MENY
Eskilstuna kommun

Gyllenhielm, Carl Carlsson

Carl Carlsson Gyllenhielm : Sundbyholms byggherre, skapare av Sveriges första folkskola och Sveriges första rusdrycksförordning
av Nils Mossberg

Carl Carlsson (1574-1650) var en så kallad furstebastard, det vill säga oäkta son till en furste. Pappan var hertig Karl, som så småningom blev Karl IX, och mamman var prästdottern Karin Nilsdotter. Carl Carlsson Gyllenhielm tillhörde den framväxande svenska stormaktens innersta krets. Han var kanske inte den handlingskraftigaste personligheten i stormakten Sverige, utan brukar snarare karakteriseras som en medelmåtta. Trots detta – och trots att han tillbringade över tolv år i polsk fångenskap – fick han mycket uträttat under sin livstid: han var krigare och politiker, skrev andliga sånger och memoarer på (knagglig) knittelvers, byggde slott, grundade skolor och införde rusdrycksförordningar.

Krig

År 1592 ärver Sigismund (Johan III:s son) den svenska tronen. Sigismund är sedan 1557 även kung i Polen och han är katolik. Detta är inget som uppskattas av Carl Carlsson Gyllenhielms far, hertig Karl, som inte tycker om katoliker och helst vill styra Sverige själv. Hertig Karl gör uppror mot Sigismund 1598 och han tar naturligtvis hjälp av sin son.

Under år 1601 närmar sig en polsk här den svenska staden Wolmar i nuvarande Lettland. Uppdraget att försvara Wolmar ges först till en engelsk legosoldat vid namn Hill. Denne anser dock att befästningarna är så dåliga att han vägrar att åta sig uppdraget. Även garnisonens ursprunglige chef, greven Johan av Nassau som har många års erfarenhet av krigstjänstgöring, vägrar att ta på sig uppdraget. Då kliver den 27-årige Carl Carlsson Gyllenhielm och den blott 18-årige Jakob Pontusson de la Gardie fram och åtar sig att försvara staden. De menar att: ”Om wall och mur icke wore så goda som sigh borde, så moste godtt folk och friskt modh göra thett bästa.”

De två unga försvararna lyckas också över förväntan. I tre månader måste den polska hären belägra staden innan de vågar sig på en stormning. Under stormningen trängs svenskarna tillbaka från staden in i fästningen. Gyllenhielm och de la Gardie inser då att det är dags att ge upp och inleder förhandlingar. De har en dålig förhandlingsposition och tvingas kapitulera. Manskapet får fritt avtåg, men Gyllenhielm och de la Gardie blir polska fångar. För Gyllenhielm blir det början på en lång och grym fångenskap.

Fängelsetiden

Från Wolmar förs de båda fångarna till konung Sigismund. De placeras som krigsfångar på slottet Rawa i Masurien. Efter att Gyllenhielm gjort ett misslyckat rymningsförsök (han tog sig på klassiskt vis över muren med hjälp av en lina) blir övervakningen tidvis mycket sträng.

År 1606 förs fångarna till staden Putzig för att utväxlas med konung Karls polska fångar. de la Gardie utväxlas, men Sigismund vägrar att släppa sin kusin –”den horungen Karl Karlsson”. Efter det blir Gyllenhielm ännu hårdare behandlad än förut. Han tvingas bära fotbojor (som nu finns att beskåda i hans gravkor i Strängnäs domkyrka) och tvingas sitta ensam i en oeldad kammare. Han har själv berättat att det var så kallt att ”skägget om munnen på honom isades där inne”. Samtidigt låg den tjugo man starka vaktstyrkan i varma rum intill honom. Sex år och sex månader varade den hårdare delen av fängelsetiden. De enda som fick besöka honom var jesuiter, munkar och mycket högt uppsatta personer.

År 1611 sluts ett preliminärt stilleståndsavtal mellan Polen och Sverige och i slutet av året avlider Karl IX – två händelser som förbättrade Gyllenhielms situation dramatiskt. Han befrias från sina bojor och i december 1613 är han efter tolv års fångenskap slutligen fri. Fängelsetiden påverkade naturligtvis Gyllenhielm starkt. Han ansåg sig stå i outplånlig tacksamhetsskuld till Gud, som efter att ha tuktat honom med ”faderligt ris”, som Gyllenhielm själv uttryckt det, befriat honom från fängelsets bojor.

Fängelsetiden fick även andra konsekvenser. Innan Gyllenhielm gav sig ut i kriget hade han uppvaktat grannfickan Anna Åkesson Bååt på Tidö, tvärsöver Mälaren från Sundbyholm som var Gyllenhielms eget slott. När han kommer tillbaks är hon gift och har barn. Till råga på allt är hon gift med en annan granne – Axel Oxenstierna på Fiholm.

Riksamiralen etc.

Efter hemkomsten återfår Gyllenhielm de gods som hans far har skänkt honom. Han blir knuten till änkedrottning Kristinas hov och gifter sig år 1615 med en av hennes hovdamer, Kristina Ribbing. Carl Carlsson Gyllenhielms halvbror Gustav II Adolf är nu kung och Gyllenhielm får den ena utnämningen och belöningen efter den andra. Han blir först friherre, sedan fältmarskalk, riksråd, generalguvernör över Ingermanlands och Kexholms län och till slut riksamiral.

Godsherren

Vid sidan av sina offentliga uppdrag ägnar sig Gyllenhielm med stor energi åt sina gods. Sundbyholm blir medelpunkten för hans gods i Sörmland. Sundbyholm byggs under hans ledning om radikalt. På hösten 1638 sänds murarmästaren Hans Drissell och stenhuggaren Henrik Damer till Sundbyholm för att se vad som ska göras på slottet. De båda herrarna hade tidigare arbetat på Karlberg. Året därpå är bygget igång och Lars Tegelslagare tillverkar inte mindre än 132 000 murstenar som ska användas till det nya slottet. Bygget fortgår ända fram till 1648 då det mesta verkar vara färdigt. Några avbildningar från det färdiga slottet finns inte idag, så exakt hur slottet såg ut är inte lätt att veta. Några år efter Gyllenhielms död byggdes en tredje våning på slottet.  År 1774 brann det ner.

Allt byggfolk förde med sig en hel del onykterhet till slottets omgivningar. Gyllenhielm inför därför den kanske första rusdrycksförordningen i landet år 1640. Förordningen – ”En god och Christelig ordning för them, som Ööl oeh Brännwijn hafwa till att utsälja” – gäller området runt gården Sundbyholm och Sundby kyrka. Endast skolmästaren har rätt att sälja öl och brännvin. Av vinsten för försäljningen ska skolmästare behålla hälften och den andra hälften läggas i fattigbössan. 313 år senare blir det återigen aktuellt med att sälja öl och brännvin på slottet. Den här gången avgörs frågan inte av slottets herre – Eskilstuna stad – utan av fullmäktige i Kafjärdens kommun, men det är en annan historia.

Inte nog med att Gyllenhielm utfärdar vad som kanske är landets första rusdrycksförordning, han grundar även landets första ”folkskola” i Sundbyholm som tack till Gud för att han sluppit ur den polska fångenskapen. Till skolan får barn till bönderna kring Sundbyholm komma för att lära sig läsa, skriva och räkna. Gyllenhielm grundar även en skola i Ingermanland. Också detta är emellertid en annan historia.

Gyllenhielms begravning

Den 7 mars 1650 avlider Carl Carlsson Gyllenhielm på Karlbergs slott i den för tiden höga åldern av 76 år. I februari följande år startar begravningsprocessionen upp mot gravkoret i Strängnäs. Processionen är enorm. Först kommer musikanter sen ett kompani ryttare från Södermanlands regemente följt av fem hundra man fotfolk från samma regemente. Efter soldaterna kommer djäknar och lektorer följda av Johannes Matthiae, biskopen i Strängnäs. Sen kommer en kyrrasiär och Gyllenhielms häst och hans två kluvna baner och hans vapensköld. Därefter kommer riksamiralen själv, nerbäddad i en svart kista med beslag av järn, buren av 20 man”. Efteråt kommer en ensam officer som bar på fotbojorna från fängelsetiden i Polen. Därefter bärs en sorgfana och en sorghäst i svart schabrak leds fram. Sedan kommer Hans Kungliga Höghet prins Karl Gustav följd av sörjande herrar och riksens råd och änkefrun Kristina med sörjande fruntimmer. De sörjande fruntimren följs av hovmarskalken, flera kammarherrar och drottning Kristina i en släde dragen av sex hästar. Efter drottningen kommer tolv drabanter och änkedrottning Maria Eleonoras släde, även den dragen av sex hästar. Därefter kommer änkefruns hästar och släde och slutligen 45 slädar med fruntimmer.

För att processionen ska kunna komma fram har Gyllenhielm långt tidigare köpt upp alla hus och gårdar mellan västra tullen och domkyrkan för att dra en bred och fin gata där det tidigare bara funnits trånga gränder. Gravkoret lät Gyllenhielm iordningställa redan 1629 och fortsatte sedan att göra ständiga förbättringar ända fram till sin död 1650.

Den här artikeln är en förkortad version av en längre artikel med samma namn som publicerats i Lokalhistoriska sällskapet i norra Södermanlands tidskrift 2005??

Referenser

  • Belfrage Sixten, Carl Carlsson Gyllenhielms litterära verksamhet (Lund, 1955).
  • Belfrage Sixten ”Fängelseskolan och skolan i Sundby” i Silverstolpe m fl, Sundbyholm. En bok om riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielms slott (Eskilstuna 1998).
  • Bergquist Eric Harry ”Gyllenhielms begravning och gravkor” i Silverstolpe m fl, Sundbyholm. En bok om riksamiralen Car Carlsson Gyllenhielms slott (Eskilstuna 1998).
  • Granstedt Erik, ”Gyllenhielm, Karl Karlsson” i Svenskt Biografiskt Lexikon.
  • Silverstolpe Göran M ”Carl Carlsson Gyllenhielm” i Silverstolpe m fl, Sundbyholm. En bok om riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielms slott (Eskilstuna 1998).
  • Silverstolpe Göran M ”De fjättrade lejonen. Stenen vid Sundby kyrka och Carl Carlsson Gyllenhielms vapen” i Silverstolpe m fl, Sundbyholm. En bok om riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielms slott (Eskilstuna 1998).
  • Sundberg Ulf, Svenska Krig 1521-1814 (Stockholm, 1998)
  • Tynelius Sven ”Det gamla Sundbyholms slott och det nya” i Silverstolpe m fl, Sundbyholm. En bok om riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielms slott (Eskilstuna 1998).
  • ”De kallades furstebastarder” i Dagens Nyheter den 11 december 2003.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider

Måndagar 13.00-15.00.
Tisdagar-onsdagar 10.00-12.00.

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna