MENY
Eskilstuna kommun

Spår efter Rademachers smeder

av Susanne Nickel

Reinhold Rademacher

Smederna

Vilka var de och varifrån kom dessa ”zitterska” och ”leucherska” smeder?
Det är inte helt lätt att spåra dem i källmaterialet. Det vi kan hitta är t.ex. en ”Specifikation på Handtwärkarne widh Rademachers Bruuk uthj Eskilstuna. D. 23 Junij A:o 1662”. Listan innehåller 72 namn, varav följande kan anses vara av icke svensk härkomst: Johan Kesemacher, Martin Greger, Nicklas Frommer, Linnart Steffans, Nicklas Höijer, Nicklas Sassar, Paull Sassar, Georgen Schmutzler, Christoffer Wolff, Johan Simons, Herman Klingspor, Brusius, Brusiusson, Petter Bulties, Hindrich Swartz, Hindrich Done, Johan Done, Johan Bulton, Jacob Califiss, Johan Kaij, Vincent Ungerecht och Hans Porack.
En del av namnen återkommer i en ”Förteckning på Carl Gustafs Stadz församlingz Lämmar” från 1671, där även deras härkomst specificeras. Listan nämner förutom bruksledningen nio ”Teutsche Handtwercker”, sex Liuker Wahlen”, 13 ”Finnen” och 27 ”Schweden”. Enligt den här sammanställningen var följande av tyskt ursprung: Niclas Hoyer, Vincent Ungerecht, Hinrich Schwartze, Hans Ewerts, Christoffer Meijer, Erich Larsson, Georg Schmutzler, Catharina Klincksporn och Johan Russier.
De sex ”liuker wahlen” som nämns är framför allt folk från Vallonien i nuvarande Belgien från regionen omkring Lüttich/Liège. Följande namn på listan sortera under denna rubrik: Hinrich Donnaj, Johan Donnaj, Niclas Sassar, Jacob Calefis, Johann Bulton och änkan efter en man med namn Rai eller Rais.

Släkten Ungerecht

Bara en person kan tvivelsfri spåras tillbaka till sitt ursprungsland Tyskland. Ulf Bergren berättar i släktforskarnas årsbok 2003 att släkten Ungerecht kom från Schmalkalden till Eskilstuna under andra hälften av 1600-talet. Källa till denna uppgift är Vincents gesällbrev som idag förvaras på Universitetsbiblioteket Carolina Redivia i Uppsala och utfärdades i Schmalkalden 1660. Denna stad hade före 30-åriga kriget haft en blomstrande järn- och stålproduktion under nästan tvåhundra år. Efter kriget hamnade produktionen i en långvarig kris. Släkten Ungerecht var förmodligen en av de första som lämnade platsen. En större våg av utvandring av kvalificerad arbetskraft från Schmalkalden kom i början av 1700-talet, där smederna främst vände sig till Preussen och Sverige. Just Sverige är inte så konstigt som det först kan te sig. Sveriges dåtida kung Frederik I hade sina rötter i Hessen och medvetet värvade folk från denna trakt.

Leucherska smeder

De andra namnen är svårare att knyta till konkreta platser. Men en region kan urskiljas som omfattar i dagens termer östra Belgien, södra Nederländerna och västra Tyskland. Det som i 1600-tals svenska benämns som leucherska eller Liuckerland hänvisar till dåtidens biskopsdöme Lüttich/Liège (i dag Belgien) som under 1600-talet var en del av det s.k. Heliga romerska riket av tysk nation. Denna företeelse som mer var ett förbund av olika stater än ett enat rike under den tysk-romska kejsaren var mycket större än dagens Tyskland. Det omfattade bl.a. även delar av dagens Polen, Tjeckien, Österrike, Italien, Luxemburg och Belgien. Kännetecknande för detta ”rike” är uppspaltningen i en mängd små stater. Det som i våra källor benämns som Jülich eller Julicker land är beteckningen för ett hertigdöme (väster om Rhen) med samma namn som staden Jülich. Detta hertigdöme är dessutom hopslagen med grevskapet Berg (öster om Rhen och ärkebiskopsdöme Köln emellan). Framför allt i den östra delen fanns järnhanteringen. Här låg bl.a. staden Solingen som än idag har en nämnvärd finsmideindustri t.ex. kniv- och besticktillverkning. Från denna stad kommer under 1700-talet också en smed till Eskilstuna. Men det är en annan historia.

I smedjan som under århundraden var sig lik. Foto: Okänd, Eskilstuna stadsmuseum

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider

Måndagar 13.00-15.00.
Tisdagar-onsdagar 10.00-12.00.

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna