Framtidens vård och omsorg

Målbild Framtidens vård och omsorg 2035

Vård- och omsorgsnämndens strategiska utvecklingsplan för perioden 2024-2027 med utblick mot 2035

Andelen äldre och behovet av vård och omsorg ökar i Sverige. De demografiska förändringarna är så omfattande att antalet i arbetsför ålder inte kommer att räcka till om vi fortsätter arbeta som idag – vi behöver förändra och tänka nytt.

Vi måste förändra vår verksamhet för att kunna bedriva vård och omsorg utifrån nya förutsättningar. Vi vill fördröja behovet av vård och omsorg. Det gör vi genom att öka fokus på självständighet och trygghet genom hälsofrämjande insatser, förstärkt habilitering/rehabilitering och ökad användning av hjälpmedel och välfärdsteknik. Vi vill utveckla och samla kompetens över områdes- och myndighetsgränser för att skapa en samordnad vård och omsorg. Vi vill nyttja digitala verktyg för att frigöra arbetstid som kan användas till ökad kvalitet och värdeskapande möten med den enskilde invånaren. Vårt mål är att stödja invånaren att leva sitt liv utifrån sina mål och villkor.

Vård- och omsorgsnämnden har antagit en målbild Framtidens vård och omsorg 2035 för att skapa förutsättningar för ett effektivt och målinriktat utvecklingsarbete i förvaltningen och tillsammans med samarbetspartners. Målbilden redovisas som fyra skiften och i fyra perspektiv; samhälls-, organisations-, invånar- och medarbetarperspektiv. Varje skifte beskrivs i ett från och i ett till. Från beskriver hur organisationen upplever sig idag. Till beskriver hur medarbetarna ser verksamheten 2035. Tillsammans ska vi göra en förflyttning.

Strategiskt mål Tryggt och självständigt liv

Alla flickor och pojkar, kvinnor och män ska ges förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv med god livskvalitet. Äldre kvinnor och män ska erbjudas ett tydligt stöd för att kunna bo kvar i hemmet. Detta är målbeskrivningen för kommunens strategiska mål Tryggt och självständigt liv. Under mandatperioden 2024–2027 har kommunkoncernen fokus på att:

• utveckla proaktiva insatser som stödjer invånarna att använda sina egna förmågor och resurser för ett fortsatt tryggt och självständigt liv. Äldre kvinnor och män ska erbjudas stöd för att bo kvar i sin bostad.
• tillsammans med Region Sörmland erbjuda en personcentrerad nära vård och omsorg. Verksamheterna inkluderar och stödjer anhöriga som vårdar en person som är långvarigt sjuk, äldre eller har en funktionsnedsättning.
• utveckla en smart och individanpassad välfärd genom ökad digital inkludering.
• skapa ett strategiskt partnerskap med Region Sörmland, näringsliv, civilsamhälle och Mälardalens universitet med syfte att utveckla framtidens vård och omsorg.

Våra strategiska vägval

För att nå målbilden finns strategiska vägval som stöd till medarbetaren i vardagen.

• Personcentrerad vård och omsorg, Vi prioriterar individens behov och målsättning och stödjer självständighet i den miljö som är bäst för den enskilde. Digitala lösningar, stöd och tjänster är vårt förstahandsalternativ för att förbättra servicen till invånarna och för att skapa effektivare arbetssätt. Personliga möten prioriteras där de skapar mest värde.
• Proaktivitet och samverkan, Vi arbetar förebyggande i stället för att agera på problem i efterhand. Vi föredrar gränsöverskridande samarbete och skapar synergier och effektivitet samtidigt som vi utvecklar starkt partnerskap inom och utanför vår organisation.
• Tillit och inkludering, Vi litar på varandras förmågor och skapar en mindre detaljstyrd och mer flexibel arbetsmiljö. Genom att inkludera alla och värdera individens perspektiv och behov, bygger vi en öppen och välkomnande organisation där alla känner sig värdefulla.
• Kunskap och kompetensutveckling; Vi bygger en kultur av ständigt lärande och utveckling, där kunskapsdelning uppmuntras. Beslut fattas baserat på kunskap. Det främjar en kompetent och insiktsfull organisation redo för framtiden.

Från utförare till samhällsbyggare

Det första skiftet beskriver förflyttningen i ett samhällsperspektiv. Kommunen går från att vara en utförare till att vara en samhällsbyggare. Vi går från att arbeta reaktivt till att förebygga behov av stöd, vård och/eller omsorg. Kommunen ger stöd så att invånaren kan ta ansvar för sin hälsa och livssituation.

Från: Kommunen erbjuder vård och omsorg när behov uppstår

Till: Vi skapar proaktiva lösningnar tillsammans med andra aktörer i takt med samhällets förändring.

2035 stödjer kommunen invånarna att ta ansvar för sin egen och andras trygghet och hälsa. Det har blivit möjligt genom att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser för ett gott, självständigt och aktivt liv. Kommunens medarbetare arbetar med andra aktörer och med individens behov i centrum.

Förvaltningens medarbetare är ”samhällsbyggare” som samarbetar med olika verksamheter i staden, till exempel med vårdcentraler, skolor, idrottsföreningar och intresseorganisationer. Målsättningen är att tillsammans öka tillgängligheten och stödja invånarna i att leva ett tryggt och självständigt liv med god livskvalitet. Invånarens möjlighet att få hjälp till självhjälp är självklar. Den ideella sektorn har vuxit och medverkar i att bygga ett gott och hållbart samhälle.

Ord som helhetsperspektiv, meningsfullhet och mångfald används av invånare och medarbetare som beskriver kommunens verksamhet eller den egna arbetsplatsen.

Vår roll som samhällsbyggare

I rollen som samhällsbyggare arbetar vi aktivt för att bidra till en positiv samhällsutveckling i Eskilstuna. Tillsammans med Region Sörmland, akademin, andra förvaltningar och bolag, näringsliv, civilsamhälle med flera initierar vi gemensam verksamhetsutveckling som bidrar till ett samhälle som är inkluderande, tillgängligt och skapar förutsättningar för att människor mår bra och känner sig trygga. Målsättningen är att stödja invånaren att behålla sin hälsa och fördröja behov av vård och omsorg samt öka förutsättningarna för att kunna bo kvar hemma i eget ordinärt boende. Arbetet kan inkludera:

• utemiljöer och byggnader,
• kollektivtrafik och vägar,
• bostäder,
• social delaktighet,
• respekt och social inkludering,
• arbete, sysselsättning och medborgarinflytande,
• kommunikation och information samt
• samhälls- och hälsovårdstjänster[1].

[1] Åtta definierade fokusområden för en Äldrevänlig stad, WHO

Vårt fokus under perioden

År 2027 har vård- och omsorgsnämnden utvecklat samverkan och strukturer som stödjer invånarna att ta ansvar för sin egen och andras trygghet och hälsa.

År 2027 finns

• strukturer, som i en vidareutveckling, möjliggör för invånarna att ta ett eget ansvar för sin hälsa och sin livssituation.
• strukturer, som i en vidareutveckling, bidrar till att skapa likvärdiga förutsättningar utifrån diskrimineringsgrunderna.
• förebyggande och hälsofrämjande insatser till invånarna i Eskilstuna utifrån deras olika livsvillkor.
• ett vidareutvecklat samarbete med andra förvaltningar i Eskilstuna kommun, Region Sörmland och Mälardalens universitet.
• samverkansformer, som kan vidareutvecklas, med näringsliv, intresseorganisationer, idrottsföreningar, förbund med flera.
• förenklade kontaktvägar och ökad tillgänglighet till vården och omsorgen.
• balans mellan efterfrågan och tillgång av särskilt boende för barn, unga, vuxna och äldre.
• förutsättningar för effektiva digitala arbetssätt över myndighetsgränser.
• förutsättningar för att minska det digitala utanförskapet.
• en ökad kunskap hos medarbetarna och invånarna om vikten av att ta ansvar och planera för sitt liv.

Från ensamarbete till gränsöverskridande samarbete

Det andra skiftet beskriver förflyttningen på en organisationsnivå. I målbilden går vi från att varje aktör arbetar för sig till att vi i stället arbetar i ett gränsöverskridande samarbete med invånaren i fokus.

Från: Ansvarsfördelningen inom kommunen och mellan kommun, region och andra aktörer är begränsade och varje aktör arbetar för sig.

Till: Vi arbetar tillsammans med invånaren som teamets viktigaste deltagare.

2035 är kommunen ledande på att skapa väl fungerande team där den enskilde invånaren är teamets viktigaste deltagare. Medarbetarnas engagemang och kompetens bygger goda och hållbara lösningar med den enskilde invånaren i fokus. Grundtanken är att gå från ett reaktivt till ett proaktivt synsätt och att det genomsyrar allt.

Vårt målbildsarbete uppmärksammas både nationellt och internationellt och vi delar gärna med oss av våra erfarenheter. Framgången ligger bland annat i att bygga starka broar mellan olika verksamheter och att medarbetarna tar ansvar och bidrar utöver det förväntade. Det finns ytor för kreativa möten där olika aktörer delar och bygger ny kunskap kontinuerligt. Det finns också valmöjligheter kring både arbetsformer och roller. Automatiserad administration har frigjort resurser och tid som används till mer värdeskapande arbetsuppgifter och till det goda mötet. Medarbetarna har genom digitalisering förändrat sina arbetssätt och har därmed goda förutsättningar att stödja invånaren i att uppnå sina mål. Vårt arbete är rättssäkert och håller hög kvalitet.

Tack vare medarbetarnas kompetens och förmåga känner invånarna ett stort förtroende för kommunens verksamhet.

Vårt fokus under perioden

År 2027 har vi skapat förutsättningar för en hållbar vård och omsorg med individens mål och vilja i fokus.

År 2027 har vi

• genom arbetsdelning säkerställt att rätt kompetens nyttjas till rätt arbetsuppgift.
• identifierat behov av nya kompetenser och utvecklat nya arbetsformer och roller inom förvaltningen. Tillsammans med samarbetspartners skapar vi utbildningsinnehåll som svarar mot vården och omsorgens behov.
• utformat tvärprofessionella team där invånaren är teamets viktigaste deltagare.
• utvecklat arbetssätt som stödjer proaktivt förhållningssätt för att minska eller fördröja behov av vård och omsorg.
• utvecklat ledningsstrukturer ”på tvären” för att korta ledtider, öka kvalitet och tillsammans leda proaktivt.
• utvecklat arbetssätt och organisation för effektiv digitalisering med brukarnära och processnära digitala lösningar.
• utvecklat ett samarbete med civilsamhället.
• kompetens att ge våra invånare förutsättningar att leva ett självständigt liv.
• utvecklat arbetssätt som bidrar till att inte någon invånare diskrimineras och att alla invånare har likvärdiga möjligheter att nå sina mål.
• invånarnas förtroende för utvecklingen av framtidens vård och omsorg 2035.

Från passiv mottagare till aktiv medskapare

Det tredje skiftet beskriver förflyttningen i ett invånarperspektiv. Vi går från att se invånaren som en passiv mottagare till att se invånaren som en aktiv medskapare. Invånaren tar ansvar för sin hälsa och planerar sitt liv på ett sätt som känns meningsfullt.

Från: Vi hjälper dig med vårt utbud av standardlösningar

Till: Som invånare är jag aktiv och skapar helhetslösningar utifrån mina behov.

2035 tar invånaren ansvar för sin hälsa och planerar sitt liv på ett sätt som känns meningsfullt. Våra invånare är bekanta med och har förtroende för kommunen redan innan de hamnar i en situation där de måste få vård och omsorg. De har kontakt med kommunen i mer eller mindre grad under livet.

Medarbetarna arbetar förebyggande och inspirerar invånarna att använda sina egna förmågor. Känslan av att vara beroende, låst och begränsad uppkommer alltmer sällan. Invånaren är ”styrman” i sitt liv tillsammans med anhöriga.

Kommunen prioriterar också för att underlätta för anhöriga som vill stödja sina närstående.

Invånare med små eller stora behov känner både trygghet och frihet. Känslan kommer av att kommunen gjort ett val att vara en aktiv del av samhället – en samhällsbyggare.

Invånarna lever ett gott liv under hela livet.

Vårt fokus under perioden

År 2027 har vi utvecklat

• tidiga, samordnade och hälsofrämjande insatser som stödjer den enskilde att bli trygg, säker och så självständig som möjligt utifrån egna villkor, sin livssituation och sina resurser.
• en personcentrerad och patientsäker vård och omsorg med hela individen i centrum.

År 2027 har vi med invånaren i centrum

• utvecklat och förenklat kontaktvägar och ökat tillgängligheten till vård och omsorg.
• utvecklat digitala lösningar som skapar förutsättningar för invånaren att vara ”styrman” i sitt liv.
• anpassat vårt arbete utifrån kunskapen om att individens livsvillkor påverkas av kön, könsidentitet, ålder, funktionssätt, etisk bakgrund, religion och sexuell läggning.
• minskat detaljstyrningen av insatser och utvecklat arbetssätt som utgår från en personcentrerad och patientsäker vård och omsorg.
• skapat förutsättningar för att bedriva en personcentrerad och patientsäker vård och omsorg.
• utvecklat ett flexibelt stöd som utgår från individens behov, mål och förutsättningar.
• utvecklat metoder som bidrar till att den enskilde kan leva ett liv fritt från våld.
• strukturer som stödjer invånaren att ta ansvar och planera för sitt liv.

Från hjälpare till möjliggörare

Det fjärde skiftet beskriver förflyttningen i ett medarbetarperspektiv. Vi går från att se medarbetaren som en hjälpare till att i stället vara en möjliggörare. Medarbetaren stödjer invånaren att uppnå sina livsmål.

Från: Vi arbetar inom respektive enhet och utgår från vårt eget verksamhetsperspektiv.

Till: Vi är stolta över att bidra till ett gott liv för invånarna. Tillsammans skapar vi bästa möjliga förutsättningar för varje individ.

2035 har traditionella tjänster och rutiner ersatts av nya yrkesroller och arbetssätt. Det interna arbetet har förändrats.

Tillitsfulla ledare stödjer och uppmuntrar medarbetarna i att vara på ”rätt ställe” och att testa nya arbetssätt i samspel med andra. Medarbetarna arbetar i tvärprofessionella team med fokus på att stödja invånaren i att uppnå sina livsmål. Medarbetarnas intressen och talanger tillvaratas och det finns plats för mångfald. Medarbetare har relevant och ny kompetens som bland annat hämtas genom samverkan med utbildningssektorn. Samtidigt värdesätts och delas erfarenhet från den praktiska vardagen.

Det finns en större frihet att själv planera sin arbetsdag. Dagen kan börja med egen planering hemma för att sedan avslutas med att träffa invånaren i sin hemmiljö, på gymmet eller kontoret. Digitala arbetssätt och välfärdsteknik används som stöd i smarta och enkla system. Det frigör tid till värdeskapande arbetsuppgifter och goda möten.

Det är hög status att arbeta inom vården och omsorgen i Eskilstuna.

Vårt fokus under perioden

År 2027 har vi stärkt vår förmåga att tillvarata medarbetarnas engagemang, vilja, intresse och resurser för att bedriva en hållbar vård och omsorg med individens mål och vilja i fokus.

För att uppnå målbilden krävs att vi blir en attraktiv arbetsgivare.

År 2027 finns

• utvärderade arbetssätt som frigör tid för medarbetare att stödja invånaren i att nå sina mål.
• förutsättningar för ett hållbart och jämställt arbetsliv med arbetsplatser där medarbetare och ledare har förutsättningar att utföra sitt jobb och samtidigt må bra genom god bemanning, handlingsutrymme och möjligheter till återhämtning.
• förutsättningar för ett modigt medarbetarskap där medarbetarna på alla nivåer är aktiva, vågar prova nya arbetssätt och utvecklar tjänster och service tillsammans med dem som verksamheten är till för.
• förutsättningar för chefer att leda tillsammans med fokus på kärnuppdraget.
• en ömsesidig tillit mellan medarbetare och ledning som möjliggör ett aktivt medarbetarskap.
• en utbyggd struktur för en lärande organisation i samverkan.
• digitala arbetssätt som frigör tid till värdeskapande arbetsuppgifter och ökad kvalitet.
• ett förbättrat resultat i medarbetarundersökningen angående HME (motivation, ledarskap och styrning) samt aktivt medarbetarskap.

Under 2024 genomförde vård- och omsorgsförvaltningen en undersökning för att undersöka Eskilstunabornas inställning till framtidens vård och omsorg. 1021 personer i åldersgrupperna 18-30 år, 31-64 år och 65-84 år svarade på enkäten.

Resultaten visar bland annat att:

• 94 % vill kunna klara sig själva, t.ex. när de blir äldre eller får ett funktionshinder.
• 60 % vill helst få hjälpmedel och teknik som gör att de klarar sig själva.
• 88 % vill helst bo kvar i sin egen bostad och få hjälp där.
• 89 % tycker att det är bra att det skapas fler tekniska hjälpmedel
• 57 % tycker att det är bra att mer kan göras digitalt eller med tekniska hjälpmedel

Resultaten visar generellt att alla tre åldersgrupper är positiva till tekniska lösningar, dock
är den positiva inställningen lägst i den äldre gruppen och högst i den yngre
gruppen.