MENY
Eskilstuna kommun

Koltransporter på Eskilstunaån

av Anders Björklund

Pensionerad Gas- och värmeverkschef

Slussarna i Torshälla blev klara för trafik år 1861 och slussarna vid Faktoriholmarna fem år senare 1865. Under tiden fram till 1964, då ett antal nya trafikleder med tillhörande låga broar byggdes inför omläggningen till högertrafik, förekom både gods- och persontransporter på Eskilstunaån. Trafiken var mest intensiv i slutet på 1800-talet där Bolinder-Munktell skeppade ut gods och även persontrafiken var livlig.

I takt med att järnvägar byggdes minskade trafiken på ån. Vad som däremot har fallit i glömska är de koltransporter som Gasverket hade på ån under åren 1908 till 1960.

Gasverkets tidiga år

Gasverket startade på privat initiativ i mitten på oktober 1860 med primär uppgift att förse staden med gatljus. Genom att gasa stenkol utvinns gas och restprodukten koks används inom stålindustrin men också för uppvärmning av fastigheter. Gasljusen försvann i början av 1890-talet och ersattes av elektriska lampor.

Det första Gasverket låg på den plats där biblioteket ligger idag och var i drift under den mörka årstiden. År 1875 köptes gasverksrörelsen från kamrer Sandahl för 30.000 kr av det nybildade bolaget ”Gaslysningsbolaget i Eskilstuna” med dr Munktell som ordförande.

Från och med 1886 drevs verket under hela året eftersom gasmotorer började införas i produktionen inom industrin. Gasförbrukningen ökade och 1 juni 1901 övertogs verksamheten av staden mot en köpeskilling av 250.000 kr. Genom en förutseende taxepolitik tredubblades verkets omsättning och ett nytt gasverk behövdes.

Ett nytt verk

Det nya stora Gasverket i kvarteret Vattumannen togs i drift 1908. Foto: Okänd, Eskilstuna stadsmuseum.

År 1908 togs ett nytt verk i drift beläget i kvarteret Vattumannen, där kraft- och värmeverket ligger idag. I en skrift om Gasverkets ombyggnad 1935 kan man läsa om det första verket vid Ståhlbergsvägen:
”Det nya verket, som byggdes för en dygnsproduktion av max 10 000 kbm, var utrustat med bl a elektrisk lossnings- och transportanordning för kol, med tillhörande kaj och hamnplats i Eskilstunaån.”
Vid ombyggnaden 1935 finns också upptaget kostnader för kollossningsanordningar och lagerplatser för 10 000 ton kol och 60- á 80 000 hl (hektoliter) koks.

Kolimporten

Kolet importerades från England och kom med båt till Köping där det omlastades. Under de första åren användes kolpråmar, som lastade 100 – 150 ton, och på senare tid ett mindre lastfartyg med namn Gruno. Då denna farled är stängd under vintertiden ca 5 månader måste stora mängder kol lagras så att behovet säkerställs till kommande öppet vatten.

Kolförbrukningen år 1935 uppgick till 10 000 ton per år. Som mest uppgick förbrukningen till ca 17 000 ton per år och restprodukten ca 15 000 ton koks. Den koks som ej användes för uppvärmning i fastigheter i Eskilstuna skeppades tillbaka till järnbruken i Bergslagen.

Hantering av råvara vid Gasverket i Eskilstuna 1945. Foto: Brydolf-Forsslund, Eskilstuna stadsmuseum.

Importen av kol finns redovisad i en film som dåvarande direktören för Eskilstuna Stads Gas- och Eletricitetsverk Folke Svensson gjorde till gasverkets 100-årsjubileum år 1960. Filmen är överlämnad till Stadsmuseet i Eskilstuna.

Stora förändringar

Svårigheter att få avsättning för kolen, husen övergick till oljeeldning och järnbruken till elektriska ugnar, gjorde att ett nytt gasverk med lättbensin som råvara byggdes och togs i drift hösten 1961. En 100-årig kolepok och 52-årig koltransport på Eskilstuna gick därmed i graven.

Vid de stora ny- och ombyggnader, som gjordes i staden i slutet på 60-talet, Nyfors, Sahl-Skiftinge, Årby, försågs de nya lägenheterna med elspis varvid gasförbrukningen minskade. Rörnätet för gas var också gammalt och i behov av en ordentlig förnyelse. Beslut togs därför om nedläggning av verksamheten. Gasverket var i drift till hösten 1983 och gasepoken upphörde efter 123 driftår.

Tyvärr så finns inga bilder på kolpråmar- eller -båtar vare sig i museets arkiv eller i Gasverkets arkiv hos Eskilstuna Energi & Miljö.

Källor:

Eskilstuna Gasverk 1860 – 1960, text gasverksingenjör G Cronier
Eskilstuna Stads Gasverk, en byggnadsberättelse och en kort återblick

För foto på Gruno se länken till Sjöhistoriskas fotosamlingar.länk till annan webbplats

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Kontakt

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider

Måndagar 13.00-15.00.

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna