MENY
Eskilstuna kommun

Tunafors bruk

Tunafors stad och bruk
av Helena Karlsson

Redan tidigt insåg man värdet av fallen vid Tunafors i Eskilstunaån. Här fanns goda möjligheter att bygga hamrar o dyl för smide.

Namnet Tunafors levde vidare även sedan staden och bruket försvunnit. Välbekanta Tunafors fabriker var länge navet i Eskilstuna Jernmanufaktur AB. Ur Eskilstuna Jernmanufaktur AB:s arkiv, Arkiv Sörmland. Viss bruksdrift tycks ha förekommit från 1570-talet.

Verksamheten tilldrog sig snart kung Karl IX:s intresse. Under hans överseende utvecklades driften. År 1604 grundlades Tunafors stad, en s k faktoristad där det smiddes för krigsmaktens behov. När faktoriverksamheten efter några decennier flyttades till andra städer var det nya typer av hantverkare och smeder som tog över på platsen. År 1659 upphörde Tunafors stad att existera, då området enligt Carl X Gustafs utfärdade stadsprivilegier blev en del i Carl Gustafs stad. Namnet Tunafors fördes dock vidare genom Tunafors bruk, den dominerande inrättningen i Tunafors stad. 

Släkten Halenius var ägare till Tunafors bruk under 1700-talet. Här syns ett utdrag ur brukspatron Halenius kapitalbok från 1780-talet. Ur Eskilstuna Jernmanufaktur AB:s arkiv, Arkiv Sörmland.

Under 1600-talet utarrenderades många av hamrarna vid Tunafors till utländska företagsledare, som genom sina pengar och kunskaper kunde främja utvecklingen av den svenska järnhanteringen. Från Holland kom Thomas Blommert och Henrik Lohe. De bidrog i hög grad till Tunafors utveckling genom sina stora investeringar, nya produktionsmetoder och egna smeder. Lohe-ätten blev under seklet storägare i det som kom att benämnas Tunafors bruk. Under släktens överinseende blomstrade verksamheten med ökad produktion, nya smedjor och hamrar. Här framställdes bl a knivar, gafflar, filar, lås, saxar och verktyg.

Tunafors bruk drabbades dock av en svacka under Karl XII:s tid. År 1719 slogs det samman med Carl Gustafs stads bruk under Daniel Lagersparres ledning. Motgångarna fortsatte. År 1725 drogs bruken in till kronan efter Lagersparres konkurs. Tunafors bruk överlämnades strax därefter till den polska grevinnan Anna Woynarowska som dellikvid för en stor skuld. Hon i sin tur sålde bruket vidare till Johan Halenius, vars släkt sedan förvaltade det under stor del av det återstående 1700-talet. Under 1800-talet togs bruket över av far och son Noréus. Anders Victor Noréus blev också brukets siste ägare. År 1873 sålde han Tunafors bruk till Eskilstuna Jernmanufaktur AB. Detta innebar slutpunkten för Tunafors, som sedan 1500-talet alltså varit namnet på både en stad och ett bruk vid Eskilstunaåns fall.

Källor:

  • Isacson, Maths och Magnusson, Lars (1983). Vägen till fabrikerna. Industriell tradition och yr-keskunnande i Sverige under 1800-talet. Stockholm: Gidlunds
  • Ohlsson, Bror-Erik och Magnusson, Ulf (2000). Eskilstuna historia. Städerna och landsbygden från 1500-talet till 1830-talet. Eskilstuna: Lokalhistoriska sällskapet i norra Södermanland (Del 2 i ”Projektet Eskilstuna historia”)

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider

Måndagar 13.00-15.00.
Tisdagar-onsdagar 10.00-12.00.

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna