MENY
Eskilstuna kommun

Bondkomiker i Eskilstuna

av Stefan Wistrand

Bondkomiken uppstod i studentkretsar i Uppsala redan mot slutet av 1800-talet och lanserades från 1893 som ett inslag i arrangemangen av folkdans och folklekar på Skansen i Stockholm. Repertoaren bestod av visor till dragspel, folkmusik på munspel och berättande av komiska historier på dialekt. Bondkomikern klädde sig gärna i en lätt överdriven lantlig utstyrsel.

Företeelsen slog an en ton hos de nyblivna stadsborna i det kring sekelskiftet 1800- till 1900-tal industrialiserade Sverige, en längtan till det som de lämnat – landsbygden. Snart började bondkomikerna även förekomma utanför Skansen där de framträdde på varietéer, festplatser och i de begynnande folkparkerna. Jödde i Göljaryd och Lars Bondeson var några av genrens tidigaste företrädare. Ernst Rolf, Skånska Lasse och Kalle Nämdeman blev några av de stora namnen inom den mer kommersiella folkparksgenerationen. Det fanns också bondkomiker från Eskilstuna, av vilka några ska presenteras här.

Walle Boström

En av de tidigast omtalade är C.F.W. ”Walle” Boström (1872-1938).”Walle” framträdde i folkparker, godtemplarsalonger och friluftsscener i början av 1900-talet både som bondkomiker och ”Sigge Wulff-sångare”. Där han framförde visor och paschaser (humoristiska berättelser) tillsammans med sin ackompanjatör Manne Almkvist. Almkvists barnbarn sångerskan Towa Carson har fört familjens artisttradition vidare. Sigge Wulff (1869-1892) var en populär samtida varietésångare på riksplanet, stilbildande inom kuplettsången.

Walle Boström. Foto: Axel Wester.

Linus Ljungkvist

(1889-1967) var en annan bondkomiker från Eskilstuna som sjöng och berättade historier. Sonen, sedermera dansmusikern, Sune Ljungkvist (1910-1996) fick tidigt lära sig ackompanjera sin far på banjo i mitten av 1920-talet. När Linus ibland kom av sig hade han som knep att säga: ”Där sitter pojkfan och spelar fel.” Under tiden kunde han erinra sig texten och fortsätta. Man åkte med hästskjutsar när man skulle ut ”i backarna” och uppträda, eftersom det inte fanns kollektiva färdmedel. Linus Ljungkvist uppträdde också i folkparkerna med Tre Larssons, känd varietégrupp (teater, trapets, musik) från Eskilstuna. I det privata var Ljungkvist sadelmakare.

Östgöta-Olle

är en bondkomiker från trakten som omnämns av Thor Florentin. Hans egentliga namn har inte gått att belägga. Florentin har berättat att Östgöta-Olle, förutom att han framträdde i parkerna, ofta förekom i Idrottsbyggnaden i Eskilstuna på 1920-talet. Där bildade han artistpar tillsammans med den starke mannen ”Sörmlands-Björn” (Charles Pettersson), en atlet som hade som specialitet att riva sönder telefonkataloger och hålla emot två T-fordar. Det finns belagt via affischer och annonser att Östgöta-Olle turnerade så tidigt som 1915 (Guldsmedshyttans folkpark) och så sent som 1936 (Folkparken i Östansjö). 

Erik P:son Friberg

Den mest kände bondkomikern från våra trakter var Erik P:son Friberg (1892-1970), vars egentliga namn var Erik Pettersson. Smeknamnet kom från namnet på en av fotbollslandslagets yttrar. Vid en fotbollsmatch någon gång 1914-1915, mellan Eriks lag IFK Eskilstuna och Djurgården, fick Erik hoppa in i motståndarlaget istället för landslagets Friberg. Sedan följde smeknamnet med resten av hans levnad.

Erik P:son Friberg (1920-talet). Foto: okänd.

Han var visserligen född i Ransta i Västmanland, men bodde största delen av sitt liv i Eskilstuna. Genom rekommendation av operasångaren Folke Andersson (1892-1988), började han redan 1917 att turnera i folkparkerna med glada visor ur bondkomikerrepertoaren. En karriär som varade ända in på 1940-talet. I parkerna ackompanjerades han oftast av folkparkens ”huspianist”, men också ibland av hustrun Britta Friberg. Friberg framträdde alltid elegant klädd i frack och chapeau claque (cylinderhatt).

Uno ”Myggan” Ericson (1926-2001) betecknar i sitt nöjeslexikon Friberg som ”en ovanligt frisk grammofonröst” och ökar på berömmet med att han ”textade föredömligt på ett musikaliskt sätt”. Ericson hade också i sin ungdom sett Friberg framträda livs levande i Växjö folkets park. Friberg hade ett sätt att ta publiken med storm och inledde alltid med en smittande marschmelodi. Han sjöng och agerade och hade en fantastisk publikkontakt. Han kunde komma av sig ibland, men var en mästare på att ”spåna”.

Under åren 1928-31 sjöng han in trettiotvå skivsidor på märket HMV (His Master’s Voice/Husbondens röst). Debuten innehöll ”Johan på Snibbens dammsugsmaskin” och ”Bröllopet i Flänga”. ”Dammsugarn” av Gaston René Wahlberg och Erik Eriksson var Fribergs absolut största succé. Texternas innehåll var oftast av kategorin ”lantlig typ ställs inför tekniska innovationer”, en generalisering som gäller för många bondkomikers texter. Flera av hans inspelningar innehöll visor av den på den tiden i Eskilstuna bosatte Josef Briné (1899-1976). Denne blev senare under 1930-40-talen känd som tonsättare av Nils Ferlins dikter.

Trots framgångarna blev Friberg kvar i hemstaden som föreståndare för biograferna Röda Kvarn och Skandia. Ett engagemang i en revy på Hipp i Malmö 1933 var enda gången han, förutom folkparksturnéerna, var verksam någon längre period utanför Eskilstuna. En av orsakerna till att Friberg och många andra lokala artister blev hemstaden trogna kan förklaras med att Folkparkernas Centralorganisations huvudkontor länge var beläget i Eskilstuna. Det var lätt att via det ordna till en folkparksturné. P:son Fribergs gästfria hem, granne med Röda Kvarn i det centrala Eskilstuna, fungerade i många år som något av en träffpunkt för kulturpersonligheter från orten. Där kunde man ofta träffa på operasångaren Folke Andersson, konstnären Allan Ebeling (1897-1975), författaren Ivan Oljelund (1892-1978), musikdirektören Josef Söderholz, artistkollegorna Thor Florentin, John Blomkvist och Georg Svahn.

Thor Florentin

Skådespelaren och sångaren Thor Florentin (1898-1979) framträdde också som bondkomiker. Hans egentliga namn var Thor Eriksson. 1918 debuterade han inom genren som Jon i Nabbetorp. Florentin uppträdde antingen utstyrd till bonde eller elegant i smoking. Under åren 1930-32 sjöng han in tolv skivsidor på Odeon och Polyphon. Debuten på Odeon hade som A-sida den egna visan ”Circus på landet” och de flesta av de skivor som sedan följde hade oftast med något av hans egen penna, gärna i samarbete med Josef Briné. Inspelningar som förekommit på samlingsskivor ända fram i våra dagar är Florentins tolkning av Ejnar Westlings ”Auktion i Gökaryd” och den egna ”Mönstringen”.

Thor Florentin (1920-talet). Foto: okänd.

En av hans mest framgångsrika visor verkar ha varit sjömansvalsen ”Den ena är den andra lik”, som 1935 spelades in av inte mindre än fyra olika artister, däribland den kände grammofonsångaren Gösta Jonsson. Denne populariserade även Florentin & Brinés ”Hönsalösa Rundradio”. En tid reste han med eget teatersällskap och spelade folklustspel i folkparkerna. Sitt sista folkparksframträdande gjorde han 1941 tillsammans med artistgruppen Tre Larssons. Han var en av de ledande i artist- och revygänget Scenknuten i Eskilstuna från 1945 och framåt och spelade ofta jovialiska, komiska roller av typ Pomarel i Kyska Susanna och grosshandlaren i Värdshuset Vita Hästen. Han skrev även operetten Spökpirater för Scenknuten med musik av William Lind. Under hela denna sin artisttid övergav han aldrig sitt ordinarie arbete vid Gevärsfaktoriet i Eskilstuna.

John Blomkvist

 (1907-1985), med artistnamnet Sörmlands-Olle, var både bondkomiker och dragspelare och turnerade med Erik P:son Friberg och Georg Svahn i folkparkerna 1940-45 under namnet En Glad Trio. Han framträdde även i Eskilstuna Rundradio och i riksradion. På 1970-talet utgjorde han bondkomikerpar med Lasse Spång i bl.a. Eskilstuna Folkets Park.

Lasse Spång och John Blomkvist (ca 1970-talet). Foto: okänd.

Lasse Spång

(1920-2014) måste räknas som en av de sista bondkomikerna från Eskilstuna. (Möjligen kan Walter Kurtsson betraktas som en sentida ättling med sina nutida ”paschaser”.) Spångs intresse för genren började redan i 7-8-årsåldern genom att han lyssnade på radioutsändningar från Skansen i Stockholm. Nergårds-Lasse, Kalle Nämdeman och Erik P:son Friberg blev några av favoriterna. De mest populära inom bondkomiken kom ofta till Parken i Eskilstuna. Spång debuterade på hemmaplan när han var sexton år och framförde en visa av Skånska Lasse, ”Johan på Snippen & nakenkulturen”. Därefter blev det kabaréer och engagemang i den lokala SSU-revyn under flera år. Han turnerade sedan under fem år från 1945-50 i folkparkerna med artistgruppen Tre Larssons. Från 1945 var han verksam i Scenknuten i Eskilstuna. Under åren 1973-85 framträdde Spång under namnet Spångska-Lasse om somrarna på Kalle Nämdemansstenen i Eskilstuna Folkets Park. Ofta tillsammans med John Blomkvist. I det civila var han resande i jobbet på BM från 1952 och fram till pensionen.

Käll- och litteraturförteckning:

  • Bildningsborg och syndanäste - en dokumentation av verksamheten på bygdegårdarna, Folkets Park och Folkets Hus i Örebro län.
  • Intervjuer med Sune Ljungkvist (1992), Lasse Spång (2003). I Eskilstuna kommuns musikarkivs ägo.
  • Minnesprogram om Erik P:son Friberg, Radio Sörmland (1981).
  • Minnesprogram om Thor Florentin, Radio Sörmland (1981). Statens ljud- och bildarkiv : SESAM (databas).
  • Ericson, Uno Myggan: På nöjets estrader : bondkomiker skildrade av / Uno Myggan Ericson. - Stockholm : Bonniers, 1971.
  • Jonsson, Conny: …en festplats kallad Folkets park… : en bokfilm om Eskilstuna Folkets park 1898-1948. – Eskilstuna : Tidningen Folket, 1948.
  • Myggans nöjeslexikon : ett uppslagsverk om underhållning / huvudredaktör: Uno Myggan Ericson. - Höganäs : Bra Böcker, 1989. - 14 vol. : ill.
  • Ohlsson, Bror-Erik: Ett sekel av upplevelser : Parken Zoo i Eskilstuna 100 år / av Bror-Erik Ohlsson ; minnesanteckningar av Håkan Boström. – Eskilstuna : Stadsarkivet, 1998.
  • Sohlmans musiklexikon / huvudredaktör: Hans Åstrand.. - 2., rev. och utvidgade uppl. - Stockholm : Sohlmans förl., cop. 1975 (tr. 1988). - 5 vol.
  • Wikipedia - internetdatabas.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Kontakt

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider

Måndagar 13.00-15.00.

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna