MENY
Eskilstuna kommun

Det hände hösten 1905

av Tomas Carlberg

1905 var inte bara ett år med politiska spänningar, rysk revolution och Norges frigörelse från Sverige. Stort som smått kan även iakttas ur ett lokalhistoriskt perspektiv. Till den här artikeln har några nedslag gjorts bland källorna på stadsarkivet. Protokollen från föreningslivet berättar om Eskilstunas vardag för hundra år sedan.

Arbete i fabriksmiljö var en vanlig syn i Eskilstuna för hundra år sen. Bilden från Järn- och metallarbetareförbundets avd 23 arkiv volym F9:2. (E A Bergs fabrik).

Tolv föreningsarkiv ger ett tvärsnitt av verksamhetsivern i staden Eskilstuna. Av praktiska skäl har endast protokoll från höstmånaderna, t.o.m. december, använts. För den som önskar en fylligare tidsbild kan nedanstående axplock kompletteras med egna studier i de kommunala arkiven. Syftet med artikeln är främst att visa bredden av arkiv som finns tillgängliga.

Samtliga föreningar som gåtts igenom är representanter för dåtidens folkrörelser: arbetarrörelsen med fackföreningar och politiska organisationer, nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen samt idrottsrörelsen (som senare kom att räknas dit).
Ofta delas folkrörelserna in i dessa kategorier, men protokollen visar att det fanns en del gemensamma områden. Ibland sammanföll de olika folkrörelsernas typiska frågor under ett och samma föreningsmöte, som synes i det följande lärarprotokollet där allt utom specifik nykterhet är på agendan.

Skytte på schemat

Rekarnekretsen av Sveriges Allmänna Folkskollärareförening - i vid mening en del av arbetarrörelsen - sammanträdde den 9 september i 
Protokoll från Rekarnekretsen av SAF:s arkiv volym A1a:5.     1905 fyllde den långlivade föreningen 50 år.
Mälarbaden. Mötet inleddes med psalmsång och bön. Därefter kom det politiska läget på tal då det årliga nordiska lärarmötet kommenterades: ”Olika meningar hade gjort sig gällande om lämpligheten av dess hållande. Tillslutningen hade emellertid varit större än någonsin”, meddelar protokollet. Kretsen diskuterade även lärarutbildningen, och lyssnade senare till ett kort föredrag om ”Kammarskjutning i folkskolan”.

Protokoll från Rekarnekretsen av Sveriges Allmänna Folkskollärareförenings arkiv volym A1a:5. 1905 fyllde den långlivade föreningen 50 år.

Skarpskytterörelsens utbredning fick sanktion av de närvarande: ”Mötet uttalar sig för önskvärdheten af att i skolor, där så lämpar sig och läraren intresserar sig för saken, kammarskjutning måtte införas i folkskolans högsta klass”.

I Eskilstuna socialdemokratiska ungdomsklubb gjorde sig en annan uppfattning gällande. Ungdomsklubbens arbetsutskott dömde ut skarpskytterörelsen som ”öfverklassnöjje”. För övrigt handlade deras möten under hösten till stor del om inrättandet av två nya verksamheter, dels en söndagsskola för arbetarnas barn och dels en ”tjenarinneförening” för kvinnor anställda som tjänstefolk.

Verkstadskonflikt

Många arbetare lockoutades i den stora verkstadskonflikten. Här en bild från fabriksgolvet på E A Berg AB. Järn- och metallarbetareförbundet avd 23 arkiv volym F9:2.

Eskilstuna arbetarekommuns kvartalsmöte i oktober innehöll endast rutinärenden. Den mest mångordiga paragrafen handlar om det slarv som förekommit vid redovisningen av årets 1 maj-försäljning. Konsekvenserna av den stora verkstadskonflikt som pågått under 1905 framgår däremot av protokollen från Järn- och Metallarbetarefackföreningens avdelning 23. En av styrelsemedlemmarna avlämnade vid sammanträdet den 24 november rapport om ställningen vid konfliktens slut. Metallarna tog upp frågan om frivilliga bidrag till dem som ej fått börja sitt arbete på de av striden berörda verkstäderna. Ett annat förslag innebar att man skulle be förbundsstyrelsen och Landsorganisationen (LO) ”att de skulle föranstalta om en extra afgift af en kr pr medlem som skulle tillfalla en fond där de som efter den 15:de februari ej fått börja arbeta, skulle ur densamma kunna erhålla biljet till andra länder eventuelt till Amerika”.

Nykterister på tillväxt

Många blev inskrivna i medlemsboken hos nykterhetslogen "De ungas beskydd". IOGT:s ungdomsloge nr 53 De ungas beskydds arkiv volym A2:1.
Hos nykterhetsorganisationerna hade man inte samma problem att brottas med. Blåbandsföreningen var i stort sett förskonad från konflikter. Det som förekom var att en avgående sekreterare envist vägrade lämna ifrån sig föreningens protokollsbok, samt att barnföreningen Hoppets här blev utan hemvist sedan prosten Sjöholm nekat dem tillträde till deras fordna lokal i Klosters skola. Lösningen blev att Blåbandsföreningen erbjöd de unga att använda de lokaler som föreningen fått hyra av Missionsförbundet, i Eskilskyrkan vid Nybrogatan. Till höstens aktiviteter hörde vidare en festligt inramad auktion eller ”gåvoförsäljning” i början av november. Litet dystrare var beskedet från föreningens s.k. besökningskomité, som efter utförda hembesök den 3 december kände sig nödsakad att föreslå uteslutning av flera törstiga medlemmar.

Många blev inskrivna i medlemsboken hos nykterhetslogen "De ungas beskydd". IOGT:s ungdomsloge nr 53 De ungas beskydds arkiv volym A2:1.

IOGT:s ungdomsloge 53 De ungas beskydd växte så det knakade denna höst. Till snart sagt varje veckomöte invaldes nya medlemmar, som därmed fick ta del av stillsamma programpunkter som ”vykortsmöte”, föreläsning och sång, gissningstävlan, musik och poemläsning, m.m. Flertalet av de 88 st unga eskilstunabor som blev invalda här var mellan åtta och tolv år, äldst var en 16-åring och yngst en fyraåring och två femåringar.

I december 1905 grundades en Eskilstunaavdelning av Svenska kvinnors kristna nykterhetssällskap Hvita Bandet. Medlemsantalet var vid föreningens bildande tolv och till styrelsen valdes av dessa fem fröknar liksom en fru. Som mötets sekreterare tjänstgjorde en fröken Mimma Agardh, ordföranden hette Maria Hammar.

Frikyrklig solidaritet

Elimkyrkan uppfördes vid Smedjegatan där baptisterna redan tidigare hade sitt kapell. 1905 var planeringen ännu i sin linda. Eskilstuna Första Baptistförsamlings arkiv volym K2.
Eskilstuna Första Baptistförsamling, som hade sitt kapell vid Smedjegatan, löste olika praktiska frågor vid församlingsmöten. Ungefär varannan vecka samlades man och då beviljades eller godkändes ofta en eller flera personers inflyttningsbetyg respektive utflyttningsbetyg. Det var ett slags rekommendationsbrev som användes när de rörliga baptisterna sökte varandras gemenskap. Ett protokoll berättar för övrigt att stadens vänsterförening (liberaler) fått hålla möten i kapellets lilla sal. Ett bevis på idémässigt frändskap?

Elimkyrkan uppfördes vid Smedjegatan där baptisterna redan tidigare hade sitt kapell. 1905 var planeringen ännu i sin linda. Eskilstuna Första Baptistförsamlings arkiv volym K2.

Frikyrkorörelsens ekonomi byggde på frivilliga bidrag. Många församlingar gav stödpengar till närstående föreningar. I Eskilstuna Missionsförsamling gjorde man även insamlingar till de fattiga inför julen. Fem ”bröder” utsågs att, tillsammans med ungdomsföreningen, fördela de uppsamlade medlen.

Fotboll, dragkamp och segling

Så till en annan folkrörelse med förankring i medelklassen. Idrottsrörelsen levde och hade hälsan för hundra år sedan. Stora delar av höstens protokoll från Eskilstuna Gymnastik- och Idrottsförbunds arkiv ägnas emellertid åt tvistigheter gällande den lokala fotbollsserien.

Oklarhet rådde om vilka matcher som skulle spelas och ingen given segrare kunde koras i Eskilstunaserien. Guif och Verdandi hade diskvalificerats ”på grund av vägran att efterlyda kallelse till fotbollsspel” och när IFK ställde in en planerad match mot Verdandi ledde det till att klubben blev utesluten. Skrivelser i ärendet avlöste varandra även efter det att säsongen tagit slut.

47 namn finns upptagna i medlemsmatrikeln för år 1905. Eskilstuna Gymnastik och Atletklubbs arkiv volym D2:1.

Eskilstuna Gymnastik- och Atletklubb beslutade den 21 september att anordna en uppvisning i Folkets Park till förmån för de lockoutade arbetarna i verkstadskonflikten. Som svar på tävlingsinbjudan från en annan förening beslöt man vid samma möte att försöka få ihop ett dragkampslag på sex man.

Segelsällskapet Svearna bildades på sensommaren 1905 och dess första kappsegling kunde genomföras den 10 september vid Mälarbaden där ”vinden var syd sydvästlig och ganska hård”. Föreningen är ett tidigt exempel på att arbetare ville delta i idrottsrörelsen på egna villkor. Det segelsällskap som fanns sedan tidigare bestod, enligt en protokollsnotering satt inom parentes, ”af Arbetsgifvare samt deras gelikar, och vi arbetare då naturligtvis ej kan hafva något nöje där kanske vi ej häller får tillhöra detsamma”. Arbetarnas segelsällskap skulle vara öppet för alla. Vid ett sammanträde i november revideras stadgarna på ett par punkter och för tiden då isen lagt sig planerades en kappsegling på skridskor. I år firar föreningen sitt 100-årsjubileum.

Arkivfakta

Rekarnekretsen av Sveriges Folkskollärares Förening (SAF) är ett mindre arkiv om 0,25 hyllmeter som innehåller protokoll m.m. från åren 1851-1950.
Eskilstuna soc dem ungdomsklubbs arkiv består av sju volymer eller 0,25 hyllmeter gällande perioden 1904-1921.
Eskilstuna arbetarekommuns arkiv omfattar fyra hyllmeter från åren 1891-1972.
Järn- och Metallarbetarefackföreningens avd 23 har ett stort arkiv om drygt 23 hyllmeter. Här finns bland mycket annat handlingar från platsstyrelsen och de verkstadsklubbar som berördes av lockouten år 1905. Sammantaget täcker arkivet in en hundraårsperiod, 1890-1990.
Blåbandsföreningen i Eskilstuna har ett arkiv om 0,95 hyllmeter med handlingar från 1888-1993.
IOGT:s ungdomsloge nr 53 De ungas beskydd omfattar 0,8 hyllmeter och tiden 1894-1970.
Vita bandets lokalförening har efterlämnat ett arkiv på 0,55 hyllmeter som sträcker sig från år 1905 till 1978.
Eskilstuna Första Baptisförsamling Huvudarkivet består av nio hyllmeter handlingar från åren 1864-1996 som avspeglar alla församlingens verksamhetsgrenar.
Eskilstuna Missionsförsamling Huvudarkivet innehåller tre hyllmeter handlingar från åren 1865-1993.
Eskilstuna Gymnastik och Idrottsförbunds arkiv rör verksamheten under åren 1900-1909 och bland 0,5 hyllmeter handlingar finns exempelvis protokoll och skrivelser, tävlingsprotokoll, pris- och resultatlistor.
Eskilstuna Gymnastik och Atletklubbs arkiv omfattar två hyllmeter lokal idrottshistoria från åren 1892-1968.
Segelsällskapet Svearnas arkiv består av två hyllmeter handlingar från 1905-1999.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Kontakt

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider
Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna