MENY
Eskilstuna kommun

Carl Gustafs stads gevärsfaktori

Vapenindustri förr och nu
av Tomas Carlberg

Med faktoriet i Tunafors stad påbörjades en tillverkning som skulle sätta sin prägel på Eskilstuna under många år.

Det tidiga 1600-talets vapensmedjor, som anlades med statliga medel av den sörmländske kungen Karl IX, var i bruk till en bit in på 1620-talet. Här gjordes bland annat muskötpipor, karbinpipor, snapplås, stormhattar, bössor, pistoler, värjor och svärd. Näringsidkarna kunde lyssna till efterfrågan, anpassa tillverkningen och erbjuda ett varierat utbud som täckte in många av samtidens vapentyper. Inför upprustningen i samband med det 30-åriga kriget omorganiserades dock branschen och enligt direktiven uppifrån hamnade Tunafors utanför landets samlade faktoriindustri. Flera vapensmeder flyttade vidare efter nedläggningen, medan andra stannade kvar och övergick till annat smide. 200 år senare skulle denna tidiga vapenindustri få en mer långlivad efterföljare.

Vykort från Gevärsfaktoriet ca 1910 hämtat från Trädgårdsmästare A:son Appelquist Leanders arkiv, Eskilstuna stadsarkiv.

En del vapensmide förekom under Reinhold Rademachers tid i Eskilstuna, men tillverkningen i Carl Gustafs stad handlade då (1659-1668) mer om andra hantverksprodukter. Även under Rademachers efterträdare Herman Dassaus ledning, när bruket expanderade, var vapentillverkningen inskränkt till andra ändamål än de militära. I samband med Fristadens tillkomst år 1771 uppstod nya förutsättningar för bruket/manufakturverket. Ett försök att värva tyska klingsmeder till Eskilstuna blev inte den framgång man hoppats på, men Fristaden utvecklades positivt som helhet och i början av 1800-talet var över 130 mästare och mer än dubbelt så många gesäller och lärlingar verksamma där. Dessvärre förelåg stora problem med produktion och avsättning. En lösning på detta ekonomiska komplex blev så småningom att den militära vapenindustrin, genom beslut av Kungl Maj:t, kom tillbaka till staden - denna gång i stor skala.

1812 togs beslutet om att flytta faktoriet i Söderhamn till Eskilstuna, som därmed blev ett viktigt centrum för landets vapentillverkning. 1813 började verksamheten i det nya Gevärsfaktoriet. Flera byggnader kom att uppföras efterhand då behov uppstod. Det stora verkstadshuset (idag Eskilstuna stadsmuseum) stod färdigt vid 1840-talets ingång. Införandet av nya maskiner underlättades på den tiden av samarbetet med stadens berömde konstruktör Theofron Munktell.

Gevärsfaktoriet följde den tekniska utvecklingen och tillverkningen kan indelas i följande perioder: flintlås, slaglås, Remington, Mauser, automatvapen och rekylfria vapen.

Hundratusentals vapen lämnade faktoriet till de ansvarigas belåtenhet. I samband med andra världskriget utökades personalstyrkan med nästan 300% och som mest hade Gevärsfaktoriet omkring 1 500 anställda. Sedan 1943 var faktoriet inordnat i den statliga industrikoncernen Försvarets Fabriksverk (FFV), som från mitten av 1960-talet hade sitt huvudkontor i Eskilstuna.

Journal över arbetet i Gevärsfaktoriets trädgård i februari-mars 1901 hämtat från Trädgårdsmästare A:son Appelquist Leanders arkiv, Eskilstuna stadsarkiv. Han anställdes som trädgårdsmästare vid Gevärsfaktoriet år 1900 och blev kvar där till sin pensionering.

För en närmare beskrivning av Gevärsfaktoriet, kort översikt om vapenindustrins utveckling i Eskilstuna, bakgrunden till etablerandet m.m., hänvisas till överstelöjtnant Axel Ekfeldts utmärkta historik i tidskriften Lokalhistoriskt forum nr 1-2/1996.

Vapenindustri finns kvar än idag i Eskilstuna, nu inom SAAB Bofors Dynamics AB. 1969 flyttade verksamheten vid Gevärsfaktoriet till Svista. 2012 upphörde denna anläggning och en nästintill 200-årig historia av vapentillverkning i Eskilstuna var därmed till ända.

Källor:

  • Bror-Erik Ohlsson (red), Eskilstuna Historia del 2 Städerna och landsbygden (Eskilstuna, 2000)
  • Bror-Erik Ohlsson (red), Eskilstuna Historia del 3 1800-talet och 1900-talet, (Eskilstuna, 2001)
  • Axel Ekfeldt, Från manufakturverk till gevärsfaktori – Carl Gustafs stads krono gevärsfaktoris byggnadshistoria i stora drag, Lokalhistoriskt forum nr 1-2/1996

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider

Måndagar 13.00-15.00.
Tisdagar-onsdagar 10.00-12.00.

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna