MENY
Eskilstuna kommun

Idrottsrörelse med folklig förankring

av Tomas Carlberg


Idrottsrörelsen i Eskilstuna började växa fram under slutet av 1800-talet. Efter en del aktiviteter i mindre skala under 1880-talet bildades under 1890-talet ett tiotal föreningar, däribland GUIF och IFK som senare skulle bli dominerande lokala storklubbar.

Gymnastik var den idrott som först organiserades i Sverige och så även i Eskilstuna. Tidigt ute var även Eskilstuna skridskoklubb som år 1893 hade hela 140 aktiva medlemmar. Det fanns dessutom två cykelföreningar och en kortlivad skidförening. Eskilstuna Atletklubb (brottning m.m.) och tre andra flergrensföreningar hörde till dem som levde vidare in på 1900-talet. De fyra sistnämnda gick in i Riksidrottsförbundet vid dess tillkomst 1904. Runt sekelskiftet bildades en första samorganisation även på lokalplanet. Eskilstuna Gymnastik & Idrottsförbund arrangerade under tiden 1902-1908 årliga tävlingar i allmän idrott under en publikdragande helg kallad ”Sommarfesten”.

IF Svea 1912. Ur Walter Ångmans arkiv, Eskilstuna stadsarkiv. Foto Ebba Lindegren.

Den första fotbollsmatchen spelades officiellt den 11 juni 1902, ett derby mellan IFK VII och IF Sport på skarpskytteföreningens provisoriska idrottsplats, en ojämn gropig plan vid nedre hamn. Fotbollens seriespel började året därpå.

IF Sveas fotbollslag vid Eskilstuna nedre hamn i början av 1900-talet. Ur Walter Ångmans arkiv, Eskilstuna stadsarkiv.

Simning var en annan idrott som intresserade många och enligt tidningsreferaten var det minst 5 000 eskilstunabor som beskådade historiens första simtävling i Eskilstunaån en härlig sommardag år 1902.

Den lokala idrottsrörelsen växte kraftigt under 1900-talets första årtionde och mer än 2 300 personer var medlemmar i någon av Eskilstunas idrottsföreningar år 1914, detta i en stad med knappt 30 000 invånare.

Gymnastik och skytte var först, men det var lagsporterna som engagerade flest aktiva. De tidiga idrottsmännen var ofta från medelklassen, men efter det demokratiska genombrottet kom idrottsrörelsen mer och mer att omfattas av arbetare. På 1890-talet var det bland folkrörelserna bara nykterhetsrörelsen som ville stödja ”pionjärerna”, främst inom Godtemplarnas Ungdoms- och Idrottsförening, GUIF.

Idrottsbyggnaden (”Bygget”) uppfördes 1911, bl a som lokal för Eskilstuna gymnastik- och atletklubb. ”Bygget” utgjorde under ett antal decennier en välkänd del i stadsbilden, där den låg på Ruddammsgatan. Huset revs 1955. Ur AB Idrottsbyggnadens arkiv, Arkiv Sörmland.

Samhällets inställning till idrotten var något avvaktande. Stadsfullmäktige beviljade visserligen bidrag till anordnandet av SM i friidrott 1908 liksom årliga anslag till gymnastikföreningen och simsällskapet. Finansiering av en idrottsplats, Tunavallen, dröjde däremot. När stadens ledande fotbollslag IFK lyckades med den unika bedriften att bli svenska mästare 1921 (på Stockholms stadion) spelades hemmamatcherna ännu på den enkla ”Idrottsplatsen”, men 1924 stod Tunavallen färdig. Näringslivet i form av Eskilstuna Stålpressnings AB hade gått in som sponsor med 10 000 kronor redan 1919, och när kommunen hösten 1921 beslutade att gå i borgen för ett räntefritt lån på 25 000 kr kunde bygget genomföras.

IFK-föreningen i Eskilstuna sysslade för övrigt inte bara med fotboll utan har haft många sektioner. GUIF hade en liknande struktur. Även fortsättningsvis utövades för övrigt mycket av idrotten i Eskilstuna på olika provisoriska idrottsplatser runt om i staden, hos äldre eller yngre föreningar som inte hade tillgång till Tunavallen.

Korgboll på Tunavallen. Ur Eskilstuna skolidrotts arkiv, Eskilstuna stadsarkiv.

Det har bildats och ombildats mängder av idrottsföreningar under 1900-talets lopp. Värt att nämna i sammanhanget är inte minst Smederna som etablerat sig som toppklubb i speedway och blivit publikfavorit vid sidan av handbollslaget Guif. Andra idrotter som fått fäste är exempelvis ishockey och golf. Kommunen har idag en annan syn på idrotten och har satsat många miljoner på Munktellarenan, den nybyggda Tunavallen samt friidrottsanläggningen vid Ekängen.

Några av Eskilstunas elitidrottare har haft magnifika framgångar. Till de riktigt stora namnen hör skridskoåkaren Tomas Gustafson och handbollsmålvakten Tomas Svensson, vars meriter givit dem internationell stjärnstatus hundra år efter idrottsrörelsens födelse.

Tips: För den som vill studera idrottsrörelsens organisation finns för närvarande 87 st arkiv från gymnastik- och idrottsföreningar att forska i hos Eskilstuna stadsarkiv.

Källor:

  • Bror-Erik Ohlsson (red), Eskilstuna Historia del 3 1800-talet och 1900-talet, sid 249-259 (Eskilstuna, 2001).
  • Södermanlands Idrottshistoriska Sällskaps arkiv (förvaras hos stadsarkivet) 

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider

Måndagar 13.00-15.00.
Tisdagar-onsdagar 10.00-12.00.

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna