Brottsförebyggande arbete
I Eskilstuna är rätten att vistas i det offentliga rummet utan att känna otrygghet grundläggande. Eskilstuna kommun och Polismyndigheten jobbar sedan flera år med samverkansöverenskommelser för att stärka det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
Samverkan mellan kommun, polis och andra parter är en förutsättning för att långsiktigt lyckas med det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Genom ökad samverkan är målsättningen att skapa en trygghetsskapande kraft som gör Eskilstuna till en trygg och inkluderande kommun att bo, verka och leva i.
Eskilstuna kommun och Polismyndigheten har under flera år jobbat med samverkansöverenskommelser för att stärka det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i Eskilstuna. Den 27 november 2023 skrevs en ny samverkansöverenskommelse under för åren 2024-2027 som kommunfullmäktige beslutade den 14 december.
I Eskilstuna är rätten att vistas i det offentliga rummet utan att känna otrygghet grundläggande. Samverkan mellan kommun, polis och andra parter är en förutsättning för att långsiktigt lyckas med det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
Trygghet är en upplevelse som betyder olika saker för olika människor utifrån kriminologiska, ekonomiska och sociala perspektiv. Att stoppa brott och våld är en grundläggande förutsättning för att öka tryggheten.
Samverkansöverenskommelsen för åren 2024 till 2027
Nationell och lokal lägesbeskrivning
Ett utsatt område enligt Polismyndigheten är ett ”geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället”. Eskilstuna kommun har idag tre områden som polismyndigheten definierat som utsatta det vill säga som karakteriseras av låg socioekonomisk status och kriminalitet. Utöver dessa har kommunen flera områden som kännetecknas av stora socioekonomiska utmaningar men som inte bedömts ha samma problematik med kriminalitet som de utsatta. För att långsiktigt uppnå ett tryggt Eskilstuna behöver samverkan utgå från en helhet byggd både på polisens definition av utsatta områden och Boverkets sammanställning av områden med socioekonomiska utmaningar.
Syfte och övergripande mål
Samverkansöverenskommelsen mellan Eskilstuna kommun och Polismyndigheten, lokalpolisområde Eskilstuna ska ligga till grund för det gemensamma brottsförebyggande arbetet under perioden år 2024–2027. Det gemensamma målet är: Ett tryggt och socialt hållbart Eskilstuna där vi år 2027 tagit betydande steg för ett Eskilstuna utan utsatta områden på polisens nationella lista
Fokusområden
För att uppnå det övergripande målet inriktas det gemensamma arbetet på fyra fokusområden under överenskommelsens giltighetstid.
Fokusområde 1 – Stoppa skjutningar och grovt våld
Delmål:
- Förebyggt och motverkat våldet i nätverkskriminella miljöer
- Förebyggt och motverkat mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.
Fokusområde 2 – Stoppa nyrekrytering av barn och unga i kriminalitet
Delmål:
- Växlat upp och utvecklat samarbete kring individer i eller i riskzon för kriminalitet.
- Implementerat metoder och arbetssätt för att förebygga och hantera normbrytande beteende.
- Stärkt samverkan för meningsfull fritid, trygga vuxenkontakter och framtidstro.
- Genomfört uppsökande och tidiga insatser för att stärka föräldrar i sitt föräldraskap.
- Säkerställt nolltolerans mot narkotika på alla skolor i kommunen och motverka efterfrågan på narkotika bland barn och unga.
Fokusområde 3 – Trygga det offentliga rummet
Delmål:
- Medvetet arbetat för att öka invånarnas tillit till kommunen och polisen
- Gemensamt analyserat platser som grund för brottsförebyggande och trygghetsskapande insatser.
Fokusområde 4 – Bekämpa systemhotande brottslighet
Delmål:
- Motverkat välfärdsbrott
- Etablerat tydliga och trygga rutiner för att förebygga och motverka otillåten påverkan
- Genomfört aktiviteter för att fler ska anmäla brott och vittna. • Minskat tillgången på narkotika.
- Motverkat näringslivskriminalitet
- Förebyggt våldsbejakande extremism
Utifrån fokusområdena tas en gemensam åtgärdsplan fram som specificerar aktiviteter och respektive parts bidrag till det brottsförebyggande arbetet.
Organisation för genomförande
Koncernutvecklingsgrupp (KUG) Tryggt och socialt hållbart Eskilstuna
Gruppen utgör det strategiska råd som föreskrivs i Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete och är ledningsgrupp för arbetet med samverkansöverenskommelsen. Gruppen leds av direktör för social hållbarhet och ingår gör biträdande lokalpolisområdeschef samt följande funktioner från kommunkoncernen: administrativ direktör, kommunikationsdirektör, näringslivsdirektör, VD Kfast, säkerhetschef samt förvaltningschefer från arbetsmarknad- och vuxenutbildningsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, samhällsbyggnads- och miljöförvaltningen samt socialförvaltningen. Adjungerad till gruppen är HR-direktör. Andra aktörer kan bjudas in efter behov.
Koncernsamordningsgrupp (KSG) Trygghet och strategisk stadsdelsutveckling & KSG Systemhotande brottslighet
Genomförandet av samverkansöverenskommelsen samordnas av de två koncernsamordningsgrupperna (KSG). De ansvarar för att samordna och leda det operativa arbetet i praktiken samt bereda utvecklingsförslag till KUG. Kommunpolis ingår i respektive KSG. Medlemmar från kommunen utses av KUG Tryggt och socialt hållbart Eskilstuna.
Gemensamma åtaganden som förutsättningar för samverkan
För att lyckas i genomförandet av samverkansöverenskommelsen är gemensamt deltagande, prioritering av erforderliga resurser och kommunikation centralt. Vi, Eskilstuna kommun och lokalpolisområde Eskilstuna, åtar oss därför följande:
- "Vi åtar oss att prioritera deltagande och ta ansvar för att utveckla våra gemensamma forum."
Både kommun och polis prioriterat att bemanna och närvara i gemensamma forum. Det är tydligt vilka funktioner som bemannar respektive forum. Det finns ett gemensamt ansvar att utveckla forum och arbetsformer som leder till uppsatta mål och önskade effekter. Förutom forum direkt kopplade till samverkansöverenskommelsens beskrivna organisation (se ovan) prioriteras samverkansforumen mellan skola, socialtjänst, polis och fritid genom SSPF-samverkan och veckovisa avstämningar för trygghet genom EST-samverkan. Därutöver förekommer kontinuerlig avstämning mellan lokalpolisområdets ledning och kommunens politiska ledning, bland annat på kommunens trygghetsberedning. Det åligger både polis och kommun att initiera samarbeten med relevanta aktörer och strategiska partners utanför våra respektive organisationer – såsom föreningar, näringsliv eller andra myndigheter – när så anses nödvändigt för att uppnå resultat enligt samverkansöverenskommelsens fokusområden och delmål.
- "Vi åtar oss att avsätta erforderliga resurser i enlighet med samverkansöverenskommelsen och tillhörande åtgärdsplan."
För att skapa förutsättningar och lyckas nå uppsatta mål i samverkansöverenskommelsen prioriterar kommunen och polisen resurser för att på ett hållbart och uthålligt sätt kunna arbeta med frågorna. Det gäller för ledning och styrning av det övergripande arbete och det operativa genomförande av aktiviteterna i åtgärdsplanen. I arbetet ska det även finnas utrymme för att samverka med fler externa organisationer och att testa och utvärdera nya arbetssätt och metoder.
- "Vi åtar oss att utveckla gemensam kommunikation."
Kommun och polis ska utveckla en gemensam och tydlig kommunikation med budskap både om läget i staden, utvecklingen kopplat till brottslighet och trygghet samt vilka åtgärder och insatser som genomförs gemensamt. Kommunikationen sker planerat både inom respektive organisation och gemensamt till kommuninvånare och externa aktörer. Därutöver åtar sig bägge parter att bidra i arbetet med den lokala lägesbilden inom kommunens geografiska område. Utöver arbetet med den lokala lägesbilden åtar sig bägge parter att bidra i arbetet med polisens nationella operativa avdelnings (NOA) inhämtningsuppdrag.
Uppföljning
Samverkansöverenskommelsen och dess beskrivna fokusområden följs löpande i Koncernutvecklingsgrupp (KUG) Tryggt och socialt hållbart Eskilstuna, och utvärderas under år 2027 inför framtagande av en ny samverkansöverenskommelse. I samverkansöverenskommelsens åtgärdsplan finns både tidplan och uppföljning beskrivet för respektive aktivitet. Åtgärdsplanen följs upp i samband med delår 2 och helårsrapportering i kommunens strategiska råd för brottsförebyggande frågor (KUG Tryggt och socialt hållbart Eskilstuna), med rapportering till kommunens trygghetsberedning. Eventuella avvikelser följs upp månadsvis.
Samverkansöverenskommelsen gäller under förutsättning att kommunfullmäktige på sitt sammanträde den 14 december 2023 godkänner densamma.
I Eskilstuna kommun definieras välfärdsbrottslighet som "alla typer av fusk och oegentligheter som utförs av en enskild, företag eller förening i syfte att tillskansa sig fördelar eller resurser i välfärden, till nackdel för kommunkoncernen och kommunmedborgare".
Vad är otillåten påverkan?
Otillåten påverkan är ett samlingsbegrepp för handlingar som syftar till att påverka en tjänsteperson eller förtroendevald att agera på ett annat sätt än denne tänkt, till exempel fatta ett annat beslut inom ramen för myndighetsutövning eller välja att inte polisanmäla händelser.
Otillåten påverkan kan innebära brottsliga handlingar men också handlingar som inte är brott i juridisk mening. En händelse betecknas som otillåten påverkan om den drabbade uppfattar att syftet var att påverka tjänsteutövningen. Några exempel på otillåten påverkan är hot (direkta och indirekta), fysiskt våld, trakasserier och korruption.
Nära samarbete med andra Mälardalskommuner
Eskilstuna kommun är representerad i LACUS-samarbetet. I LACUS ingår sex Mälardalskommuner (Eskilstuna, Västerås, Södertälje, Nykvarn, Strängnäs och Enköping) som arbetar tillsammans mot organiserad brottslighet. Arbetet leds av en styrgrupp med kommundirektörer från respektive kommun samt personal från Nationella Operativa Avdelningen (NOA) från Polismyndigheten.
Samarbetet innefattar att representanter från varje kommun arbetar i arbetsgrupper med frågor som rör fusk inom vård och omsorg, sunt samhällsbyggande, felaktiga utbetalningar av försörjningsstöd, fler ska våga anmäla brott, motverka felaktig folkbokföring, miljöbrott samt motverka näringslivskriminalitet. Varje grupp har ansvar att ta fram en aktivitetsplan med tillhörande aktiviteter som ska genomföras under mandatperioden.
Förstärka insatser genom samverkansöverenskommelse med polisen
I samverkansöverenskommelsen med polisen är ett av fokusområdena att bekämpa den systemhotande brottsligheten. En central del för att bekämpa välfärdsbrottslighet är att aktivt arbeta mot kriminella individer och kriminella företag. Därför finns sammanlagt 22 punkter i åtgärdsplanen som i någon form berör välfärdsbrottslighet.
Krogar mot knark är ett samarbete mellan några av Eskilstunas krogar och restauranger, Eskilstuna kommun och polisen. Tillsammans tar de medverkande krogarna och restaurangerna aktivt avstånd mot narkotika.
Genom konceptet vill de medverkande parterna tillsammans minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljön. Samarbetet regleras i ett gemensamt avtal mellan krogen, Eskilstuna kommun och polisen där riktlinjer och arbetsmetoder tagits fram tillsammans.
Läs mer om Krogar mot knark på webbplatsen foretag.eskilstuna.se
Eskilstuna kommun arbetar med EST, effektiv samordning för trygghet, tillsammans med polismyndigheten, näringslivet och olika organisationer.
Metoden innebär ett kunskapsbaserat arbetssätt i samverkan. Idén är att på ett kunskapsbaserat sätt strukturera och samordna insatser mot otrygghet med primärt fokus på det situationella brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.
Målsättningen är att minska otrygghetsskapande händelser, processer och platser och på så vis öka människors trygghet genom brottspreventiva och trygghetsfrämjande insatser innan problem uppstår eller när de uppstår .
Nattvandring handlar först och främst om att möta ungdomar som är ute sent på kvällen. Stötta dem som är i behov av hjälp och skapa förtroende och trygghet bland de unga som bara vill umgås.
Behöver du stöd och råd?
Är du orolig för att någon du bryr dig om dras till en våldsam, extrem rörelse eller ideologi? Kommunens socialtjänst har ett särskilt ansvar att verka mot våldsbejakande extremism. Om du behöver råd, stöd eller någon att prata med kan du alltid vända dig till Mottagningsenheten vid socialtjänsten som hjälper dig vidare, telefon 016-710 81 20.
Utanför ordinarie öppettider vid akuta sociala problem kan du kontakta socialjouren genom att ringa 016-710 36 00 och fråga efter socialjouren. Vid tidspress prioriterar socialjouren alltid ärenden där barn eller ungdomar är inblandade. Ring alltid 112 för att larma vid akuta ärenden eller vid misstanke om ett pågående brott.
Kontakta Polismyndigheten genom att ringa 114 14 om du vill lämna tips eller anmäla brott.
Orostelefonen om radikalisering
Är du orolig att någon du känner dras till en extrem rörelse eller ideologi? Ring 020-100 200 anonymt och kostnadsfritt för att få stöd och råd. Orostelefonen drivs av Rädda Barnen.
Orostelefonen vänder sig till dig som är orolig över att någon i din närhet håller på att radikaliseras. Du kan också ringa om du själv befinner dig i en miljö du vill lämna. Du som ringer till Orostelefonen får stöd och råd om vart du kan vända dig för att få hjälp i den kommun där du bor. Du är också välkommen att ringa Orostelefonen om du bara vill prata med någon om din oro.
Vad är våldsbejakande extremism?
Center mot våldsbejakande extremism definierar våldsbejakande extremism som rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Individer som påverkas av sådana rörelser, ideologier eller miljöer riskerar att börja acceptera och främja extrema ståndpunkter, demonisera utvalda befolkningsgrupper och använda våld som strategi för att bekämpa andra. En individ som befinner sig i en sårbar situation riskerar att lättare påverkas av sådana rörelser, ideologier eller miljöer.
De vanligast förekommande rörelserna, ideologierna och miljöerna är
- Våldsbejakande högerextremism
- Våldsbejakande vänsterextremism
- Våldsbejakande religiös extremism
För att förebygga extremism och intolerans behövs demokratifrämjande insatser som bidrar till en meningsfull fritid, ett deltagande och en god utbildning för alla.
Eskilstuna kommun kamerabevakar ett antal områden i Eskilstuna för att förebygga och förhindra brott. Vi stödjer oss på den lagliga grunden uppgift av allmänt intresse och kamerabevakningslagen.
Lagring och åtkomst av filmer från kamerabevakning
Filmer från våra bevakningskameror sparas i normalfallet maximalt 30 dagar, därefter raderas de. Undantag gäller om filmer behövs för något av följande, då kan de sparas längre:
- Begära skadestånd för skadegörelse.
- Anmäla ett brott.
- Polisen begär att få ta del av filmen som bevis i en pågående utredning.
När filmerna inte längre behövs för något av dessa syften raderas de.
Inget ljud spelas in via våra bevakningskameror. All hantering av filmer från kamerorna sköts av Eskilstuna kommun. Det är ett begränsat antal människor som har möjlighet att titta på filmerna.
Dina rättigheter
Du har rätt att begära ut stillbilder av bevakningsfilm som du själv är med i, om du kan berätta tid och plats för inspelningen.
Frågor och synpunkter, kontakt
Om du har frågor kring vår hantering av filmer från vara bevakningskameror kan du skicka e-post till våra dataskyddsombud, dso@eskilstuna.se
Om du tycker att kamerabevakningen bryter mot lagar, regler och avtal kan du anmäla det till Integritetsskyddsmyndigheten.
Klotter skapar ofta en känsla av otrygghet, därför är det viktigt att det tas bort. Här hittar du information om arbetet mot klotter och hur du kan hjälpa till att hålla Eskilstuna rent.
Som kommuninvånare kan du anmäla klotter och andra fel som du upplever genom att göra en felanmälan. Läs mer om felanmälan här.
Utöver sidan för felanmälan finns det flera andra möjligheter att göra oss uppmärksamma på när det uppstår problem med klotter.
I Eskilstuna kommuns app, som går att ladda ner via nedanstående länkar, kan du göra en felanmälan:
Du kan även söka på "Eskilstuna direkt" för att hitta appen i någon av appbutikerna.
Andra alternativ för att anmäla klotter
- Ring Eskilstuna direkt på 016-710 00 00
- Skicka ett e-postmeddelande till info@eskilstuna.se. Här kan du också bifoga bilder.
- Besök Eskilstuna Direkt i Värjans entré på Alva Myrdals gata 5 eller Torshälla Direkt på Brogatan 13 i Torshälla.
- Gäller klotter på privat fastighet - kontakta ansvarig fastighetsägare direkt eller ta hjälp av Eskilstuna direkt.
Det är bra om du hjälper oss och berättar för var klotter finns, så vi kan göra något åt det. Finns klotter kvar kan invånare uppleva att kommunen och fastighetsägare inte bryr sig vår stad.
Varje dag sanerar Eskilstuna kommun bort klotter och ett antal fastighetsägare har slutit en överenskommelse om att ta bort klotter inom 48 timmar eller redan inom 24 timmar om det handlar om Eskilstuna centrum.
Tipsa polisen
Har du sett eller hört något som skulle kunna hjälpa polisen att upptäcka, förebygga eller utreda brott? Tipsa polisen om du har sett något misstänkt
Eva Carlsson
Brottsförebyggande samordnare
Telefon:
E-post:
Lena Törneskär
Kommunstrateg mot välfärdsbrottslighet
Telefon:
E-post: