MENY
Eskilstuna kommun

Kanalerna i Eskilstuna

av Tomas Carlberg

Aktiebrev från 1867. Ur Eskilstuna Kanalbolags arkiv. Arkiv Sörmland.

Infrastruktur och transportmöjligheter skiftar med samhällenas och nationernas utveckling. Kanaler och en ekonomi byggd kring vattenvägar hör numera till en svunnen tid i våra trakter. Historien kan emellertid berätta om en tid då de högprioriterades.

Eskilstuna kanalbolag och stadens politiker gick sida vid sida i den expansiva utvecklingen vid 1800-talets mitt. År 1860 var kanalen i Eskilstuna-Torshälla färdigbyggd. Den kostsamma verksamheten var resultatet av en historisk utvecklingsprocess som pågått under lång tid.

Kanalbyggandet i Europa utvecklades under medeltiden och hör till de relativt långlivade transportsystemen i historien. Engelbrekt sägs ha varit den förste svenske kanalbyggaren och han gjorde insatser för bergslagen som var av intresse även för Eskilstuna med omnejd. Mannen som gått till historien som urtypen för en upprorisk folkledare gjorde nämligen, år 1435, ett framåtblickande försök att gräva en kanal mellan Mälaren och Östersjön vid Södertälje. Försöket misslyckades dock den gången. Det dröjde sedan ganska länge innan det gjordes nya ansträngningar på området, men även då var det Mälardalsregionen som stod i centrum. Torshällakanalen mellan Hjälmaren och Mälaren, byggd 1596-1610, var det första större kanalbygget i Sverige. Slusskamrarna var dock av trä och förföll snabbt, varför kanalen snart kom att ersättas av Hjälmare kanal, byggd 1629-39.

Intresset för att bygga svenska kanaler skulle senare tillta kraftigt och den verkliga kanalbyggnadsepoken i Sverige var ca 1770-1870, då nästan alla stora svenska kanaler anlades eller byggdes om. Det stora paradexemplet var naturligtvis Göta kanal, som påbörjades år 1810 och stod färdig i sin helhet 1832.

I Eskilstuna var det inte lätt att transportera tyngre fraktgods under den tidiga industriepoken. Direktören Theofron Munktell var den som kom att driva frågan om ett kanalbygge ivrigare än någon annan. Stadens äldste, den politiska föregångaren till stadsfullmäktige, var med på noterna. De ville att Eskilstuna skulle kunna leda båttrafiken direkt, utan omlastning i Torshälla, till lastkajerna i kommersens huvudstad Stockholm.

Kanalbygget i Eskilstuna på 1850-talet kunde förverkligas mycket tack vare ett beslut i riksdagen om att anslå 100 000 riksdaler, fördelat på fem år, utan återbetalningsskyldighet. Kostnaderna för anläggandet av hamnar fick täckas med stora lån.

Taxa över fraktkostnader på kanalen 1860. Ur Eskilstuna Kanalbolags arkiv, Arkiv Sörmland.

Den nya farleden innebar ett omedelbart uppsving för Eskilstuna. Brukspatron Lars Gustaf von Celsing lät år 1868 uppföra sitt stora hamnmagasin vid Rådhusbron (idag kyrkans hus) och trafiken var fortsatt livlig. Så småningom kom kanalen att ersättas av andra transportvägar. Kanalen stängdes slutligen för trafik vid mitten av 1960-talet. 

Källor:

  • Nationalencyklopedin, sökord: ”kanal” (historik), ”Göta kanal”.
  • Bror-Erik Ohlsson (red), Eskilstuna historia del 3 1800-talet och 1900-talet, sid 44-46 (Eskilstuna, 2001).

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Kontakt

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider

Öppet samma tider som Eskilstuna stadsbiblioteklänk till annan webbplats

Bemanningstid
Måndagar 13.00-15.00.

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna