Civil beredskap
Beredskap i kommunal verksamhet
Kommunens arbete med krisberedskap regleras av lagen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samt en överenskommelse mellan Myndigheten för civilt försvar och Sveriges kommuner och regioner (SKR).
LEH syftar till att kommunen ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera fredstida samhällsstörningar. Inom krisberedskap reglerar lagen bland annat kommunens ansvar för risk- och sårbarhetsanalys, krisledningsnämnd, det geografiska områdesansvaret, planering, utbildning och övning, rapportering samt samverkan och bistånd.
Eskilstuna kommun utgör även en del av totalförsvaret och har flera lagstadgade uppgifter under höjd beredskap och krig. Totalförsvaret består av civilt och militärt försvar, där kommunen är en del av det civila. Enligt lagen om totalförsvar och höjd beredskap ska kommunen vid högsta beredskap enbart utföra uppgifter som ingår i totalförsvaret.
Risker i Eskilstuna kommun
Eskilstuna kommun har identifierat ett antal risker inom kommunens gränser. Dessa går att hitta i kommunens risk- och sårbarhetsanalys.
En kommun ska enligt lag göra en risk- och sårbarhetsanalys för kommunen som helhet. I Eskilstuna kommun tar vi fram risk- och sårbarhetsanalyser för alla våra verksamheter för att reducera risker, minska sårbarheter och förbättra vår förmåga att förebygga, motstå och hantera kriser.
Risk- och sårbarhetsanalysen utgör grunden för hela kommunens arbete med civil beredskap för att ta fram beslutsunderlag för verksamhetsansvariga, underlag för kommunikation om risker till allmänheten och anställda samt underlag för samhällsplanering. Läs mer om risk- och sårbarhetsanalyser på Myndigheten för civilt försvar
I risk- och sårbarhetsanalysen från 2023 har följande risker identifierats inom kommunens verksamheter:
- elavbrott
- IT-avbrott
- personalbrist
- personligt trauma på arbetsplatsen (behov av krisstöd)
- yttre hot och social oro i anslutning till verksamheten.
Utifrån risk- och sårbarhetsanalyserna tar varje verksamhet fram kontinuitetsplaner. Dessa handlar om att se till att verksamheten kan fortsätta på en acceptabel nivå även om de utsätts för olika störningar, som till exempel när personalen inte kommer till jobbet, lokalerna inte går att använda, leveranser av viktiga varor och tjänster inte når oss eller att vi drabbas av ett strömavbrott. I det här arbetet ingår även att se till att det finns tillgång till reservkraft, drivmedel, alternativa lokaler, mat till våra verksamheter och liknande.
Läs mer om kontinuitetshantering på Myndigheten för civilt försvar
Vid en händelse som inträffar och som inte kan hanteras som vanligt utan extra stöd, kan verksamheten gå in i en krisorganisation. Vid mindre händelser består den av en krisledningsgrupp och en krisledningsstab. Staben är ett ledningsstöd som hjälper ledningen att hantera händelsen. Staben är uppbyggd enligt ett standardsystem som används i hela Sverige och i NATO, vilket innebär att kontakten med andra organisationer underlättas eftersom samtliga krisorganisationer är uppbyggda på samma sätt.
Vid en extraordinära händelse kan krisledningsnämndens ordförande besluta att krisledningsnämnden ska aktiveras. Det innebär att krisledningsnämnden (som har samma bemanning som kommunstyrelsen) tar över delar av andra nämnders verksamheter.
Eskilstuna kommun har en tjänsteperson i beredskap (TiB), som alltid är nåbar om till exempel Polisen, räddningstjänst, länsstyrelsen eller annan myndighet behöver få tag i kommunen. TiB har som uppgift att alltid svara i telefon och vidareförmedla information till berörda parter samt starta krishantering när situationen kräver det. Till sin hjälp har TiB en kommunikatör i beredskap (KiB), som hen arbetar tätt tillsammans med. I Eskilstuna kommun finns även IT-beredskap i form av ITiB, som snabbt kan agera vid IT-relaterade händelser.
Beredskapsfunktioner finns även på vissa förvaltningar och bolag samt på räddningstjänsten.
Enligt LEH (lagen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) ska kommunen utbilda och öva organisationen i att hantera kriser. I Eskilstuna kommun har samtliga förvaltningar krisledningsgrupper och deras staber utbildas och övar kontinuerligt i krisledning. Krisledningsnämnden övar årligen och frivilliga resursgruppen övar två gånger om året. Till detta kommer specialövningar för att exempelvis testa och utveckla olika planer, på såväl central nivå som i förvaltningar och bolag.