Eskilstuna Energi och Miljö rekommenderar hushåll att koka vattnet

Prover visar att dricksvattnet i centrala, nordvästra, norra och östra Eskilstuna innehåller förhöjda halter av bakterier. På eem.se kan du se kartor över vilka områden som är drabbade av störningenlänk till annan webbplats.

MENY
Eskilstuna kommun

Johanniterna i Eskilstuna

av Nils Mossberg

År 1077 intog Seldjukerna Jerusalem, en händelse som faktiskt så småningom fick stor betydelse för Rekarnebygden. Seldjukernas erövring startade nämligen en motreaktion – det första korståget. I Jerusalem fanns vid den här tiden ett hospital och härbärge för kristna pilgrimer. Härberget hade Johannes döparen som skyddshelgon. När Jerusalem intogs av korsriddarna 1099 övertogs inrättningen av dem. På så sätt uppstod Johanniterna.

Johanniterna etablerade sig tidigt i Norden. Redan på 1170-talet var de etablerade i Antvorskov på Själland och inte långt därefter grundades ett kloster i Eskilstuna och ett i Norge.

Johanniterorden styrdes av en stormästare som valdes av generalkapitlet. Stormästaren och generalkapitlet fanns i början i Jerusalem, år 1187 flyttade de till Acre och sedan till Cypern för att slutligen år 1307 hamna på ön Rhodos. Under stormästaren fanns så kallade tungor uppdelade efter språkgränser. Varje tunga leddes av en storprior och Sverige tillhörde prioratet Dacia och den tyska tungan. Huvudort för Dacia var Antvorskov.

Klostret i Eskilstuna grundades någon gång mellan åren 1167 och 1185 av biskop Vilhelm i Strängnäs med samtycke av kungen Knut Eriksson (1167-1195) och jarlen Birger Brosa. Någon exakt datering har inte gått att få fram. År 1185 fick emellertid Johanniterna rätt att använda Tuna kyrka, även kallad S:t Eskils kyrka.

Enligt 1206 års ordensregler delades Johanniterna in i tre klasser: riddarbröder, prästbröder och tjänande bröder. Riddarna skulle göra krigstjänst, men också ta hand om sjuka. Några riddarbröder har dock aldrig funnits i Sverige. Prästerna skulle svara för de andliga handlingarna och de tjänade bröderna skulle ägna sig åt välgörenhet och sjukvård.

Johanniterbrödernas liv var strikt reglerat i ordens föreskrifter. Bröderna skulle naturligtvis delta i alla bönetimmarna. Dessa timmar var åtta: den första klockan tre på morgonen sedan klockan sex, nio, tolv, femton, arton och tjugoett. Bröderna skulle även be hundrafemtio Fader vår dagligen och hålla mässa varje söndag och helgdag. Vid sidan av detta var vård av sjuka och gamla samt insamlande av pengar till orden och Rom de viktigaste uppgifterna för bröderna i Eskilstuna.

Klostret i Eskilstuna blev så småningom ofantligt rikt. Mot slutet av 1400-talet var klostret till och med en av de största jordägarna i Sverige. Huvuddelen av Johanniternas jord låg i Rekarne-bygden med tyngdpunkten i socknarna Fors och Kloster. En av anledningarna till att klostret blev så rikt var att den framtida frälsningen var ett ständigt och stort bekymmer för medeltidsmänniskan. Ett sätt att bli frälst var att donera saker: år 1266 donerar Birger jarl ett helt godskomplex, 1403 donerar drottning Margareta 20 öresland – lika mycket som en hel by – och så vidare.

Johanniternas stora godsinnehav drogs in till kronan av Gustav Vasa. Under stormaktstiden donerades sedan mycket av jorden till olika stormän. På så sätt lades grunden till den herrgårdskultur som sedan växte fram i norra Sörmland.

Källor:

  • Bror-Erik Ohlsson  (red.) Johanniterna – vilka var dom?. Symposiet tisdagen den 3 november 1998. Rapport 2 Projektet Eskilstuna historia. Eskilstuna
  • Christer Ericsson, ”Johanniterna” i red. Bror-Erik Ohlsson Eskilstuna historia. Forntiden och medeltiden, Eskilstuna.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider

Måndagar 13.00-15.00.
Tisdagar-onsdagar 10.00-12.00.

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna