MENY
Eskilstuna kommun

Sigurdsristningen

Sigurdsristningen på Ramsundshällen nära Sundbyholms 1600-talsslott vid Mälaren är ett av vårt lands förnämsta fornminnen, unik bland Södermanlands fornlämningar och runristningar, främst på grund av det märkliga bildinnehållet med imponerande runristning från 1000-talet.

Bilderna återger olika episoder ur sagan om Sigurd Fafnesbane, medan texten handlar om ett brobygge över Ramsundet.

Utökad tillgänglighet till Sigurdsristningen

Arbetet med att tillgängliggöra platsen runt Sigurdsristningen har pågått under året. Kommunen har under arbetets gång fått in synpunkter på bland annat gestaltningen och i april pausades arbetet.

Byggnationen har analyserats

Under maj har två externa arkitekter haft i uppdrag att analysera nuvarande byggnation och titta på alternativa vägar framåt. Länsstyrelsen och länsmuseet i Sörmland har bidragit med sina synpunkter. Parallellt har kommunen haft dialog med intressenter och boende i Sundbyholm. I intressentgruppen har Mora Hembygdsförening, Sigurdsristningens vänner, boende i området och Funktionsrätt Sörmland deltagit.

Arkitekternas bedömning är att stentrappan, murarna, den undre rampen och vistelseytan inte bidrar till att tillgängliggöra platsen. Däremot görs bedömningen att den övre rampen är nödvändig för att klara kraven på tillgänglighet.

Delar av byggnationen tas bort

Baserat på detta har nu kommunen beslutat att ta bort stentrappan, murarna, den undre rampen och vistelseytan, medan den övre rampen lämnas kvar. Rivningen ska ske varsamt och materialet som har använts vid byggnationen kommer att tas tillvara så långt det går.

Rivningen kommer att påbörjas så fort som möjligt. Området runt Sigurdsristningen kommer även fortsättningsvis vara en byggarbetsplats men det går att komma fram till ristningen.

Nästa steg är att ta fram ett förslag på anpassning av den övre rampen för att den ska ge så liten påverkan på miljön som möjligt. Förslaget ska visualiseras och eventuellt beslut om genomförandet tas i höst. Arbetet kommer att ske i fortsatt dialog med intressenter.

Beskrivning av Sigurdsristningen

Den nära 1000-åriga illustrationen berättar några välkända episoder ur Sigurd Fafnesbanes saga, som vi känner till genom bland annat isländska Eddadikter.

Sigurdssagan, hämtad ur den isländska Völsungasagan, hör hemma i den stora forngermanska sagoskatt som skapades i Europa under den så kallade folkvandringstiden vid mitten av det första årtusendet.

I kraft av sitt starka, konstnärliga innehåll lever sagorna kvar ända in i våra dagar, bland annat i de färöiska dansvisorna och Wagners opera ”Ringen”.

Sigurdsristningen är alltså en minnesskrift över en död man, Holmger. Hans hustru Sigrid har, någon gång på 1000-talet e.Kr.ombesörjt ristningen. Holmgers närmaste släktförhållanden redovisas utförligt. Av inskriften framgår också att Sigrid var kristen. Hon gjorde enligt tidens sed ett barmhärtighetsverk för sin mans salighet genom att låta anlägga en bro. Än idag syns brofästet i form av en vall av jord och sten nedanför ristningen. På vikingatiden stod vattnet här 3-4 meter högre än nu.

På den nära fem meter långa Ramsundshällen har en för oss okänd ristare illustrerat inskriften med några episoder ur Sigurdssagan:

Sigurd var en ung kungason. Han hade en fosterfar, den mångkunnige dvärgen Regin. Denne hade två bröder, Utter och Fafner. Utter uppträdde ofta i en utters skepnad och fiskade lax i en fors. Under ett fiskafänge blev uttern ihjälslagen av guden Loke, som hade kommit till platsen tillsammans med Oden. Gudarna tvingades betala bot för dråpet genom att täcka utterskinnet med guld. Fafner, i en jättelik orms skepnad, ruvade sedan över guldskatten på Gnitaheden.

Regin ville komma åt guldet. Han eggade Sigurd att dräpa Fafner och smidde ett präktigt svärd åt honom. Sigurd grävde en grop där Fafner brukade kräla ner till sjön för att dricka, från gropen stötte han svärdet i ormen.

I Sigurdsristningen har runinskriften ristats i ormens kropp. Sigurd sitter till vänster i bildfältet, inramat av ormen. Han steker Fafners hjärta på ett spett, över en flammande eld, för att ge det till Regin. Sagan säger att Sigurd skulle känna efter om hjärtat var färdigstekt och då brände han sig. Det är därför han har fingret i munnen. När han fick Fafners blod på tungan förstod han plötsligt fåglalåt. Då hörde han några mesar kvittra om att Regin tänkte svika Sigurd för att få hela skatten själv. De rådde Sigurd att dräpa den sovande dvärgen. Det gjorde Sigurd och vi ser Regin ligga med avhugget huvud. Bredvid honom finns hans smidesverktyg, hammare, bälg, städ och tång. Sigurds häst Grane, med skatten lastad på ryggen, är bunden vid trädet där fåglarna sitter. Ristaren har däremot inte berättat om Sigurds vidare öden, om hur skatten blev till olycka för honom och hans släkt.

Sigurdsristningen lär vara den första illustrationen av en smed och hans redskap.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Kontakt

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider

Öppet samma tider som Eskilstuna stadsbiblioteklänk till annan webbplats

Bemanningstid
Måndagar 13.00-15.00.

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna