MENY
Eskilstuna kommun

Låstypshistorik

av Conny Karlsson

KulturArv Eskilstuna 2004

Trälås

Hur länge trälås använts hos oss vet vi inte, men sannolikt fanns de i bruk redan under det första årtusendet e Kr.

Stocklås

Stocklåsen satt på insidan av dörren och mekanismen var gömd i en urholkning av en halverad stock, därav namnet.
(Källa: Eskilstuna stadsmuseums Låsutställning 2001)

Fallregellås

Trälåsen sitter på utsidan av dörren och låskolven låses fast av fallreglar, d.v.s. pinnar som ramlar ner i urtag i låskolven och spärrar den. För att öppna låset sticker man in en nyckel av trä med vars hjälp man kan lyfta upp pinnarna som spärrar låskolven.
(Källa: Eskilstuna stadsmuseums Låsutställning 2001)

Draglås.

Draglås

Draglåsen är en utveckling av dragregellås av enklare sort, gjorda av trä. Sedermera då järnet kom utvecklades låsen och blev mer avancerade.  Exempelvis lås med fjäderbleck monterade på dragkolven som frilades från sitt hak med hjälp av en trycknyckel. När fjädrarna var frilagda kunde man föra dragkolven manuellt åt sidan.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)

Bultlås.

Bultlås

Bultlås användes på vikingatiden, men fanns troligen ännu tidigare. Modellen har varit i bruk ända in på 1800-talet men låstekniken har varierat under århundradena. Under 1500- och 1600-talet hade de en höjdpunkt, man har hittat oerhört vackra lås från denna tid.
(Källa: Eskilstuna stadsmuseums Låsutställning 2001)

Fällbomlås.

Fällbomlås

Under medeltiden började man tillverka lås med en spärr i form av en fjäder (fällbom). När låset är stängt passar fjädern in i ett hak och då är det omöjligt att flytta låskolven. Med hjälp av en nyckel lyfter man fjädern och flyttar låskolven åt sidan så att dörren kan öppnas. Låset som sitter på insidan av dörren och kan öppnas genom att man lyfter på fällbommen (fjädern) och för undan låskolven. Från och med 1500-talet tillverkades lås där fällbommen trycks ned av en eller två fjädrar och senare även utformade till snäckfjädrar. Fällbomslås har använts långt in på 1800-talet och finns fortfarande i bruk på gamla dörrar.
(Källa: Eskilstuna stadsmuseums Låsutställning 2001) 

Klinklås.

Klinklås

Klinklås är en låsanordning där en låsbom/klinka hakas i ett slutbleck. Oftast påverkades klinkan av ett handtag/trycke som trycktes ner och lyfte klinkarmen från sitt hak. Låsen tillverkades oftast i kombination med fällbom- och smällelåskonstruktioner men även som självständig konstruktion.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)

Möbellås.

Möbellås

Finns av flera varianter, man kan säga att möbellås är förminskade lås av traditionell sort där de finns av smälle, fällboms och liknande konstruktioner. Ett sådant är springlåset som fanns på äldre byråar, chiffonjéer etc. Det är av smällelåskontruktion med en fjäderbelastad avfasad eller inte avfasad kolv där kolven automatiskt håller sig i utfällt läge och manövreras med nyckel. Snäpplås är en annan benämning. Omkring 1770 kom en förbättrad typ av utanpåliggande (läs: halvt infällt i träet) lås där kolven förblir nedfällt i öppningsläge även när man släppt nyckeln. Instickslåsen blev vanliga på 1800-talet, instickslåsen är infällda i träet och inte synliga från insidan som den äldre typen.
(Källa. Antik&Auktion, 2004, Nr 2, Art: Beslaget Låset Nycklarna, av Jane Fredlund ) 

Smällelås.

Smällelås

Under 1400-talet började man placera en fjäder vid kolvens inre ände. Fjädern förde kolven till stängt läge när inga spärrar höll fast den i upplåst läge. Låskolvens avfasades i yttre änden så att den lättare skulle glida in i slutblecket. Dörren gick igen med en smäll, därav namnet. Smällelåsen hade ofta också en fällbom så att de gick att spärra.
(Källa: Eskilstuna stadsmuseums Låsutställning 2001)

Käftlås.

Käftlås

Käftlås användes ofta i kistor och började sannolikt användas under 1400-talet. De har två mot varandra ställda hakar som i stängt läge håller fast ett beslag som sitter fast i kistlocket.
(Källa: Eskilstuna stadsmuseums Låsutställning 2001)

Polhemslås.

Polhemslås

Principen uppfanns av Christoffer Polhem på 1700-talet. Inne i låset finns ett antal plåtskivor, varannan sitter fast och varannan är vridbar. I mitten av skivorna finns ett fyrkantigt hål och i kanten ett eller två urtag. Med hjälp av den fyrkantiga nyckeln vrider man plattorna så att dessa antingen griper in i låsbygeln och låser fast i denna eller bildar en ränna som låsbygeln kan föras igenom.
(Källa: Eskilstuna stadsmuseums Låsutställning 2001)

Hänglås.

Hänglås

De äldsta hänglåsen är bultlåsen, som från vikingatiden har ungefär samma form och utseende ända fram till våra dagar. De fyrkantiga hänglås som senare kom i bruk erinrar om de fyrkantiga bultlås som var i bruk redan under yngre järnåldern. Under 15, 16 och 1700-talet brukades hänglås i stor variation, t ex. fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås, bokstavslåset, dessa hade löstagbara, ledade eller vridbara byglar. Fastlåsningen av bygeln gjordes med en kolv som fördes med en nyckel, ibland förekom även fällbom som minner om vanlig fällbomsteknik, ibland även smällelåsteknik. Vid 1800-talets senare del hade låsmodellerna utvecklats ytterligare med chubblåsteknik samt självöppnande båge och andra mer utvecklade polhemslås.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)

Kappsäckslås.

Kappsäckslås

Kappsäckslåsen hade för det mesta en kolv utan påtryckande fjäder. Användes som lås till koffertar, väskor eller kappsäckar. Betecknade för dessa lås är de var försedda med överfallsbygel/överfallsögla av princip samma slag som de förhistoriska och medeltida kistlåsen och i viss mån också de sydeuropeiska låsen.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)

Instickslås.

Instickslås

Under senare hälften av 1800-talet vann instickslåset terräng. Det monterades i själva dörrkanten så att bara låsstolpen syns då dörren står öppen. Nyckel kan ibland användas från båda sidorna. Instickslås har bland annat använts i kistor, skåp och dörrar av olika slag. Denna låstyp har fått en dominerande betydelse i modern tid.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna) 

Deuxbattantlås.

Deuxbattantlås

Är ofta ett instickslås till dörrar etc. Låshuset innehåller både handtags- och nyckelkolv (fall och regel). Handtagsfallet (kolven) är avfasad i sin ände för att kunna ge vika när dörren stängs och går i lås såsom i ett smällelås. Nyckelkolven är av fällbomsprincip, som genom en hake, som är fjäderbelastad, fixerar kolven i låst läge. Genom att vrida en nyckel lyfter man det fjäderbelastade haket och samtidigt flyttar låskolven åt sidan. Dörren kan öppnas genom vredet/handtaget på smällelåset.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)

Kammarlås.

Kammarlås

Ur fyrkantlåsen utvecklades det fyrkantiga kammarlåset, ett påläggslås fästat utanpå en dörrs insida och ofta försett med genomgående nyckelhål och handtagsvred, genom vilket en, oftast, extra kolv manövreras. Dessa lås hade ”stående regel”, ofta utan pådrivande smällelåsfjädrar. De användes allmänt till dörrlås i stockholmska hyreshus ännu på 1850- och 60-talen och i landsorten betydligt längre fram.
(Källa: Sigurd Erixon, 1946, Ur Låsets Utvecklingshistoria, s. 58-90, På järnets fasta grund, Låsbolaget 100 år, Eskilstuna)

Kinesiska hänglås.

Kinesiska hänglås

Kinesiska hänglås kan delas in i två kategorier: delbara sprintlås och bokstavslås. För att öppna det delbara sprintlåset måste man ha en nyckel, oftast en metallpinne utformad för att kunna påverka sprintens fjäderstål. För att öppna ett bokstavslås snurrar man på flera hjul, vart och ett med flera bokstäver, till rätt kombination. Delbara sprintlås kan delas in i två typer av lås: Breda lås och figurina lås, breda låsen har en form som påminner om våra vikingars långhus men med taket borttaget en bit ut mot kanterna från mitten. Medan de figurina låsen, speciellt de tidigaste, var fiskformade. Enligt boken ”Zhi Tian lu” från Han dynastin: ”Dörrlås måste utformas så som en fisk, för en fisk sover med öppna ögon och på så sätt vakar över huset på natten”. Därför kan man säga att sprintlås med formen av en fisk inte uppstod senare än på Han dynastin. Även om sprintlås senare genom epokerna förekommer i alla möjliga former så som drakar, hästar, hundar, apor, sköldpaddor, krabbor och skorpioner; och ibland förkommer dessa lås som muskintrument så som den tresträngade gitarren; eller som avbildade figurer så som Maitreya (en buddistisk messias).
Dessa lås användes inte bara till att låsa dörrar, skåp och kistor utan också som lyckobringande föremål för familjens medlemmar.

Cylinderlås

Cylinderlås började användas som ett led i människans behov av flexibilitet och säkerhet. Med cylinderlås kan man göra serier av lås med samma grundkod; med en huvudnyckel och flera undernycklar. Cylinderlåset kombineras med ett instickslås där cylinderlåset innehåller själva kodningen och låsmekaniken sitter i instickslåset.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider

Måndagar 13.00-15.00.
Tisdagar-onsdagar 10.00-12.00.

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna