MENY
Eskilstuna kommun

Skridskosportens barndom i Eskilstuna

av Karin Widholm

I Eskilstuna har skridskosporten haft ett starkt fäste. Tunavallen och Isstadion är klassiska arenor där mästerskapsmatcher i bandy och skridskomästerskap arrangerats. Tomas Gustafsson är skrinnaren från Eskilstuna Idrottsklubb som med tre OS-guld från vinterspelen i Sarajevo 1984 och Calgary 1988 tagit plats i den svenska idrottshistorien. Men hur börjar historien om Eskilstuna som skridskometropol? Så här berättar arkiven.

Skridsko på ån

Vid slutet av 1800-talet åktes skridskor på Eskilstuna-ån. På anlagda banor intill Rådhusbron och Nybron samsades allmänheten med hastighetsskrinnare och konståkare, gärna till levande musik av någon orkester. Bland Eskilstunas idrottsföreningar var skridskosporten stor och 1907 gick ett flertal föreningar samman i IF Skridskobanan. Syftet var att gemensamt driva en tidsenlig skridskobana. På ån invid Munktells fabriker anlades en bana för hastighetsåkning, bandy, konståkning och dessutom för allmänhetens åkning. Inträdet blev
10 öre för vuxna och 5 öre för barn under tolv år. Vid så kallade musikaftnar låg inträdet på 25 öre. På skridskoloven uppläts banan gratis till eleverna vid folkskolorna och läroverken.

Anlagd skridskobana på isen invid Fors kyrka. Förutom bandyspel och tävlingar på skridsko uppläts skridskobanorna till allmänhetens åkning. Musikaftnar med skridskoåkning till levande musik var populära nöjen. Foto: Okänd, Eskilstuna stadsmuseum.

Den av få föreningar som inte engagerade sig var IFK Eskilstuna som på ån mellan Rådhusbron och Fors kyrka hade en egen skridskobana. En konkurrenssituation tycks ha varit rådande banorna emellan. I januari 1908 utsattes nämligen IF Skridskobanan för sabotage. Fyra medlemmar i IFK Eskilstuna gjorde åverkan på deras bana men blev sedda av vittnen och fick betala 25 kronor i ersättning till IF Skridskobanan.

Längtan upp på land

Töväder, kraftiga snöfall och starka strömmar gjorde det i längden svårt med skridskobanor på ån. Vid milda vintrar kunde skridskobanorna bara hållas öppna några veckor och en önskan fanns om att ta upp skridskosporten på land. En landbana skulle inte vara lika sårbar för vädrets makter, bära sig bättre ekonomiskt och höja den idrottsliga kvalitén.
1913 anslöt sig IFK Eskilstuna till IF Skridskobanan, men ansökte trots detta 1916 om att få anlägga en skridskobana på sin egen idrottsplats Idrottsparken på Djurgården.
Ett problem som först behövde lösas var vattenförsörjningen. IFK Eskilstuna hoppades kunna lösa detta genom att använda de vattenposter som nyligen tillkommit invid deras idrottsplats till följd av Lasarettets byggande.

Bandyspelare från IFK Eskilstuna på isen framför Munktells fabriker, årtalet okänt. Foto: Okänd, IFK Eskilstunas arkiv, Eskilstuna stadsarkiv.

Samtidigt som detta skedde höll en ny idrottsplats på att byggas i Eskilstuna. Vid sidan av landsvägen mot Folkets park var Tunavallen på väg att färdigställas. Tunavallen byggdes av Eskilstuna idrottsföreningars samorganisation som förutom fotboll och friidrott också ville använda Tunavallen för skridskosport. En ansökan lämnas 1915 in till staden om vattenförsörjning för en skridskobana. För IFK Eskilstunas del fick den på Djurgården anlagda skridskobanan inte den önskade effekten. Eskilstuna stads vattenförsörjning hade heller inte kapaciteten för två separata skridskobanor på land.

Skridskostafett på Tunavallens spolade isbana 1950. Som skridskoarena började Tunavallen användas cirka 1921. Landbanor där vattnet hämtades från närliggande vattenposter var då i ropet. Foto: Rolf Bergström, Eskilstuna stadsmuseum

Bild tagen under EM i skridsko på Tunavallen 1958. Under 1950-talet hölls ett flertal skridskomästerskap på Tunavallen och Eskilstuna befästes som en av Sveriges skridskometropoler. Foto: Bror Öbrink, Plankontorets arkiv, Eskilstuna stadsarkiv

Tunavallen fick 50 glansfulla år som skridskoarena innan utvecklingen gick vidare med konstfruset på Isstadion.

Källor:

Uppgifterna kommer från Eskilstuna idrottsföreningars samorganisations arkiv, IFK Eskilstunas arkiv, Eskilstuna stads stadsfullmäktiges arkiv och Eskilstuna stads drätselkammares arkiv. Dessa arkiv bevaras och finns tillgängliga på Eskilstuna stadsarkiv.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider

Måndagar 13.00-15.00.
Tisdagar-onsdagar 10.00-12.00.

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna