MENY
Eskilstuna kommun

Artistklubben Scenknuten

Av Helena Karlsson

I mars 1945 samlades några teaterentusiaster på Frimurarhotellet i Eskilstuna för att bilda kamratklubb för scenarbetare. Sedan dess har föreningen växt till en livskraftig sammanslutning som med såväl talangfulla nytillskott som välkända scenstjärnor nu roat publiken i sju decennier.

Protokoll från föreningens bildande i mars 1945. Scenknutens arkiv

När Scenknuten bildades var revy- och teaterscenen i Eskilstuna full av skickliga estradörer och skådespelare. Här fanns inte mindre än tre lokalrevyer och flera kringresande teatersällskap som uppträdde på folkparksteatrar och andra scener. Det var främst från dessa som medlemmarna i Artistklubben Scenknuten rekryterades.

Programblad för första revyn 1948. Våghalsen anspelar på teaterns kvartersnamn. Scenknutens arkiv

Efter att ha spelat revy och folklustspel föreslogs våren 1951 att föreningen skulle försöka sig på något nytt – operett. En operettkommitté tillsattes och under dess överinseende fortgick arbetet med uppsättningen av Kyska Susanna. Det skulle bli en av Scenknutens största framgångar genom tiderna med biljettköer som ringlade långa och en produktion som utökades från planerade tio föreställningar till 34!

Delar av ensemblen till succén Kyska Susanna 1951. Foto: Teddy Aarni. Scenknutens arkiv

I boken Scenknuten – 60 år på scenen (2006) återger Lasse Spång (1920-2014) – outtröttlig estradör och bondkomiker som efter sitt inträde i Scenknuten våren 1945 förgyllde åtskilliga föreställningar genom åren – följande minne från uppsättningen av Kyska Susanna: "Efter ett par timmar var alla biljetterna slutsålda till såväl lördags- som söndagsföreställningarna. Det fanns inte en tom plats, även de sämre på sidan av raden gick åt. Denna biljettkö kom sedan att bli internationell nyhet. Det var någon på Eskilstuna-Kuriren som hade observerat i den sovjetiska tidningen Pravda att det fanns en bild till en artikel om svåra hungerproblem i Sverige. När vederbörande studerade bilden upptäckte han, att det var Scenknutens biljettkö till Kyska Susanna! Så därmed blev Scenknuten uppmärksammad internationellt! Ja, det blev Susannafeber i Eskilstuna, och det var ingen fest utan att man sjöng Dryckesvisan ur Kyska Susanna!"

Bal på Savoy av Paul Abraham bannlystes av Hitler 1933. Scenknuten satte upp den 1955-1956. Foto: Studio Aarni. Arkiv Sörmland

Två av de stora: Lisbeth Alsbro och Lasse Spång i Cirkusprinsessan 1966-1967. Foto: Studio Aarni. Scenknutens arkiv

Hela 1950-talet gick i operettens tecken. Mot slutet av decenniet märktes dock en viss oro för genrens framtid p g a stora produktionskostnader och ökande konkurrens från tidens nya underhållningsmedium – TV:n. 1959 föreslog styrelsen att "operettverksamheten skulle få vila tills vidare" då det av årets operett visats 24 föreställningar "med god publikanslutning som dock minskade efter hand tack vare TV:s starka lördagsprogram." Beslutet att avvakta med operetter gillades inte av alla, för att även om operettkommittén "voro trötta av arbetet, så kanske inte ensemblen var det, utan gärna ville fortsätta", påpekades det 1960.

Repertoaren blev därefter mer blandad. Operett samsades med folklustspel, barn- och ungdomsteater, musikal och fars. Det var dock genom operetterna som Scenknuten lyckades engagera en av sina mest namnkunniga stjärnor. Inför uppsättningen av Lilla Helgonet 1975 diskuterade styrelsen "att tillfråga Towa Carson för rollen. Hon lär ha uttalat sig intresserad att medverka i Scenknutsoperett." Intresse fanns men det var först i nästa produktion, Viktorias Husar, som Towa blev Scenknutens leading lady. Inför premiären intervjuades hon om sin medverkan. Towa hade några år dessförinnan övergett turnélivet för en hemmafrutillvaro, men ett inhopp av det här slaget kunde hon inte motstå. Operetter hade hon sjungit tidigare, i studion tillsammans med Lasse Lönndahl, men som Towa själv konstaterade: "-En operettroll inför publik är något helt annat. Det här är det mest spännande och roliga jag upplevt. Jag har fått ett fantastiskt stöd av de äldre, rutinerade medspelarna i ensemblen." Towa medverkade sedan under flera år i Scenknutens olika föreställningar.

Susanne Bergvall Nilsson, Marianne Jonsson, Towa Carson, Anne Lindblom och Anette Pettersson i Can Can 1979-1981. Foto: okänd. Scenknutens arkiv

För många medlemmar är amatörteatern ett sätt att leva. Här tillbringas stor del av den lediga tiden och här utvecklas nära relationer och vänskapsband. Den positiva stämningen och sammanhållningen går igen i allt som görs. För vem instämmer inte i klubbvisans refräng från 1949: "Man ska bara, alltid vara, god och glad och jämt försöka vara sann. Se det bästa hos sin nästa, ingen vet hur länge som vi har varann."

Programblad till The Boyfriend 1987-1988. Scenknutens arkiv

Programblad för Spökhotellet 1992-1993. Scenknutens arkiv

Mer att läsa om Artistklubben Scenknuten finns i föreningens välbevarade arkiv, som förvaras hos Eskilstuna stadsarkiv.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Kontakt

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider

Måndagar 13.00-15.00.
Tisdagar-onsdagar 10.00-12.00.

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna