MENY
Eskilstuna kommun

Torshälla stad

Torshälla fick sina stadsprivilegier redan år 1317. Sjöfarten var tidigt viktig för Torshälla. På 1500-talet fiskade många från Torshälla strömming i Norrland och år 1604 fick staden stapelstadsrätt, det vill säga rätt att segla till utländska hamnar med alla slags varor utom spannmål.

Denna rättighet drogs emellertid in redan år 1636, då man från huvudstadens sida inte ville ha någon konkurrens. 

Något som också i hög grad påverkade Torshälla var försöken att förbinda Mälaren och Hjälmaren med varandra. Redan år 1596 var en två kilometer lång kanal vid Nyby, som ledde båttrafiken förbi fallet vid Stora bron, klar. Kanalen var helt färdig år 1610, bara för att läggas ner igen drygt tjugo år senare. Tack vare detta blev Torshälla omlastningsplats för järn och andra varor som skulle vidare till Eskilstuna. Staden blomstrade och befolkningen steg från 371 invånare år 1610 till 546 år 1650. När så småningom Mälaren och Hjälmaren förbands via Hjälmare kanal och Arboga minskade Torshällas betydelse drastiskt. 

År 1798 drabbades staden av en stor katastrof – rådhuset och ett sextiotal av stadens hundra gårdar brann ner till grunden. Många lämnade staden och befolkningen minskade till 304 personer år 1805. Först efter år 1820 hade staden återhämtat sig och börjat växa igen.  Trots sjöfarten var Torshälla en påfallande agrar stad. De flesta borgare hade jord och höll sig med många olika slags djur. 

Under andra hälften av 1800-talet börjar Torshälla förändras, om än i maklig takt. Stadens granne, Nyby bruk, expanderar och en rad små fabriker etableras, t ex Johan Termaenius mekaniska verkstad (1846), F O Nyströms Blekkärlsfabrik (1854), Ali Andersons fabrik: Torshälla Sågbladsfabrik (1881) och Holmens gjuteri & mekaniska verkstad (1888). Vid 1900-talets början har staden hela 1 893 invånare, sedan minskar befolkningen något fram till 1940.

Torshälla var under första halvan av 1900-talet återigen en stad i kris, med en stagnerande befolkning, hög arbetslöshet, få och dåliga bostäder och usla möjligheter till vattenförsörjning. Läget var så dåligt att stadens styrande till och med övervägde ett samgående med Eskilstuna i början av 1930-talet. Åren mellan 1940 och 1970 blomstrar Torshälla återigen. Befolkningen mer än tredubblas till 8 615 invånare 1970 och stadens areal utökas från 552 till 1 781 hektar då Mälarbaden och Nyby bruk inkorporeras i staden 1952. Framgången är framförallt ett resultat av att företaget Nyby bruk går bra.

År 1971 slås, trots visst motstånd från Torshälla, Eskilstuna, Torshälla samt fem landskommuner samman till en enda stor kommun – dagens Eskilstuna kommun.

Lästips:

  • Torshälla ABC. En uppslagsbok om Torhälla förr och nu (Eskilstuna, 2003)
  • Bror-Erik Ohlsson "Torshälla stad" i red. Bror-Erik Ohlsson Eskilstuna Historia. Städerna och landsbygden från 1500-talet till 1830-talet (Eskilstuna, 2001)
  • Christer Ericsson "Städer i förvandling" i red. Bror-Erik Ohlsson Eskilstuna Historia. 1800-talet och 1900-talet (Eskilstuna, 2002)

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Kontakt

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider
Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna