Påverka vård och omsorg i forummöte

Antal deltagare:

1

Samtalsledare:

Evelina Boussard, Kvalitetssäkringssamordnare (KSS) Stödenheten

Antecknare:

Magnus Werner, samordnare

Synpunkt om sysselsättning

Deltagare har sysselsättning via Eskilstuna kommun och nyligen prövat sysselsättning, men upplevde att den inte var lämplig och söker nu ny sysselsättning. Deltagaren hade en överenskommelse som innebar att personal/stödperson skulle höra av sig via sms varje vecka och deltagaren skulle då be om möte vid behov. Personal/Stödpersonen har dock inte hört av sig på två månader och deltagaren upplever osäkerhet kring sin situation och vad som kommer att hända härnäst. Deltagaren har själv inte hört av sig till sin stödperson.

Deltagaren vill ha sysselsättning för att kunna arbetsträna för att på sikt komma tillbaka till reguljärt arbete. Deltagaren är orolig över att ingenting händer då hen uppfattar att rätten till aktivitetsstöd, för att trygga ekonomin under sysselsättning, kan upphöra innan hen är tillräckligt återhämtad för att kunna söka arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Deltagaren upplever att hen hamnar mellan stolarna och vet inte hur hen ska gå vidare för att få till stånd en sysselsättning.

Deltagaren är även orolig för att hen kan anvisas till sysselsättning som är olämplig, eftersom det föreligger såväl psykisk som somatisk funktionsnedsättning. Deltagaren är även orolig över att komma till en arbetsplats där hen kan känna sig utnyttjad som gratis arbetskraft och där förutsättningarna för återhämtning inte är tillräckliga.

Deltagaren upplever sig inte tillräckligt väl bemött av personal/stödperson, känner sig inte lyssnad till samt att hen känner sig ”jobbig och besvärlig”. Samtalsledare Evelina informerade som rättigheter och möjligheter när det kommer till just sysselsättning samt gav råd om hur deltagaren kan gå vidare och förmedlade uppgifter till aktuell personal/stödperson, då deltagare saknade mailadress till denne. Evelina berättade att deltagaren även kan ta kontakt med Kompassen som ansvarar för sysselsättning till dem med ett beslut och/eller ansvarig chef för att berätta om sina erfarenheter och få hjälp vidare.

Boendestöd

Deltagare berättade i positiva ordalag att hen har fått vara med och utforma sin insats utifrån sina behov, men att det finns begränsningar i organisationen, vilket påverkar negativt vid försämrat psykiskt mående. Begränsningar handlar om personalåtkomst och vem som arbetar vid aktuellt tillfälle

Deltagaren upplever alltså såväl en bemötande- som tillgänglighetsproblematik. Hen brukar informera personal och kontaktperson när hen inte är nöjd med insatser. Evelina informerade om att kommunen arbetar med bemötandeavvikelser för att säkerställa kvaliteten av bemötande i insatserna och att det är viktigt att bemötandeavvikelser görs. Det är personal själva som skriver en bemötandeavvikelse, vilken sedan följs upp med det samlade arbetslaget, där enhetschefen ansvarar för att lämpliga åtgärder tas för att förhindra att de fortsättningsvis uppstår.

Deltagarens boende har gemensam lokal och boenderåd. Deltagaren deltar dock inte på boenderådsmöten eller gemensamma aktiviteter på boendet. Hen upplever att hen blir en för viktig person för andra boende, någon som andra boende vänder sig till för att prata. Hen har upplevt att andra boende kan bli påträngande då hen ”inte ställer upp”, vilket är skälet till varför hen undviker andra personer på det boendet. Deltagaren upplever att andra boende ibland är missnöjda med personalen och att det därför som de pratar med hen.

Deltagaren nämner även att det finns för få aktiviteter anordnade av boendet, hen har tidigare bott på ett annat boende där detta fungerade bättre. När boende lämnar förslag på aktiviteter bemöts de ofta med att det saknas medel.

Antal deltagare:

2

Samtalsledare:

Evelina Boussard, Kvalitetssäkringssamordnare (KSS) Stödenheten

Antecknare:

Magnus Werner

• Boendet funkar okej, relationen till kontaktpersonerna upplever en deltagare som bra, men inte lika bra kontakt med all personal då personkemi påverkar relationer.

• Deltagare vill prata med personal som denne känner ett förtroende för. Kan innebära väntetid för samtal, tills ”rätt personal” finns tillgänglig. Detta kan vara väldigt påfrestande psykiskt ifall man är i ett försämrat mående menar deltagaren. Personal har svårt att veta hur de ska bemöta individen, både utifrån vem personen är och utifrån diagnos/diagnoser. Deltagare uttrycker att hen saknar förtroende för en specifik personal, vilket skapar ett dåligt stöd för deltagaren. Trots att deltagare ger uttryck för bristande förtroende för denne personal så är det just denne som följer med till vårdbesök.

• Personal måste bli bättre på att tillmötesgå brukarens behov av att få prata med personal som deltagaren känner förtroende för. Deltagaren upplever att det saknas flexibilitet hos personalen, anpassning till brukarens behov. Behov som kan förändras över tid, ibland från dag till dag.
  
  
• Deltagare upplever sig inte få det stöd som behövs. Ett exempel på upplevt bristfälligt stöd är att deltagare ibland har problem med att komma igång med aktiviteter och behöver igångsättningshjälp. Hen får då råd från personal om att göra listor för vad hen ska göra, hen klarar dock inte av att göra detta pga sitt mående. Hen vill ha praktiskt stöd för att komma med aktiviteter, tex sköta hemmet.
  
  
• Samtalsledare Evelina förklarade olika stödinsatser: Vad det innebär att ha stödjande/kompenserande, tränande eller serviceinsats enligt beslut, men att detta är en ”riktning” och är behovet förändrat utifrån tex försämrat psykiskt dåligt mående eller att kognitiva funktioner påverkats, behöver personal anpassa och se över riktningen så att personens behov bättre kan tillgodoses. Evelina gav rådet att deltagaren skulle prata med kontaktpersonen, vilket deltagaren har gjort utan tillräckligt resultat. Evelina tipsade om att kontakta chefen och/eller begära en SIP för ökad förståelse och samsyn.
  
  
• Personalen ska skicka sms om förändringar sker, men detta sker sällan uttrycker deltagare. Förändringar kan handla om att annan än överenskommen personal gör en insats, att ett möte bokats om eller dylikt.

• Överenskommelser om möten och samtal ändras för ofta, vilket upplevs som utmanande och svårt.

• Deltagare upplever att okänd personal, mestadels vikarier, ibland kliver rakt in i hemmet och deltagaren upplever detta som svårt och respektlöst.

• Deltagare upplever att personal kan vara trevliga men svåra att prata med då de saknar tillräcklig kompetens för samtal där en person mår psykiskt dåligt.
  
  
• Deltagaren upplever att när hen mådde som sämst så fick hen inte tillräckligt stöd från vare sig kommun eller psykiatri och bollades mellan olika instanser beroende på samsjuklighet, missbruk och psykisk ohälsa. Får bättre stöd nu när hen mår bättre, men inte då när hen behövde det som mest.
  
  
• Deltagare har en krisplan, som inte förefaller vara tillräckligt tydlig och revideras som den borde.
  
  
• Deltagare har tidigare haft SIP-möte, som dock inte upplevdes som positivt.
  
  

Antal deltagare:

6

Samtalsledare:

Magnus Werner

Antecknare (chef ej närvarande):

Evelina Boussard, Kvalitetssäkringssamordnare (KSS) Stödenheten

Bemötande:

En deltagare uttryckte att hen känner sig otrygg i sin bostad pgr av rädsla för annan boende (gruppbostad). Deltagare uttrycker att hen blivit hotad ett flertalet gånger och att problematiken är känd av både personal och ansvarig chef, en polisanmälan är också upprättad. Synpunkten som kom upp i och med detta var att deltagare ej känner sig hörd/lyssnad till och upplever att informationen kring vad som planeras att göras för att det ska kännas tryggt, är bristfällig. Deltagare upplever att personal inte vet hur de ska agera och undrar hur man går tillväga ifall problemet med hotfull boende inte upphör, trots anpassningar av miljön, polisanmälan och samtal med inblandade?

Evelina uppmanar deltagare att ta kontakt igen med sin Kp (kontaktpersonal) på boendet och enhetschefen. Ifall det fortfarande inte känns okej och man upplever att man inte blir lyssnad till, kan man kontakta avdelningschefen. Evelina tydliggör att det i och med att inga personuppgifter tas på ett Forummöte och att man undviker att gå in på detaljer i gruppdiskussionen, kan vara svårt att ge ett mer tydligt svar än så. Om deltagare vill ha fortsatt stöd i frågan, kan hen kontakta Kvalitetsrådet (sök på Kvalitetsråd) för arbete och aktivitet samt socialpsykiatri som finns på eskilstuna.se och i formuläret på sidan, be om att få bli kontaktad. Då måste hen fylla i sina kontaktuppgifter, som endast går att se av ansvariga för Kvalitetsrådet.

Information/tillgänglighet:

På mötet framkom det från flertalet deltagare att man upplever att man inte känner till sina rättigheter/skyldigheter. Det är svårt att veta vad man har rätt till om man har ett LSS-beslut respektive SoL-beslut, samt att det kan vara svårt att förstå skillnaderna mellan dessa. Om man dessutom har flera insatser kan det vara svårt att veta hur man ska gå tillväga, till exempel vem man ska prata om vad med. Har man också tillhört både LSS och SoL, blir det ännu svårare och det finns ett behov av klarhet och förtydliganden samt kunskap kring detta hos den närmaste personalen menade flera deltagare.

En synpunkt som kom in och diskuterades länge av deltagarna var att det brister i återkoppling, både inom kommunen och Regionen och att initiativet ofta ligger på brukaren själv, ”-man får ringa flera gånger och fråga” och att detta tar på energin och motivationen. Deltagarna upplever också att skriftlig information för hur saker går till (processen), både från kommunen och regionen saknas. Om informationen finns, så upplevs den svår att finna. Det skulle till exempel vara bra om skriftlig information fanns tillgänglig i boendets ”bas” eller på anslagstavlor men också ges direkt till brukarna själva via tex boendestödet, alt skickas hem. Informationen är ofta muntlig och mycket på en gång.

Bristande kunskap:

En deltagare med boendestöd enligt SoL berättar om att hen sett en film om olika typer av boendeformer som erbjuds i kommunen och upplevt att den gav en bra bild av hur stödet kan utformas för att passa hens behov, främst kring saker som är svårt socialt, till exempel gå och handla eller stöd med inköp av kläder och där upplevelsen hos den enskilde är att stödet är ett måste för att hen ska ta sig ut. När deltagaren tog upp detta med sin kp (kontaktpersonal) med hänvisning till filmen, blev deltagaren informerad om att det inte gick att genomföra, då aktuellt livsområde för den typ av insats som deltagaren önskade, saknades i Gp (genomförandeplanen). Evelina tydliggjorde att det är lite olika gällande hur man går tillväga när ett nytt behov tillkommer, beroende på vilken insats man har (LSS eller SoL). Personal kan generellt lägga till livsområden i Gp som saknas, ifall ett behov uppstår (förändrat/utökat stöd) och meddela biståndshandläggare om tillagt livsområde.

Evelina tydliggör att detta handlar om arbetssättet som vi alla ska jobba efter, dvs IBIC (Individens behov i centrum) och redogör kort för vad det handlar om. Biståndshandläggare kommer fortfarande göra en utredning som vanligt för att fastställa beslut, men kommer inte längre att skicka så detaljerade beställningar till utförare, tex kan det handla om att det är färre förutbestämda livsområden kopplade till Gp. Utförare (personal) jobbar närmre brukare och tillsammans med denne så långt det går, med att kartlägga behov och ta fram de livsområden som anses behövas i Gp.

Evelina tydliggör att det kan vara svårt att ta fram ett informationsmaterial till alla eftersom det som sagt kan förekomma skillnader i insatser och dess utformning utifrån vilket beslut man har, LSS eller SoL. Om man har boendestöd enligt SoL och upplever att man behöver utökat stöd och då också fler timmar till sitt beslut, behöver man kontakta handläggare. Evelina uppmanar deltagare att ta kontakt med Kp på nytt ang hens upplevda behov för att tillsammans med biståndshandläggare göra upp en plan kring hur de kan tillgodoses.

Deltagarna uttrycker att man inte vet vart man ska söka information eller annan lokalt samlad information kring exempelvis psykisk ohälsa. Ett förslag om en lokal och lättillgänglig sida/plattform på nätet kommer upp. Evelina informerar om Forummetodens egna sida på Eskilstuna.se samt att kommunen håller på att jobba fram en sida om psykisk hälsa/ohälsa.

Deltagare uttrycker att personal upplevs vilja göra lite så som dom själva vill ha det. Temat städning kommer upp. Man saknar en lyhördhet och att personal inte blandar in egna värderingar.

Samverkan (Region) och övrigt:

Deltagare uttrycker att känslan av att man ”är sin diagnos” och inte en person med styrkor och intressen, många gånger infinner sig. Att personal (både i kommunens regi och Regionen) behöver bli bättre på att se helheten – hela människan. Dialogen landar i att det både kan handla om bristande kunskap kring vad det innebär att ha olika diagnoser/samsjuklighet och hur man som personal kan stödja, men deltagaren uttrycker också att det ibland kan handla om att det är fel person på fel plats.

Flera deltagare vittnar om att samverkan mellan kommun och region behöver bli bättre, ”-när det fattas kunskap och man inte kommunicerar, är det lätt att en hamnar mellan stolarna” menar en deltagare. Sådant påverkar motivationen/meningen med allt och det är lätt att man hamnar i ett självdestruktivt beteende, fortsätter hen.

En deltagare undrar hur man ska gå tillväga för att byta psykolog på psykiatriska mottagningen, Mälarsjukhuset, om det ens är möjligt? Annan deltagare fyller i och uppmanar till att byta psykolog, att man kan prata med receptionisten om man upplever att det känns jobbigt att ta det direkt med sin psykolog.

Tankar/Förslag:

Mycket av hur vi mår psykiskt påverkas ju av förutsättningarna kring hur man kan vara fysiskt aktiv/göra sin rehabiliteringsträning till exempel. Regelbunden friskvård/träning i grupp? En verksamhet dit man kan gå och få stöd med att ”få det gjort”. Om man till exempel behöver stöd med rehabträning och inte av olika anledningar, får stöd av sitt boendestöd, kan man få det på annan plats? Kan man av sitt boendestöd få stöd flera gånger per dag med sin träning, i sitt hem? Måste man ha ett utökat beslut kring detta? Evelina tydliggör även här att det är en fråga som är svår att svara på då det beror lite på hur beslutet ser ut och uppmanar att ta kontakt med sin kp eller sin biståndshandläggare och vet men inte vem man har som handläggare, så kan personalen hjälpa en med kontaktuppgifter.

Samtalsledaren Magnus Werner välkomnade deltagarna till Eskilstuna kommuns forummöte i januari och informerade om vad som gäller under mötet, bland annat att alla är fria att anonymt och fritt framföra synpunkter, klagomål och utvecklingsförslag.

Enhetschef Rozana Söderroos presenterade sig. Rozana förde anteckningar under mötet. Rozana deltog i egenskap av chef för att kunna svara på eventuella frågor om den kommunala verksamheten.

Samtalsledaren informerade om att FoU i Sörmland följeforskar på de forummöten som under 2022-2023 genomförs på Psykosavdelningen, Psykosmottagningen och Vård- och omsorg, Funktionshindersområdet, Eskilstuna kommun.

Deltagarna fick ett informationsbrev om följeforskningen och samtalsledaren gick igenom informationen. Deltagarna skrev på en samtyckesblankett, för att delta i forskningen. Samtalsledaren samlade in samtyckesblanketten och lade dem i ett förslutet kuvert som lämnas oöppnat till Forskningsledare Anna Åkerberg, FoU i Sörmland. Varken samtalsledare eller antecknande chef såg namnteckningarna, för att säkerställa mötesdeltagarnas anonymitet. Eftersom mötesanteckningarna är helt anonymiserade kan samtyckesblanketten inte kopplas till enskild individ. Det läggs stor vikt, under forummöten, att bevara fullständig anonymitet för att säkerställa att alla deltagare ska känna sig trygga att framföra sina åsikter.

Samtalsledaren redogjorde sammanfattade för mötesanteckningarna från föregående forummöte, 221028.

En deltagare lyfte frågan om Peer support. Deltagare vill prata och berätta mer eftersom denna typ av anställning av egenerfarna skulle kunna vara värdefullt för Eskilstuna kommun. Peer support handlar om att anställa personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa som har återhämtat sig och kan vara med i verksamheterna med ett brukarperspektiv som kan vara till hjälp för personalen. Går att anställa personer via lönebidragsanställning. Togs även upp ur ett samhällsekonomisk perspektivet.

Deltagare önskar flera gratis aktiviteter runt om i staden. Finns inte så mycket i dagsläget, ekonomin är oftast ett stort hinder för att kunna ha möjlighet att delta i aktiviteter och skapa en meningsfylld vardag.

Det togs upp ett förslag till ett eventuellt kommunalt nätverk som kan ersätta de ideella organisationerna. Någon som kan samordna olika typer av träffar och aktiviteter. Samtalsledaren informerade om att det finns olika mötesplatser, bland annat på Stadsbiblioteket. (Mer information om mötesmöjligheter finns på: eskilstuna.se/motesplats_funk samt facebook.com/motesplatsfunk)

Deltagare berättar att habiliteringsersättningen i Märsta utanför Stockholm endast är 7 kr per dag. I Eskilstuna kommun är den en bit över 100kr/heldag. Hen var positiv till detta.

Det togs upp en diskussion kring att samarbeta med civilsamhället. Det upplevs en saknad av den funktionen och nyttan.

Deltagare uppgav att det är svårt att få tag i biståndskontoret i Eskilstuna. Upplevs som dålig tillgänglighet samt ingen återkoppling till sitt ärende och var i kön/processen man är. Önskemål om mer info kring processen vid första mötet. Deltagaren uppgav att det skulle vara positivt att förstå alla steg, och ungefärlig väntetid, vid ansökan om en insats. Att vänta på besked, utan att veta vad som händer, uppgavs skapa oro och frustration.

Deltagare tar upp att det är jättebra att kaffet är gratis på mötesplatser i Eskilstuna Kommun, eftersom många personer med psykisk ohälsa har en utsatt ekonomisk situation.

Deltagare tar upp att det är bra att det finns möjlighet att få IT hjälp på Stödet (läs mer på facebook.com/motesplatsfunk samt eskilstuna.se/motesplats_funk) av kunnig och bra person.

Deltagare föreslår att caféet i stadsbiblioteket startar upp igen och kanske blir en daglig verksamhet.

Antecknaren läste upp dagens mötesanteckningar och deltagarna gavs möjlighet att komma med kompletterande synpunkter.

Avslutningsvis lämnades en enkät till deltagarna. Enkäten var frivillig att fylla i och lades i ett förslutet kuvert som lämnas till forskningsledare Anna Åkerberg, FoU i Sörmland. I enkäten ger deltagarna synpunkter på hur de uppfattade forummötet. Enkäten är enbart till för den följeforskning som bedrivs av Anna Åkerberg. Enkäten krävde ej undertecknande och är helt anonymiserad.

1. Samtalsledaren och vårdenhetschefen/enhetschefen presenterar sig. Det blir ingen personlig presentation av deltagarna eftersom du ska få vara anonym.
2. Du får ett informationsbrev för läsning och godkännande, se nedan om följeforskning.
3. Samtalsledaren summerar anteckningarna från föregående möte.
4. Du kan fritt ta upp de frågor som du vill diskutera, eller bara lyssna.
   
5. Samtalsledaren kan ibland ställa frågor för att få mer information om dina åsikter, synpunkter och behov. Utgångspunkten för Forummetoden är att skapa en förbättrad vård och omsorg. Du ska naturligtvis berätta om det som du är missnöjd med. Men det är även värdefullt att ta del av synpunkter om vad som fungerar bra. Om du har konkreta förbättringsförslag så ökar dina möjligheter att påverka. Konkreta förslag skapar bättre möjligheter för verksamheterna att kvalitetshöja vården, omsorgen och servicen.
6. Forummötet avslutas med en sammanfattning av mötesanteckningarna och du kan då lämna kompletterande synpunkter och ställa frågor.

Följande personer deltar i forummötena:

• Personer som lever med psykisk ohälsa, eller deras anhöriga
• Samtalsledare, en person som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. 
• Vårdenhetschef/enhetschef. Chefens roll är att anteckna synpunkter och förslag som tas upp. Chefen kan även vid behov svara på frågor och informera om verksamheten. Ibland kan chefen ersättas av annan person med kunskap om verksamheten.
• Forumsamordnaren kan delta, men har då en passiv roll. Forumsamordnaren har egen erfarenhet av psykisk ohälsa och av arbete med brukarinflytande i Sörmland.

1. Forumsamordnaren sammanställer alla mötesanteckningar och skriver rapporter med förslag till förbättringsåtgärder. Anteckningarna används sedan i enheternas utvecklingsarbete.
2. Forumsamordnaren redogör även för synpunkter från alla forummöten i det Inflytanderåd som finns vid Psykiatriska kliniken Mälarsjukhuset, där drygt 10 brukarföreningar, patient- och anhörigföreningar, deltar.
3. Brukarföreningarna kommer att ha möjlighet att lämna synpunkter och komma med utvecklingsförslag.
4. Om det på ett Forummöte skulle framkomma information som kan identifiera enskild medarbetare/liten arbetsgrupp, protokollförs detta, men läggs inte ut på webben i minnesanteckningarna. Inkommen synpunkt/information om enskilda medarbetare/liten arbetsgrupp skickas direkt till berörd enhetschef med en kopia till berörd avdelningschef, för fortsatt dialog om lämpliga åtgärder/utvecklingsarbete.

För att ta reda på hur införandet av Forummetoden gick kommer en forskare från Forskning och utveckling i Sörmland, FoUiS, att följa och utvärdera alla forummöten. Detta innebär att FoUiS kommer att få tillgång till alla mötesanteckningar. Samtalsledare, chefer och personal kommer att intervjuas, eller få besvara enkät, för att forskarna ska kunna ta del av allas synpunkter och erfarenheter av Forummetoden.

På forummötet kommer du att få information om forskningen och vad det innebär. Du behöver läsa och godkänna att du genom ditt deltagande på mötet deltar i forskningsprojektet. All information som hanteras av FoUiS är anonymiserad och strikt reglerad enligt de etiska regler och direktiv som gäller sekretess vid forskning. I slutet av forummötet får du en enkät där du svarar på frågor om hur du upplevde forummötet. Du avgör själv om du vill fylla i enkäten.

Ansvarig forskare, FoUiS: Anna Åkerberg, anna.akerberg@fou.sormland.se, 073 - 950 82 92