MENY
Eskilstuna kommun

Skatt

Alla med någorlunda inkomst betalar skatt. Fram till 1919 hade man dessutom olika rösträtt i de kommunala valen beroende på hur mycket skatt var och en betalade. Mellan 1863 och 1909 upprättades så kallade fyrktalslängder som baserades på hur mycket var man betalade i skatt. Fyrktalen låg sedan till grund för hur många röster olika personer hade i de kommunala valen. Fyrktalslängderna och senare tiders skattelängder finns i regel bevarade och ger information om hur mycket en person tjänade.

Av en fyrktalslängd för Öja kommun 1864 framgår att fru grevinnan till Stora Sundby, å ena sidan, ägde mark och hade en inkomst motsvarande 4 516 fyrkar och att kronotorparen Anders Andersson på torpet Bottenlösa, å andra sidan, endast hade en inkomst motsvarande sex fyrkar. Av Eskilstuna stads kommunalutskylder för 1940 framgår att ”Mej. elev Matts Birger” inte ägde någon fastighet och betalade 14:40 i kommunalskatt och att ”Äg. Fabr. idk. Osc. Georg” hade en fastighet vars taxeringsvärde uppgick till 287 000 kronor och betalde 1 291:50 i kommunalskatt. Bägge bodde i kvarteret Fackelmakaren.

Inte bara inkomst och fastigheter beskattades. Hundskatten utgjorde länge en mycket viktig inkomstkälla för kommunerna. År 1935 hade Arvid Karlsson till exempel en brungrå schäfer vid namn Dolly och Erik Olsson en gul hund av okänd ras som hette Dorry. För sina hundar betalade Karlsson och Olsson tio kronor i skatt till Gillberga kommun. 

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Eskilskällan

Ett rum i Stadsbiblioteket där personal från arkiv, bibliotek och museer bemannar vissa tider.

Öppettider

Måndagar 13.00-15.00.
Tisdagar-onsdagar 10.00-12.00.

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna