MENY
Eskilstuna kommun

Fristaden och Eskilstunas utveckling till en industristad

Carl Gustafs stads sigill. Foto: Eskilstuna stadsarkiv

Genom ett riksdagsbeslut 1771 grundades Eskilstuna Fristad, Sveriges första fristad. I Fristaden skulle ”småföretagare” som ägnade sig åt järn-, stål- eller metallförädling, fritt få etablera sig och bedriva sin verksamhet fria från skråtvång och tullavgifter. Statens önskan var att genom detta främja och utveckla den inhemska järnindustrin. Idégivaren till Fristaden var Samuel Schröderstierna, han blev också Fristadens förste direktör. Mycket involverad i Fristadens uppbyggnad och tidiga historia var också Sven Rinman, som bidrog med sitt stora tekniska kunnande. Fristaden växte snabbt både i antal företagare och i antal gårdar där verksamhet bedrevs. I Fristaden tillverkades alltifrån lås, knivar och saxar till husgeråd, svärdsklingor och spik.

Vapentillverkningfanns i Eskilstuna redan under Karl IX: s tid i Tunafors och i Carl Gustafs stad förekom en del vapensmide. 1812 köpte kronan Carl Gustafs stads bruk och flyttade Söderhamns gevärsfaktori till platsen. Eskilstuna blev därmed ett viktigt centrum för Sveriges vapentillverkning. Gevärsfaktoriet spelade också en stor roll för stadens utveckling till en framgångsrik industristad.

Efter många turer fram och tillbaka slogs 1833 Fristaden samman med Gamla staden, det ursprungliga Eskilstuna. Verksamheten i Fristaden och Carl Gustafs stads gevärsfaktori hade då redan samordnats. Visserligen blev Eskilstuna då en enda stad men i praktiken var Fristaden och Gamla staden två skilda samhällen under lång tid framåt, med stora spänningar sig emellan.

Fristaden fortsatte att utvecklas under 1800-talets andra hälft och industristaden Eskilstuna växte fram. Antalet självständiga smeder minskade och arbetsplatser uppstod, produktionen blev mer fabriksmässig med ökad specialisering och arbetsdelning och fabrikörerna satsade på maskiner till sina fabriker. Föregångare var bland andra Jernbolaget, Carl Victor Heljestrand, Carl Oscar Öberg, Lars Fredrik Ståhlberg och Theofron Munktell. Munktell kom till Eskilstuna 1832 och började i sin verkstad tillverka olika sorters maskiner och så småningom ångmaskiner. 1853 kunde Munktells Mekaniska Verkstad presentera både Sveriges första ånglokomobil och det första ånglokomotivet – Förstlingen. Produktionen, antalet fabriker och fabrikernas storlek ökade stadigt under 1800-talets sista decennier och faktorer som bidrog till detta var också en ökad marknadsföring och bättre kommunikationer. Eskilstunas första järnvägsförbindelse - Oxelösund-Flen-Westmanland-banan invigdes 1877. Nästa stora järnvägsbygge, Norra Sörmlands järnväg mellan Eskilstuna och Stockholm, inleddes i början av 1890-talet och stod färdigt år 1895.

Industrialiseringen innebar också en ökad befolkning i Eskilstuna och i de kringliggande landskommunerna Fors och Kloster. Mängder av arbetare kom inflyttande till staden från landsbygden. Eskilstunas befolkning mer än dubblerades mellan 1870 och 1900. I Fors landskommun ökade invånarantalet från cirka 1500 personer 1870 till 7400 år 1900. Många av dessa bosatte sig på Västermarken, där arbetarsamhället Nyfors växte fram. Nyfors samt Fors och Klosters landskommuner inkorporerades med Eskilstuna stad 1907.

De stora folkrörelserna, arbetarrörelsen, väckelserörelsen och nykterhetsrörelsen växte sig starka i nya växande samhällen som Eskilstuna. Människor hade lämnat sina hemtrakter och flyttat till staden, nya impulser och idéer spreds snabbare och man slöt sig samman och bildade organisationer. Inom folkrörelserna kämpade man för förändringar i samhället. Föreningslivet blomstrade och i Eskilstuna var också idrottsrörelsen stor. Den växte fram under slutet av 1800-talet, tidiga föreningar var gymnastik, skridsko och cykel, andra stora idrotter blev fotboll och simning.

Lästips:

  • Bror-Erik Ohlsson, Eskilstuna fristad (Eskilstuna, 1971)
  • Eskilstuna Historia. Städerna och landsbygden från 1500-talet till 1830-talet, red. Bror-Erik Ohlsson (Eskilstuna, 2000)
  • Eskilstuna Historia. 1800-talet och 1900-talet, red. Bror-Erik Ohlsson (Eskilstuna, 2001)

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Kontakt

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider
Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna