Ny modell ger rektorer mer inflytande över sin budget

Den här veckan har de tre skolnämnderna fattat beslut om principer för nya modellen och
hur kommunens skolpengar ska fördelas inför 2024.

En lyckad skolgång genom förskola, grundskola och gymnasium och fullständiga betyg för barn och elever är den starkaste skyddsfaktorn samhället kan bidra med. För att alla barn och elever ska ha möjlighet att lyckas är det viktigt att fördela givna medel där de behövs mest.

– Med den nya resursfördelningsmodellen flyttas beslutet om förskolornas och skolornas budget närmare verksamheterna. För grundskolenämndens kommunala verksamheter blir största förändringen inom tilläggsbeloppen. En del av tilläggsbeloppen fördelas direkt ut till skolenhet som en generell extraordinär ekonomisk resurs. På så sätt minskar en betydande administrativ hantering och rektor kan istället fokusera på att utveckla lärmiljön och insatserna mer långsiktigt, säger Mikael Edlund (S), ordförande grundskolenämnden.

Ökad delaktighet

Kommunfullmäktige, KF, fattade beslut om den nya modellen den 20 juni tidigare i år. Den gör att varje skolform blir delaktiga och själva får styra över fördelningen av resurserna. Tidigare var det kommunfullmäktige, KF som fördelade pengar till verksamheterna direkt, utan delaktighet från skolnämnderna. Beslutet inkluderar alla barn och elever där Eskilstuna kommun enligt skollagen är hemkommun.

– Vi ska vara kloka med hur vi hanterar skattemedel. Den nya modellen känns väl genomarbetad och bygger på transparens kring hur pengarna fördelas. Vi kommer årligen se och utvärdera resultatet av givna resurser, säger Nina Tuncer (S) ordförande i förskolenämnden.

Transparent, förutsägbart och likvärdigt

Den nya modellen ska säkerställa att resurserna fördelas transparent, förutsägbart och likvärdigt. I veckan fattade skolnämnderna beslut om principerna för att verksamheternas budget. Det innebär förändringar för alla skolformer.

Resurserna kommer att fördelas enligt delarna:

• Grundbelopp
• Strukturtillägg
• Tilläggsbelopp

– Som ordförande känns det bra att vi i gymnasienämnden nu får vara med och besluta om våra egna medel och var vi vill prioritera att lägga våra resurser, säger Muhammed Tahsin (M), ordförande i gymnasienämnden.

En annan fördel är att respektive rektor får större mandat att påverka hur resurserna används i den egna verksamheten, en möjlighet att planera och genomföra utbildning mer långsiktigt.

– Med den här modellen tar vi stora steg för att säkerställa likvärdig fördelning av resurser. Vi tror den är bättre än den tidigare. I övergången kan det bli tufft för ett fåtal verksamheter att ställa om till nya modellen. Där kommer vi att hjälpas åt för att lösa situationer som uppstår, säger Lina Kihlblom förvaltningschef Barn- och utbildningsförvaltningen.