MENY
Eskilstuna kommun

Lucia i backspegeln

av Helena Karlsson

Den 13 december firar vi luciadagen. En stämningsfull tradition eller förlegad könsstereotyp – uppfattningarna om lucia går idag isär. Historiskt har ändå firandet haft stark förankring med stor folklig uppslutning, vilket de här glimtarna från äldre tiders luciaarrangemang visar.

Lucia på verkstadsgolvet

Luciafirande med ljusprydda kvinnogestalter i vita särkar härstammar från 1800-talets västsvenska herrgårdsmiljöer. Under 1890-talet togs seden upp av Skansen i ett försök att bevara den. Det bidrog till att den etablerades som tradition och spreds över landet. Föreningar, skolor och daghem tog den snart till sig. Även på många arbetsplatser var eget luciafirande tidigare ett vanligt inslag.

I industristaden Eskilstuna hade flera av företagen egen lucia, däribland Gevärsfaktoriet, Jernbolaget och C E Johansson. Hos AB Bolinder-Munktell var det under många år korpklubben som ansvarade för arrangemanget, något som togs på stort allvar med regelrätta luciaomröstningar och utdelning av luciasmycken till deltagarna. Luciamorgonen startade redan klockan 6 med kaffe och underhållning på Nordstjernan. År 1958 hette lucian Kerstin Åhlström och arbetade på hålkortsavdelningen. Sedan hon krönts av verkstadsklubbens ordförande Nils Johansson, begav sig luciaföljet sjungande iväg på en två kilometer lång vandring genom industriområdet. Alla de olika avdelningarna besöktes. På många håll hade det bullats upp med luciafika som avnjöts tillsammans med skönsången. Firandet avslutades flera timmar senare i Korpstugan, dit företagets pensionärer inbjudits på lussekaffe.


Lucian Kerstin med sina tärnor på väg genom BM:s axelverkstad 1958. Foto: Studio Roland. Arkiv Sörmland

Eskilstunas lucia

Det offentliga luciafirandet fick sitt genombrott år 1927, då Stockholms Dagblad anordnade den första omröstningen om Stockholms lucia, ett initiativ som fick efterföljare i många landsortstidningar liksom så småningom i tävlingar om Sveriges lucia. 

I Eskilstuna skulle det emellertid dröja innan någon tog ett liknande initiativ. Först krigsåret 1941 kröntes för första gången Eskilstunas egen lucia. Bakom arrangemanget stod Sörmlandsposten i samarbete med lottakår och hemvärn. Tidningen framhöll behovet av en ”ljusets drottning i en mörk tid” och förutom luciatävling genomfördes en insamling till förmån för de medverkande organisationerna. Till luciauttagningen inbjöds alla unga kvinnor som ansåg sig representera ”en för Lucia-bruden lämplig frisk, nordisk typ”. Av de 54 kvinnor som anmälde sig valde en jury ut fem. Bland dessa fem utsåg eskilstunaborna sedan 20-åriga Kerstin Hellgren till stadens första ”folkvalda” lucia. Tillsammans med tärnorna gjorde hon på luciadagen en ”triumffärd i snöyra” genom staden till Idrottsbyggnaden där luciafesten hölls. 

Traditionen att utse en eskilstunalucia var snart väletablerad. Luciaomröstningar blev ett återkommande inslag i lokaltidningarna, som under många år presenterade såväl kandidater som övervakade kröning och luciatåg.

Godtemplarnas luciafölje 1922. Foto: AB Foto. GUIFs arkiv, Eskilstuna stadsarkiv

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider

Måndagar 13.00-15.00.
Tisdagar-onsdagar 10.00-12.00.

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna