MENY
Eskilstuna kommun

Eskilstuna Fristad

av Bror-Erik Ohlsson

Eskilstuna fristad är välbekant ur en aspekt: den har gett namn åt vårt stora torg, Fristadstorget. Namnet erinrar om den fristadsinrättning, som kom till genom ett regeringsbeslut den 16 april 1771. Fristaden blev då någonting alldeles nytt i vårt land.
Här skulle gälla frihet från skatter av olika slag till staten och rätt för företagaren att slå sig ner utan mästarbrev eller skråtvång. Dessutom erbjöd man honom fördelaktiga diskontlån, anvisade mark och gav råd och hjälp av olika slag. Med dessa förmåner hoppades man locka många företagare att slå sig ner i det område av Carl Gustafs stads bruk, som staten hade köpt in och låg mellan nuvarande Fristadstorget och Tullgatan.

Eskilstuna fristads sigill. Eskilstuna stadsmuseum.

En viktig begränsning fanns dock: Endast arbetare inom den finare järn-, stål- och metallförädlingen var välkomna. Här skulle man ta till vara och förädla den råvara, som Sverige hade gott om, nämligen järnet. Hattarna hade makten år 1771 och genomdrev beslutet om fristaden, trots hårt motstånd från de skråvänliga mössorna. Fristadens yttersta idégivare var direktören för finsmidet i riket (dåtidens näringslivskonsult), Samuel Schröder. Han hade sett fördelarna med näringsfrihet i England och ville åstadkomma något liknande i Eskilstuna. Han fick stöd av sin kollega, direktören för svartsmidet eller det grövre smidet i landet, Sven Rinman. Schröder hedrades med adelskap och antog namnet Schröderstierna. Det ankom på honom att fördela marken åt smederna och utverka stöd från de makthavande. Rademachersmedjorna hade ingått i köpet och innebar att här fanns en finsmidestradition att bygga vidare på.

Sven Rinman hade en mer praktisk läggning. Han rustade vattenverken (knipphammare och sliphus), gav råd åt smederna, utvecklade en ny metod att bepryda (etsa) smidesvaror, smugglade in skickliga klingsmeder från syd-Tyskland och övertog småningom den administrativa ledningen över fristaden efter Schröderstierna. Tack var Schröderstiernas och Rinmans uppbyggnadsarbete och skickliga ledning blev fristaden en framgång. Fristaden lockade till sig finsmeder från bl.a. Bergslagen (Vedevåg) och Roslagen (Vira bruk). Fristadsinrättningen lade grunden till Eskilstuna som en av landets ledande metallindustriorter.

I dag påminner dels Fristadstorget med sitt namn, dels en samling byggnader i hörnet av Bruks- och Smedjegatorna (Fristadsreservatet) om den för vårt land unika fristadsinrättningen.

Källor:

Ohlsson, Bror-Erik (1971). Eskilstuna fristad. Fristadsinrättningen i Eskilstuna före sammanslagningen med Gamla staden. 1771-1833.

 

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Kontakt

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider

Öppet samma tider som Eskilstuna stadsbiblioteklänk till annan webbplats

Bemanningstid
Måndagar 13.00-15.00.

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna