Jämställdhetsdagen: ”Det ska inte vara kvinnors hälsa som betalar priset för vår välfärd”

Kommunfullmäktige har avsatt 80 miljoner kronor mellan 2024 och 2027 för initiativet ”Minskad sjukfrånvaro och jämställda arbetsvillkor i kvinnodominerade verksamheter”. Från början deltog vård- och omsorgsförvaltningen och från 2026 inkluderas även förskolorna inom barn- och utbildningsförvaltningen i initiativet som drivs ihop med Mälardalens universitet. Syftet är att förbättra arbetsvillkoren, hantera grundorsakerna till arbetsrelaterad ohälsa och skapa en mer hållbar och jämställd arbetsplats.

– Jämställdhet handlar om friheten att leva sina liv på lika villkor oavsett kön. Det handlar om rättigheter och förutsättningar för ett hållbart samhälle. Ett jämställt samhälle uppstår inte av sig självt. Det kräver politiska beslut, långsiktigt arbete och mod att förändra de strukturer som fortfarande begränsar människors liv. Jämställdhet är ett gemensamt ansvar och tillsammans kan vi göra verklig skillnad, säger Lisa Friberg (S), ordförande Jämställdhetsberedningen.

Skillnader i långtidssjukskrivning

Sjukskrivningarna är vanligare inom kvinnodominerade yrken jämfört med mansdominerade vilket pekar på en sämre arbetsmiljö. I kommunens plan för jämställdhet 2025–2030 finns mål om jämställd hälsa och att få ner antalet sjukskrivningar i kvinnodominerade yrken är en viktig jämställdhetsfråga. Enligt statistik från Nyckeltasinstitutet är långtidssjukfrånvaro bland kvinnor 3 procent medan männen ligger på 0,5 procent.

– För mig som ordförande i personalutskottet handlar det här egentligen om en ganska enkel sak, det ska inte vara kvinnors hälsa som betalar priset för vår välfärd. Vi ska ha arbetsplatser där människor mår bra, orkar jobba och vill stanna kvar, säger Owe Ek (S).

Olika forskningsstudier tyder på att ett sätt att nå jämställda arbetsvillkor är om en chef har ansvar för ett rimligt antal underställda medarbetare. Förutom att förhindra onödig arbetsbelastning kan det förbättra arbetsvillkoren för ledningsgrupperna och i förlängningen hela organisationen. Dessutom utvecklas en hållbar bemanningsplanering med ökad kvalitet inom vård- och omsorgsförvaltningen när grundbemanningen täcks.

Positiv utveckling

Linda Schledermann arbetar som enhetschef inom vård- och omsorgsförvaltningen. Hon märker av de positiva effekterna av ett minskat antal medarbetare och brukare att ansvara över.

– Det ger oss enhetschefer bättre möjligheter att vara fysiskt närvarande och synliga för att kunna möta upp vardagsnära frågor. Det frigör också tid att kunna arbeta med arbetsmiljö, rehabilitering och kvalitetsfrågor på ett mer långsiktigt sätt, till exempel genom analyser av avvikelser, tillbud och medarbetarsamtal, säger Linda Schledermann.

Hon ser också att fler chefskollegor inneburit ett viktigt stöd och gett henne mer tid att fokusera på chefsrollen, plus att det är enklare att kunna nyttja viktiga arbetsförmåner som flextid, semester och att ibland kunna arbeta hemifrån.

Även om fler chefer är en god bit på vägen, tycker Linda Schledermann att det återstår mycket arbete för att lyckas främja en verksamhet med god arbetsmiljö och nöjda vårdtagare.

– Jag anser att grunden för en kvalitativ verksamhet handlar om chefers förmåga till samarbete, samledning och samverkan. Alla enhetschefer i verksamheten behöver arbeta mot samma mål, ha liknande värderingar och förhållningssätt och fatta gemensamma beslut. Det ökar chanserna att skapa tydlighet och trygghet för både brukare, medarbetare och brukares anhöriga, men även en lärande verksamhet där vi mer effektivt kan utvärdera och prova nya arbetssätt, säger hon.

Friskfaktorer i fokus

Hos barn- och utbildningsförvaltningen har man gjort en kartläggning och tagit fram en rapport inom projektet. Kunskap från forskning om friskfaktorer tillsammans med analyser och identifierade behov i förskolans verksamheter ligger till grund för vilka insatser man satsar på.

Används friskfaktorer aktivt, systematiskt och långsiktigt finns stor chans att skapa en god arbetsmiljö och låg sjukfrånvaro. Forskning visar även att arbeta enligt friskfaktorerna är utvecklande för verksamheten.

Fyra typer av insatser testas i förskoleverksamheten i år och nästa år. Förskolan som verksamhet har en hög andel anställda kvinnor och samtidigt en hög andel sjukfrånvaro, både på helhet och korttidsjukfrånvaro. Målet är att minska den totala sjukfrånvaron i förskolans verksamheter med två procentenheter, från 10,1 procent 2024.

Resultat från initiativet kommer att presenteras under våren 2028 och bland annat leda till ett metodstöd som kan användas av alla förvaltningar.