MENY
Eskilstuna kommun

GUIF - inte bara handboll

Av Ingrid Nilsson och Lisa Wendelius

GUIF bildades den 26 maj 1896 och har således funnits i 115 år. Bokstavskombinationen står för Godtemplarnas Ungdoms- och Idrottsförening och i namnet liksom i föreningen förenas två av 1800-talets stora folkrörelser, nykterhetsrörelsen och idrottsrörelsen. Här ges en inblick i mångfalden inom föreningen. GUIF var nämligen ”inte bara handboll”!

Laget från Sörmlandsstafetten 1928. Foto: GUIF, Eskilstuna stadarkiv. *

Godtemplarorden kom till Eskilstuna redan 1879 då den första logen bildades. Så småningom stod det klart för äldre godtemplare att ordens ungdomar tyckte att logemötena var alltför stela och högtidliga. Därför bildades GUIF, som skulle utgöra ett ”vänskapsförbund för nytta och nöje”. Idrotten blev en naturlig del. Liksom i många av de tidiga idrottsföreningarna ägnade sig medlem­marna åt en mängd olika idrotter och under årens lopp har GUIF haft många duktiga idrotts­män både individuellt och i lagsporter, både i sommar- och vinteridrotter. 

Söndagsnöje, gång och löpning…

En av de första uppgifterna för den nybildade föreningen var att finna en plats där man kunde öva och tävla. Det blev Stenby äng och där ägde också de första idrottstävlingarna i Eskilstuna rum i augusti 1896 i samband med ett ”söndagseftermiddagsnöje” som också bestod av servering och dans. Biljetter såldes till ett pris av 15 öre med 10 öres tillägg för tävlingsdeltagarna! Man tävlade i höjd- och längdhopp, löpning och gång – och för damerna nysttävlan med 150 m tråd. Efter ett par år flyttade man till den så kallade Snälltorpsängen och 1900 till en idrottsplan i Folkets Park.

1901 arrangerade GUIF den första terränglöpningen i Eskilstuna, en gren som blev mycket populär bland både idrottsmän och allmänhet. ”Sports terräng” var ett begrepp inom den tidiga idrottsrörelsen och GUIF:s löpare hade många framgångar och tog en bejublad seger 1928 i hård konkurrens med eliten av landets löpare. Orientering var också en sport som flitigt utövades i GUIF och man erövrade flera distriktsmästerskap.

Inom det som kallades allmän idrott var den årliga Sörmlandsstafetten ett stort folkligt evenemang i Eskilstuna. Den ägde rum första gången 1915 och GUIF var representerat varje år. Största framgången hade man 1928 då föreningen vann samtliga klasser från juniorer till oldboys. 

Gymnastiktrupp och bordtennis

Fotboll spelades i GUIF alltsedan föreningens start 1896. Redan på föreningens andra sam­manträde beslutades att inköpa en ”sparkboll”. Den allra första ”ordnade” fotbollsmatchen i Eskilstuna spelades 1901 mellan GUIF och IF Kamraterna, som IFK vann med 3–1. Det mest framgångsrika året för GUIF:s fotboll låg längre fram i tiden: 1953 då man vann DM-semifinalen mot City med 2-1 men förlorade finalen.

gymnast 1936

Handboll i Tennishallen

När kom då handbollen in i GUIF? Enligt en minnesskrift från 1946 startade den i ”all blygsamhet år 1932 efter påtryckningar från några yngre, intresserade medlemmar” och de första stapplande stegen ”togos i en inofficiell serie mellan eskilstunalag i Västra skolans gymnastiksal”. Sporten utvecklades alltmer och föreningen tog flera DM. Hemmaarena var Tennishallen mitt emot Tunavallen. En stor framgång var en SM-semifinal mot Redbergslid 1939. Sedan har handbollen blivit den största och numera enda sporten i GUIF. 

GUIF:s handbollsdamer svenska mästare 1956

Damhandbollen nämns 1946 men har ännu inte visat sig på styva linan ”men med det uppsving som nu finns inom damhandbollen har man stora förhoppningar om framgångar”. Och framgångar blev det, bland annat ett svenskt mästerskap 1956.

1925 bildades Guldmärkesklubben av de idrottsmän som erövrat Riksidrottsförbundets märke i guld. Den kvinnliga idrotten kom igång på allvar först på 1930-talet och 1945 bildades Damguldklubben. De båda klubbarna utgjorde stommen till GUIF:s stödförening Gamla GUIF-are, som med dagens språkbruk förmodligen kan kallas en supporterklubb.

Dans och teater 

Men GUIF var inte bara idrott. Föreningen levde verkligen upp till grundarnas förhoppning om ”vänskapsband för nytta och nöje”. Många har vittnat om glädje och kamratskap men också hur man lärde sig demokrati och föreningskunskap.

Folkdansare på scen. Foto: GUIF, Eskilstuna stadsarkiv.

Bland många olika aktiviteter kan nämnas GUIF:s folkdanslag, som under påverkan av nationalromantikens intresse för gammal allmogekultur bildades 1915. I sina vackra folkdräkter var det under många decennier ett stående och mycket uppskattat inslag på egna sammankomster och andra möten och fester runt om i Sörmland.

Intresset för teater var stort och föreningen hade många duktiga amatörskådespelare. Den största framgången var ”Värmlänningarna” som uppfördes första gången 1923 och sedan spelades med jämna mellanrum på Sommarhemmet, Eskilstuna Teater och på turnéer i Sörmland. 

Populära revyer och sommarhem

På 1930-talet och en bit in på 40-talet var GUIF:s revyer omåttligt populära. Liksom hos Karl Gerhard och Ernst Rolf bjöds på glittriga baletter och roliga sketcher och revyerna gick för fulla hus på Godtemplarlokalen på Smedjegatan och på Eskilstuna Teater.

En viktig samlingsplats för olika generationer GUIF-are har alltid Sommarhemmet i Skogstorp varit. Det grundades 1915 för att vara ett ”sommarhem” med avkoppling och rekreation för medlemmarna, av vilka många arbetade i Eskilstunas fabriker och ofta bodde i trånga och omoderna lägenheter. Den stora tomten vid Eskilstunaån med en huvudbyggnad, där kaffe kunde avnjutas på verandan, badplats, stora gräsmattor, dansbana och teaterscen bjöd under årens lopp på underhållning och muntrationer av olika slag.

Föreningen hade också ett eget medlemsblad, ”Lysmasken”, som började utkomma 1918 och som är en ovärderlig källa för den som vill fördjupa sig i GUIF:s historia fram till 1950-talet.

Källor:
Lysmasken 1918–1958, med jubileumsskrifter 1921, 1936, 1946 och 1956.

* 1928 var ett framgångsrikt år för föreningens friidrottare. Längst till vänster på bilden står Royn Eklund, som vann Sports terräng 1928 i hård konkurrens med den svenska eliten. Som nummer två från höger ser vi Oscar Bergman, som 1928 vid en tävling i Örebro satte sörmländskt rekord i längdhopp med 7,19 m. Det rekordet stod sig i 50 år!

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Kontakt

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider
Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna