Tema demokrati

I detta temamaterial om demokrati finns material och uppgifter kring rösträttskampen och om folkomröstningar och valrörelser i Eskilstuna.

Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om möjligheten att vara med och bestämma. 1919 klubbade riksdagen igenom allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Det innebar slutet på en lång kamp för demokratiska rättigheter och inledningen på en lång period av reformer och framsteg.

1863 delades Sverige in i kommuner. Eskilstuna stadsfullmäktige, idag kommunfullmäktige, började sin verksamhet det året. Sedan dess har en rad reformer och kommunsammanslagningar ägt rum. Den senaste stora sammanslagningen ägde rum 1971 då många mindre kommuner blev en del av Eskilstuna kommun.

Detta avsnitt handlar om hur beslut fattas och om hur man på olika sätt arbetar för att stärka demokratin i kommunen.

NYHET 2022:

Senaste nyhet är en artikel som i berättande form tecknar en bild av ett spektakulärt ärende vid början av 1950-talet, då Eskilstuna stadsfullmäktige tog ställning till tidens utrikespolitik genom att rösta ja eller nej till en föreslagen vänort i Sovjetunionen. Bakgrunden och beslutet är ytterst kontroversiellt. Hela frågan kan fungera som underlag vid en diskussion gällande grunder för politiska ställningstaganden generellt. Demokrati och diktatur Pdf, 584 kB. Varför valde socialdemokraterna Sovjet-Öst hellre än USA-Väst under det kalla krigets era? Hur mycket betydde tidens propaganda och ideologi i relation till andra samhälleliga faktorer kring t ex historia (konflikterna mellan fattiga-rika) eller religion (kristendom respektive ateistisk/nyandlig livssyn)?

Vid de allmänna valen som äger rum vart fjärde år har landets sju miljoner röstberättigade möjlighet att påverka vilka partier som ska representera svenska folket i riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Att delta i allmänna val och i folkomröstningar är en viktig del av demokratin.

Här presenteras exempel på material kring allmänna val och folkomröstningar som finns tillgängligt via Eskilskällan.

När Sveriges riksdag i maj 1919 fattade beslut om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor var det en viktig milstolpe för den svenska demokratin. Beslutet innebar att en stor andel av landets vuxna befolkning nu hade fått fått rösträtt till riksdagen, för första gången i historien också de svenska kvinnorna.

I temamaterialet kring demokrati belyses kampen för allmän rösträtt, valrörelser och folkomröstningar. Materialet kan användas som utgångspunkt för diskussioner i klassrummet, som källmaterial vid enskilda arbeten och grupparbeten.

Anknytning till läroplanen

I läroplanernas inledande kapitel understryks att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Kunskap om demokrati ska förmedlas men eleverna ska också lära sig att utveckla sin demokratiska förmåga.

I gymnasiets kursplan för samhällskunskap sägs att undervisningen ska förmedla ”kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.” Materialet i Skolkällans tema om demokrati ger kunskap om vägen till demokrati men också om hur demokratin fungerar och utövas i praktiken.

I materialet om rösträtten får eleverna kunskap om vägen till allmän rösträtt med hjälp av tidningsartiklar och arkivhandlingar. Texterna ger också möjlighet att studera kvinnors villkor i början av 1900-talet och den begynnande vägen till jämställdhet. Arbetsuppgifterna ger träning i källkritik och möjlighet till självständig reflektion. Avsnittet om allmänna val och folkomröstningar ger möjlighet till övningar och diskussioner kring propaganda. Hur argumenterar de olika sidorna för sin sak i valrörelser och folkomröstningskampanjer och hur kommunicerar de sitt budskap?

NYHET 2022:

Senaste nyhet är en artikel som i berättande form tecknar en bild av ett spektakulärt ärende vid början av 1950-talet, då Eskilstuna stadsfullmäktige tog ställning till tidens utrikespolitik genom att rösta ja eller nej till en föreslagen vänort i Sovjetunionen. Bakgrunden och beslutet är ytterst kontroversiellt. Hela frågan kan fungera som underlag vid en diskussion gällande grunder för politiska ställningstaganden generellt. Demokrati och diktatur Pdf, 584 kB. Varför valde socialdemokraterna Sovjet-Öst hellre än USA-Väst under det kalla krigets era? Hur mycket betydde tidens propaganda och ideologi i relation till andra viktiga samhälleliga faktorer kring t ex historia (konflikterna mellan fattiga-rika) eller religion (kristendom respektive ateistisk/nyandlig livssyn)?

Eskilskällan

Rum i Stadsbiblioteket med lokalhistoriskt material och möjlighet till forskning.

Telefon:

Besöksadress

Postadress

Box 17, 631 02 Eskilstuna

Öppettider

Forskarsalen öppet samma tider som Eskilstuna stadsbibliotek

Bemanningstid: måndagar kl. 13.00-15.00, OBS! ej bemannat sommaruppehåll.
(Övriga tider efter överenskommelse).

Uppdaterad: 9 februari 2022