MENY
Eskilstuna kommun

Hemortsrätt

av Nils Mossberg

Från den kommun där en person hade hemortsrätt kunde han eller hon kräva fattigvård. Enligt reglerna i 1871 års förordning för fattigvården hade varje svensk medborgare hemortsrätt i det fattigvårdssamhälle där han är eller borde vara mantalsskriven. Den som fyllt 50 år behöll den hemortsrätt han eller hon hade på 50-årsdagen resten av livet. Om ett samhälle, till exempel Eskilstuna stad, lämnade fattigvård åt en person som hade hemortsrätt i ett annat samhälle, till exempel Klosters kommun, hade den förra rätt att kräva ersättning av den senare. En fattig som vistades på en ort där han eller hon inte hade hemortsrätt kunde förvisas från orten. Här är ett exempel från 1874:

Den 24 november behandlar Eskilstuna stads fattigvårdsstyrelse en ansökan från den avskedade soldaten Gustaf Gustafsson Ljung om att få bli intagen på stadens fattigvårds- och arbetsinrättning. Orsaken till Ljungs ansökan är att han nu är 70 år gammal, sjuklig och inte längre kan arbeta. För att styrka sin hemortsrätt har han med sig ett prästbetyg som visar att han flyttat in till staden 1871 och bott på gården nr 28. Fattigvårdsstyrelsens ordförande har dock gjort vissa efterforskningar. Det stämmer förvisso att Ljung flyttat in till staden 1871, men:

… medan [Ljungs] hustru njutit understöd från Klosters socken [kan Ljung] icke förvägras hemortsrätt därstädes; och han, då sagde understöd upphört, varit fyllda 60 år, så att han, efter § 23 i författningen, skall för framtiden behålla sin förr egda hemortsrätt; fann Fattigvårdsstyrelsen att Ljung i fattigvårdshänseende ej tillhöra Eskilstuna kommun …

Därför kan inte Eskilstuna stads fattigvårdsstyrelse bifalla den avskedade soldaten Ljungs ansökan. Och då ordföranden i Klosters kommuns fattigvårdsstyrelse bor i staden och snabbt kan pröva Ljungs ansökan ser man heller inte någon anledning att ge Ljung ett förskott. 

Fattigvårdsstyrelsen protokoll

Via databasen Lokalhistoriska dokument som för närvarande består av avskrivna protokoll från stadsfullmäktige i Eskilstuna, kommunalstämmorna och –nämnderna i Fors och Klosters kommuner samt Nyfors municipalsamhälle går det idag snabbt att kontrollera om Ljungs hustru tidigare fått fattigvård.

Ordförandes undersökningar är riktiga. Vid mönstringen av fattiga i Kloster tilldelas hon 1863 ett lispund mjöl och en riksdaler i månaden. Understödet behåller hon sedan till sin död år 1870.

Ett annat exempel på hur olika orter stred om var fattiga hade hemortsrätt och vem som skulle betala för deras underhåll är skrädderiarbetaren ”Pelle Phersson eller Petterson”, som det står i protokollet. Hans ärende behandlas av fattigvårdsstyrelsen samma dag som den avskedade soldaten Ljungs.

Skrädderiarbetaren Pelle har år 1844 varit mantalsskriven hos skräddaren J P Nystedt i Eskilstuna och är nu intagen på Stockholms norra försörjnings- och arbetshus. I och med att han varit mantalsskriven i Eskilstuna vill Stockholms stad att Eskilstuna stad ska betala för honom. Detta vägrar dock Eskilstunas fattigvårdsstyrelse att göra, med motiveringen att han efter 1844 borde ha blivit mantalsskriven på annan ort.

Arkivfakta

Uppgifterna är hämtade från Eskilstuna stadsarkiv, där även föregångaren fattigvårdsstyrelsens handlingar finns. Arkivet omfattar cirka 77 hyllmeter och innehåller handlingar från 1843 till 1970.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider

Måndagar 13.00-15.00.
Tisdagar-onsdagar 10.00-12.00.

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna