MENY
Eskilstuna kommun

Landsbygdens omvandling under 1800-talet : den agrara revolutionen

av Helena Karlsson

I Rekarnebygden levde de flesta vid 1800-talets början fortfarande av jordbruket. Under seklets gång genomgick emellertid bygden en mycket omvälvande tid, där landsbygdens förändring och industristaden Eskilstunas tillväxt hade ett nära samband. Det var ett mycket expansivt jordbruk som kännetecknade tiden, vilket bidrog till att lösgöra arbetskraft till den spirande industrin liksom till att föda de svällande städernas befolkning. En agrar revolution åtföljdes av en industriell.
 
På landsbygden var godset och byn vid 1800-talets början de två centrala enheterna. I jordbruksbygderna i norr, särskilt i Sundby och Hammarby, var bytätheten stor. Här fanns en hög andel byjord till skillnad från t ex i Näshulta och Jäder där godsen dominerade. Vid sidan av godset var byn alltså den viktigaste produktionsenheten. Indelning av marken i tegar gjorde samarbete i byn nödvändigt. Redan under 1700-talet förändrade emellertid skiftesreformerna detta produktionssätt. Det var dock först under 1800-talet som de stora skiftena, som omfattade alla typer av mark, genomfördes. På detta sätt sprängdes byar samtidigt som mer effektiva produktionsenheter skapades.

Detalj ur storskifteskarta för Balsta år 1781, Eskilstuna stadsarkiv.

Skiftesreformerna var en bidragande orsak till produktionsökningen i 1800-talets jordbruk. Nyodling skedde också i stor utsträckning. Ängar och hagar uppodlades samtidigt som en rad diknings- och torrläggningsprojekt bidrog till att skapa nya arealer för jordbruk. Spannmåls- och potatisodlingen ökade, så även mejeriproduktionen. Nya redskap och förbättrade jord-bruksmetoder, såsom växelbruket, gav också ökad produktion. Under 1800-talet skedde dessutom en omfattande teknisk utveckling inom jordbruket. I Eskilstuna startade Theofron Munktell 1832 Munktells Mekaniska Verkstad, landets kanske viktigaste industri för framställning av jordbruksmaskiner. Dessa maskiner förändrade i hög grad förutsättningarna för att bedriva jordbruk.
 
Den utökade odlingsmarken, de förändrade metoderna och de nya redskapen och maskinerna gjorde att man på landsbygden kunde producera mer än vad man själva gjorde av med. Detta överskott kunde säljas, t ex till Eskilstuna, Stockholm eller Bergslagen. Utbyggnaden av vägar och järnvägar förenklade transport och försäljning av produkterna. Utvecklingen inom jordbruket medförde också att man kunde produceras mer med hjälp av färre personer. Under 1800-talet växte det s k landsbygdsproletariatet (torpare, backstusittare och statare) fram, då hemmansklyvningar gjorde produktionsenheterna för små att leva av. Arbetskraft fanns alltså på landbygden, vilket var till fördel för de nya fabrikerna som behövde arbetare. Från den sörmländska landsbygden sökte sig därför många människor under 1800- och början av 1900-talet till Eskilstuna. När staden växte ökade det i sin tur efterfrågan på jordbruksprodukter därifrån. En tydlig växelverkan fanns alltså mellan det förändrade jordbruket och 1800-talets industrialisering. Den agrara revolutionen följdes av den industriella.

Källor:

  • Ohlsson, Bror-Erik, Ericsson, Christer och Magnusson, Ulf (2001). Eskilstuna historia. 1800-talet och 1900-talet. Eskilstuna: Lokalhistoriska sällskapet i norra Södermanland (Del 3 i ”Projektet Eskilstuna Historia”)
  • Ohlsson, Bror-Erik och Magnusson, Ulf (2000). Eskilstuna historia. Städerna och landsbyg-den från 1500-talet till 1830-talet. Eskilstuna: Lokalhistoriska sällskapet i norra Söderman-land (Del 2 i ”Projektet Eskilstuna historia”)

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider

Måndagar 13.00-15.00.
Tisdagar-onsdagar 10.00-12.00.

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna