MENY
Eskilstuna kommun

Eskilstuna musiksällskap : en rik kulturbärare med minus i kassan

av Tomas Carlberg

1800-talet var en blomstrande tid för den klassiska musiken i Europa. De romantiska kompositörerna tog ut svängarna med elegans och stora känslor. Orkestrarna blev fler och större, också i Sverige. Vad satte detta för spår i en mindre stad som Eskilstuna, belägen som den var någonstans i periferin? På stadsarkivet finns några ledtrådar att hitta i Eskilstuna musiksällskaps arkiv.

Intressant att notera till att börja med är att Eskilstuna faktiskt hade en egen orkester redan på 1840-talet. Några protokoll från Eskilstuna Musiköfnings-sällskap, som leddes av F A Nordeman, finns bevarade i Eskilstuna musiksällskaps arkiv. Minst fyra soiréer (kvällskonserter) gav denna tidiga orkester årligen under namnet Musikaliska Sällskapet, liksom regelbunden undervisning av yngre medlemmar förutom alla vanliga repetitioner.

Program för Eskilstuna musiksällskaps konsert i Stadshussalongen den 4 dec 1898. Konserten inbringade 178 kronor och 75 öre. Programmet återfinns i Musiksällskapets arkiv.

Eskilstuna musiksällskap, vars protokoll från tiden 1891-1903 finns bevarade på stadsarkivet, tycks ha bestått av företrädesvis vuxna musiker som redan fått erforderlig undervisning. I de första stadgarna från 1881 kan man läsa att denna förening ”kan bestå av både aktiva och passiva medlemmar, har till ändamål att genom sin verksamhet kunna åstadkomma ett ordnat och väl inöfvat musikkapell med omvexlande repertoir”, och vidare sägs att ”en sådan verksamhet i hög grad bidraga både till eget och andras nöje och estetiska bildning”. Man hade en traditionell syn på musiken och valde att satsa på populära, blandade konsertprogram.

Övade varje tisdag

Varje år i september samlades de aktiva medlemmarna till sammanträde för att planera den kommande säsongen, och utsåg då sina ”tjänstemän” för kommande år: direktör, ordförande, vice ordförande, sekreterare, bibliotekarie, biträdande bibliotekarie, kassör samt klubbmästare. Direktören hade från början ett stort ansvarsområde som innefattade både ordförandeskapet och uppgiften att som kapellmästare ”instruera och leda sällskapets musikaliska verksamhet”. För detta fick han ett arvode, medan övriga funktionärer var oavlönade. C F Wikman efterträddes som direktör av C J Björling år 1894.

Hur såg ett årssammanträde ut? Kanske är där drygt tiotalet medlemmar närvarande. Platsen är sockenstugan. Ett antal fabrikörer och andra välbeställda medborgare färgar bilden. Vid septembermötet år 1891 beslutade man följande: att tisdagar skulle vara ordinarie arbetsdag för musikerna, att nästa offentliga framträdande skulle ske på Luciadagen, att instrumenten skulle brandförsäkras (för den ansenliga summan 1000 kronor!), att konvolut till musikalierna skulle anskaffas, att man skulle annonsera efter en ny kontrabas och två trummor.

Läsningen av drygt tio års protokoll ger vid handen att Eskilstuna musiksällskap i mångt och mycket var en samling glada amatörer som älskade musik och spelade utan att tjäna ekonomiskt på det. Större konserter gav man ofta en eller två under en säsong – i Eskilstuna, Torshälla eller Kungsör. De kunde ge ett visst överskott, men detta åts snart upp av utgifterna.

Då och då fick medlemmarna gå in med stödbetalningar för att undvika alltför stora underskott i kassan. Vid ett tillfälle tvingades man sälja två klarinetter för att rädda balansen…

Flera gånger spelade musiksällskapet för välgörande ändamål, antingen till förmån för den frivilliga fattigvården eller för att hjälpa skolbarn i Eskilstuna.

Sällskapet fick efterföljare

År 1903 framfördes Haydns oratorium ”Skapelsen” i Eskilstuna av en för ändamålet sammansatt orkester och kör, under ledning av R Creutzer. I samband med detta stora evenemang bildades Eskilstuna filharmoniska sällskap, där flera av Eskilstuna musiksällskaps medlemmar från första början ingick som ledamöter ”i tanke att det nya sällskapet skall fullfölja och utveckla Eskilstuna musiksällskaps program och således på sätt och vis utgöra dess fortsättning”. Följden blev att Eskilstuna musiksällskap upplöstes, men samtidigt levde dess tradition vidare.

Under 1890-talet hade man vid vissa konserter samarbetat med en sångkvartett och senare startat en blandad kör, och körsång var onekligen något som hade framtiden för sig. År 1909 bildades Eskilstuna allmänna sångförening, som sedan dess haft en omfattande verksamhet som är väl dokumenterad och har ett eget arkiv på stadsarkivet. Det är en annan del av den lokala musikhistorien som speglar omvärlden.

Eskilstuna filharmoniska sällskap ersattes så småningom av den än i dag verksamma Eskilstuna orkesterförening. Inspelningar från orkesterföreningens konserter under 1980-talet finns för övrigt samlade på ett 40-tal kassetter i dess arkiv på stadsarkivet.

Eskilstuna symfoniorkester, som i dag är namnet på stadens orkester, fortsätter nu traditionen att säsong efter säsong erbjuda eskilstunaborna levande klassisk musik – ett arv från 1800-talet.

Arkivfakta

Eskilstuna Musiksällskaps arkiv består av en volym med protokoll, stadgar, notkatalog och programblad från åren 1881 till 1904.  

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider

Måndagar 13.00-15.00.
Tisdagar-onsdagar 10.00-12.00.

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna