskilstuna konstmuseum ansvarar för den offentliga konsten i Eskilstuna och Torshälla.