Påverka vård och omsorg i forummöte

Verksamhet

Vård- och omsorgsförvaltningen, funktionshindersområdet, Eskilstuna Kommun.

Antal deltagare

8 deltagare.

Samtalsledare

Evelina Boussard, Kvalitetssäkringssamordnare (KSS) Stödenheten.

Antecknare (Enhetschef)

Rozana Söderroos

Punkter som diskuterades

• Samtalsledaren lämnar information och feedback från ledningsgruppen kring utbildning och kompetens för personalen och att det finns en plan i att utbilda och fokusera på personcentrerat bemötande och respektfulla relationer. Målet är att all kommunens personal, även vikarier ska få dessa kompetenshöjande insatser.
  
• Det framkommer att personalen på boenden inte upplevs tillräckligt flexibla i att kunna prioritera till exempel samtalstid vid akut försämrat mående. Det finns också önskemål om att kunna nå till exempel gruppledare eller enhetschef vid funderingar eller för att lämna synpunkter.
  
  
• Information om förändringar upplevs inte kommuniceras ut till de boende. Tex om det görs organisatoriska förändringar, eller att personal byts ut. En deltagare uttrycker att det är viktigt med framförhållningen och att det tar tid att känna sig trygg med personal och att förändringar behöver kommuniceras tydligare – vad kommer hända? När? Och varför? Deltagaren får medhåll från andra deltagare. Samtalsledare tydliggör att sådant som är av vikt för personalen att veta för att det ska bli ett bra möte, frågor gällande hur personen önskar bli bemött, ska skrivas in i genomförandeplanen.
  
  
• Ett förslag som uppkom i diskussionen var att dela ut kontaktuppgifter/informationsfolder vid exempelvis nätverksmöten, SIP (samordnad individuell plan) eller vid den årliga uppföljningen av genomförandeplanen. Information ang sitt boende. Kontaktuppgifter och annan viktig information ska man ska få vid inflytt, men det är lätt att denna kommer bort eller så är uppgifterna ej längre aktuella.
  
  
• Det finns ett behov av att ha mötesplatser öppna på kvällstid, eller senare än kl 15. Som det ser ut idag stänger dem flesta mötesplatserna vid senaste 16. De flesta av brukarna som går på sysselsättning eller dagligverksamhet slutar sina dagar runt 15 och vill ha något att göra kvällstid. Även för dem som inte har någon sysselsättning dagtid är detta viktigt, att få vara i ett socialt sammanhang.
  
  
• Ett önskemål om uppföljning efter avslutad insats föreslås av en deltagare. Till exempel vid avslutad insats om boendestöd, att det ligger kvar hos biståndshandläggaren och följs upp efter ca 3 månader för att se om allt rullar på bra, eftersom det oftast inte finns någon som kan fånga upp om måendet sviktar. Många avslutar insatser för att de inte upplever att de fungerar och/eller för att måendet är för dåligt. I dagsläget avslutas beslutet och i samband med det upphör all kontakt med den som gett stöd.

Verksamhet

Vård- och omsorgsförvaltningen, funktionshindersområdet. Eskilstuna Kommun.

Antal deltagare

5 deltagare.

Samtalsledare

Evelina Boussard

Antecknare

Marie Malmström, tillförordnad enhetschef, Socialpsykiatri

Återkoppling tidigare forummöte

På grund av yttre omständigheter har inte anteckningar från föregående forummöte lagts upp på eskilstuna.se

Samtalsledaren berättar att mötesanteckningar behöver godkännas så att de är fullständigt anonymiserade och att de därefter läggs upp på eskilstuna.se, men att den som önskar kan få godkända mötesanteckningar utskrivna.

Samverkan

En deltagare tar upp att intensivt boendestöd fungerar bra. En annan deltagare instämmer.

Bemötande

En deltagare tar upp att det är jobbigt att det kommer olika personal för stöd med insats inom boendestöd. Det framkommer tt det fungerade bättre fram till omorganiseringen där boendestöd blev uppdelad på Nord och Syd. Deltagaren uppger att denne inte fått information om omorganiseringen och vad den skulle innebära för hen specifikt. Det finns önskemål om att det ska vara en och samma personal som kommer. Ett förslag som lyfts är att förtydliga i genomförandeplan att det ska framgå att det finns behov för personen att det är få personal som kommer för insats. Det har också blivit fler insatser där personal ringer istället för att komma på ett fysiskt besök, vilket upplevs negativt av flera deltagare.

En deltagare tar upp att personal inte lyssnar på dennes behov. Om exempelvis brukaren är i ett försämrat mående och inte har ork att utföra insats enligt schema, utan istället ber om promenad, upplever deltagaren att personal säger nej och hänvisar till ordinarie insats. Deltagarna för en dialog och kommer fram till att det vore bra om personal läser in vad personen behöver just nu för att kunna ge rätt stöd och vara mer flexibel i stödet som ges samt också ställer frågan ”Vad behöver du idag?”.

En deltagare tar upp att många brukare kommer från miljöer med våld eller andra trauman och att det därmed kan vara svårt att prata om känslor. En deltagare säger att det är viktigt att få ur sig den negativa energin som kommer och att det finns olika sätt för detta, ibland kan behovet vara att få slå ur sig den (under kontrollerade former) eller att prata med en kärleksfull människa som visar att den bryr sig, som en mentor i livet. Samtalsledaren tipsar om en utbildning för personal som syftar till att öka förståelsen att trauman tidigare i livet spelar in hur personen är och fungerar idag. Utbildningen heter Traumamedveten omsorg.

Information

En deltagare tar upp att det finns mycket information i dagens informationssamhälle och att det är svårt att hålla koll på vad det finns för information och var jag hittar informationen.

På tidigare forummöten har deltagarna pratat om en informationsfolder med telefonnummer, något som dagens deltagare tycker är positivt. Dialogen fortsätter med att det vore bra med en pärm samlat med alla telefonnummer med information om när personen är anträffbar. En deltagare påtalar att det är viktigt att hålla dokumentet uppdaterad.

Samtalsledaren berättar att det finns stödfunktioner i samhället och berättar vidare att representanter från personligt ombud har besökt Huset idag för att berätta om vilket stöd de kan erbjuda. Samtalsledaren frågar om det finns ett intresse hos deltagarna att bjuda in andra och i så fall vilka. Förslag på att bjuda in Försäkringskassan och Biståndsenheten kommer upp.

Aktiviteter

En av deltagarna tar upp att det är kul att komma till Huset, övriga deltagare instämmer.

Rutiner

Samtalsledaren berättar om olika sätt att lämna sina synpunkter, bland annat kvalitetsråd, forummöten, säg vad du tycker, brukarundersökning och brukarenkät. En deltagare tar upp att denne inte har fått någon brukarundersökning. En annan deltagare förklarar hur den ser ut. Samtalsledaren berättar att alla också har rätt till att få återkoppling på brukarundersökningen.

En deltagare tar upp att det är bra att kunna lämna sina synpunkter på ett forummöte och övriga håller med. Rummet tar också upp att det är viktigt att all personal känner till forummetoden för att kunna motivera brukare att delta men också för att alla brukare ska kunna ta del av det som tas upp på forummetoden (läsa anteckningar). Dialogen hamnar i varför det inte kommer någon på forummötet som gäller anhöriga och en deltagare frågar övriga om de har informerat sina anhöriga om att det finns forummöte. Ingen har informerat sina anhöriga. Samtalsledaren berättar att de har provat på olika tider, dagar och platser utan framgång när det gäller anhöriga.

Utvecklingsförslag

En deltagare tar upp att denne önskar få reda på när personal har gått utbildning. Dialogen i rummet hamnar också i att brukare ska kunna lämna önskemål om kompetens hos personal saknas. En önskan är att all personal ska ha kunskap om kognitiva funktionshinder och exekutiva förmågor, då det finns en upplevelse i rummet att personal har en uppfattning om att det handlar om lathet och inte en funktionsnedsättning. Samtalsledaren berättar att det idag finns digitala utbildningar, men att stödenheten också kan erbjuda fysisk utbildning i ämnet. Detta är dock inte en obligatorisk utbildning utan upp till varje enhetschef att erbjuda.

En brukare önskar att kommunen skulle satsa på Peer Support (anställa en person med egenerfarenhet), då denne ser att det är en framgångsfaktor i andra kommuner att få en ökad förståelse och lättare att få fram sina synpunkter som brukare. Samtalsledaren berättar att detta förslag har lyfts till ledningen, men att det påminner om Vård- och stödsamordning som kommun och region satsar på här i Eskilstuna.

Verksamhet

Vård- och omsorgsförvaltningen, funktionshindersområdet. Eskilstuna Kommun.

Antal deltagare

7 deltagare.

Samtalsledare

Evelina Boussard, Kvalitetssäkringssamordnare (KSS) Stödenheten.

Magnus Werner deltog i egenskap av Forumsamordnare och förklarade innebörden av forskningsarbetet och varför samtycke behövdes.

Antecknare (Enhetschef)

Linus Lenander

Punkter som diskuterades

• Det framkommer önskemål om att kunna lämna samtycke digitalt i stället för på papper, eftersom deltagaren ansåg det vara miljöovänligt att använda papper.
  
  
• En deltagare har en synpunkt på att insatser som denne har beviljade inte följs enligt genomförandeplan av samtliga boendestödjare. Det finns en upplevelse av att alla inte har koll på hur insatserna ska utföras.
  
  
• I diskussion mellan flera parter framkommer det en generell upplevelse från flera deltagare att man ibland missar att se individen när det blir för mycket fokus på biståndsbeslut.
  
  
• En deltagare har upplevt bristande bemötande från boendestödjare och biståndshandläggare. En upplevelse av nonchalans och respektlöshet i kontakten.
  
  
• En annan deltagare har haft en upplevelse att bli nedtryckt i bemötandet.
  
  
• Det finns en upplevelse av att boendestödjarna saknar flexibilitet och har svårigheter att förändra arbetssätt utefter situationen.
  
  
• En deltagare har en känsla av att denne inte vågar ringa då det kan upplevas av boendestödjaren att denne blir störd av samtal som inte är planerade.
  
  
• En deltagare upplever att det råder en kompetensbrist hos vissa boendestödjare, samt att kunskapsnivån varierar mycket.
  
  
• I diskussion framkommer vikten av att ha kvar mötesplatser och hur viktiga dessa kan vara för deltagarna och andra som saknar ett socialt nätverk.
  
  
• Flertalet deltagare på plats önskar längre tid för mötet då det upplevs vara lite för kort.
  
  
• Ett förslag som framkom var att när kontakt etableras med en individ som fått ett biståndsbeslut och ska påbörja sina insatser är att ge denne en pärm/folder med all viktig information. Så som kontaktinformation, kontaktpersonal, genomförandeplan osv. Ett önskemål om att det skulle finnas då det fanns en erfarenhet att det hade hjälp en av deltagarna.
  
  
• En deltagare upplever att denne saknar utvecklingsmöjligheter. En känsla av att det kan bli för mycket fokus på bibehållande i stället för utveckling.
  
  
• Det finns en önskan om att matcha efter behov när det gäller kontaktpersonal. Att kunna matcha rätt boendestödjare till rätt individ som har ett behov av stöd.
  
  
• En deltagare berättade om upplevelsen av större kunskap och flexibilitet hos personalen, vid insatsen intensivt boendestöd jämfört med ordinärt boendestöd. En kunskap som också påverkade bemötandet positivt.

Antal deltagare:

1

Samtalsledare:

Evelina Boussard, Kvalitetssäkringssamordnare (KSS) Stödenheten

Antecknare:

Magnus Werner, samordnare

Synpunkt om sysselsättning

Deltagare har sysselsättning via Eskilstuna kommun och nyligen prövat sysselsättning, men upplevde att den inte var lämplig och söker nu ny sysselsättning. Deltagaren hade en överenskommelse som innebar att personal/stödperson skulle höra av sig via sms varje vecka och deltagaren skulle då be om möte vid behov. Personal/Stödpersonen har dock inte hört av sig på två månader och deltagaren upplever osäkerhet kring sin situation och vad som kommer att hända härnäst. Deltagaren har själv inte hört av sig till sin stödperson.

Deltagaren vill ha sysselsättning för att kunna arbetsträna för att på sikt komma tillbaka till reguljärt arbete. Deltagaren är orolig över att ingenting händer då hen uppfattar att rätten till aktivitetsstöd, för att trygga ekonomin under sysselsättning, kan upphöra innan hen är tillräckligt återhämtad för att kunna söka arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Deltagaren upplever att hen hamnar mellan stolarna och vet inte hur hen ska gå vidare för att få till stånd en sysselsättning.

Deltagaren är även orolig för att hen kan anvisas till sysselsättning som är olämplig, eftersom det föreligger såväl psykisk som somatisk funktionsnedsättning. Deltagaren är även orolig över att komma till en arbetsplats där hen kan känna sig utnyttjad som gratis arbetskraft och där förutsättningarna för återhämtning inte är tillräckliga.

Deltagaren upplever sig inte tillräckligt väl bemött av personal/stödperson, känner sig inte lyssnad till samt att hen känner sig ”jobbig och besvärlig”. Samtalsledare Evelina informerade som rättigheter och möjligheter när det kommer till just sysselsättning samt gav råd om hur deltagaren kan gå vidare och förmedlade uppgifter till aktuell personal/stödperson, då deltagare saknade mailadress till denne. Evelina berättade att deltagaren även kan ta kontakt med Kompassen som ansvarar för sysselsättning till dem med ett beslut och/eller ansvarig chef för att berätta om sina erfarenheter och få hjälp vidare.

Boendestöd

Deltagare berättade i positiva ordalag att hen har fått vara med och utforma sin insats utifrån sina behov, men att det finns begränsningar i organisationen, vilket påverkar negativt vid försämrat psykiskt mående. Begränsningar handlar om personalåtkomst och vem som arbetar vid aktuellt tillfälle

Deltagaren upplever alltså såväl en bemötande- som tillgänglighetsproblematik. Hen brukar informera personal och kontaktperson när hen inte är nöjd med insatser. Evelina informerade om att kommunen arbetar med bemötandeavvikelser för att säkerställa kvaliteten av bemötande i insatserna och att det är viktigt att bemötandeavvikelser görs. Det är personal själva som skriver en bemötandeavvikelse, vilken sedan följs upp med det samlade arbetslaget, där enhetschefen ansvarar för att lämpliga åtgärder tas för att förhindra att de fortsättningsvis uppstår.

Deltagarens boende har gemensam lokal och boenderåd. Deltagaren deltar dock inte på boenderådsmöten eller gemensamma aktiviteter på boendet. Hen upplever att hen blir en för viktig person för andra boende, någon som andra boende vänder sig till för att prata. Hen har upplevt att andra boende kan bli påträngande då hen ”inte ställer upp”, vilket är skälet till varför hen undviker andra personer på det boendet. Deltagaren upplever att andra boende ibland är missnöjda med personalen och att det därför som de pratar med hen.

Deltagaren nämner även att det finns för få aktiviteter anordnade av boendet, hen har tidigare bott på ett annat boende där detta fungerade bättre. När boende lämnar förslag på aktiviteter bemöts de ofta med att det saknas medel.

1. Samtalsledaren och vårdenhetschefen/enhetschefen presenterar sig. Det blir ingen personlig presentation av deltagarna eftersom du ska få vara anonym.
   
2. Samtalsledaren summerar anteckningarna från föregående möte.
3. Du kan fritt ta upp de frågor som du vill diskutera, eller bara lyssna.
   
4. Samtalsledaren kan ibland ställa frågor för att få mer information om dina åsikter, synpunkter och behov. Utgångspunkten för Forummetoden är att skapa en förbättrad vård och omsorg. Du ska naturligtvis berätta om det som du är missnöjd med. Men det är även värdefullt att ta del av synpunkter om vad som fungerar bra. Om du har konkreta förbättringsförslag så ökar dina möjligheter att påverka. Konkreta förslag skapar bättre möjligheter för verksamheterna att kvalitetshöja vården, omsorgen och servicen.
5. Forummötet avslutas med en sammanfattning av mötesanteckningarna och du kan då lämna kompletterande synpunkter och ställa frågor.

Följande personer deltar i forummötena:

• Personer som lever med psykisk ohälsa, eller deras anhöriga
• Samtalsledare, en person som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. 
• Vårdenhetschef/enhetschef. Chefens roll är att anteckna synpunkter och förslag som tas upp. Chefen kan även vid behov svara på frågor och informera om verksamheten. Ibland kan chefen ersättas av annan person med kunskap om verksamheten.
  

1. Mötesanteckningar sammanställs och ges till ledningsgrupp. Anteckningarna används sedan i enheternas utvecklingsarbete.
   
2. Brukarföreningarna kommer att ha möjlighet att lämna synpunkter och komma med utvecklingsförslag.
3. Om det på ett Forummöte skulle framkomma information som kan identifiera enskild medarbetare/liten arbetsgrupp, protokollförs detta, men läggs inte ut på webben i minnesanteckningarna. Inkommen synpunkt/information om enskilda medarbetare/liten arbetsgrupp skickas direkt till berörd enhetschef med en kopia till berörd avdelningschef, för fortsatt dialog om lämpliga åtgärder/utvecklingsarbete.