Kvalitetsrådet för Arbete och aktivitet

Det här protokollet är från vårens kvalitetsråd 2026 för daglig verksamhet och sysselsättning inom Arbete och aktivitet och är en sammanslagning av de tre kvalitetsråd som genomförts under våren 2026.

På kvalitetsråden har deltagare från olika verksamheter deltagit.
De representerade sina grupper och tog med sig åsikter och idéer från fler brukare.

Temat för vårens kvalitetsråd har varit Delaktighet och Meningsfullhet.

Deltagarna har pratat om vad orden betyder när man har daglig verksamhet eller sysselsättning, hur det fungerar idag och vad som kan bli bättre.

Vad betyder delaktighet på sin sysselsättning för brukarna

Deltagarna sa att delaktighet betyder att:

• man kan påverka sin vardag och vad man gör på sin dagliga verksamhet eller sysselsättning
• ens åsikter tas på allvar
• man får vara med i gruppen och veta vad som händer
• man får information som är lätt att förstå
• kommunikationen fungerar så att man kan säga vad man tycker
• man får vara med och lyssna när beslut tas
• man kan komma med egna förslag
• man vet hur verksamheten fungerar

Deltagarna lyfte också att:

• man behöver känna sig trygg för att våga säga vad man tycker
• ibland behöver man stöd för att uttrycka sig
• arbetshandledare behöver ta reda på vad varje person vill och behöver
• Det är viktigt att alla vet sina rättigheter och skyldigheter, och att man kan få det man har rätt till om man vill

Så här fungerar delaktigheten på verksamheterna

Deltagarna berättade att delaktigheten fungerar olika bra på olika verksamheter.
De flesta känner sig delaktiga, men på olika sätt och i olika grad.
Det kom också fram att vissa får fler möjligheter att vara delaktiga än andra.

Många upplever att det fungerar bra när:

• man får vara med i gruppen och känna sig delaktig i vardagen
• man kan välja uppgifter eller aktiviteter
• arbetshandledarna lyssnar och frågar vad man själv vill
• det finns KP‑samtal där man kan prata om sina mål och vad man vill
• verksamheterna har veckomöten, brukar‑APT eller andra möten där man får säga sin åsikt
• man kan lämna förslag och ibland rösta om aktiviteter
• man kan anpassa dagen efter hur man mår
• det finns en tydlig och förutsägbar struktur, vilket många uppskattar
• de får tydlig och anpassad information, muntligt och skriftligt
• det är lätt att fråga personalen om man vill veta mer

Delaktighet i planeringen

Flera deltagare är med i planeringen på sin sysselsättning, men inte alla:

• På vissa ställen planerar man dagen tillsammans på morgonen.
• På andra är dagen redan planerad, men många säger att det går att ändra om man behöver.
• På några verksamheter finns whiteboardtavlor där man kan se veckans aktiviteter och vad som är på gång, till exempel när nästa kvalitetsråd är.

Så kan delaktigheten bli bättre

Delaktigheten ska vara tydlig, trygg och lika på alla verksamheter.

1. Tydlig och likvärdig information

Deltagarna vill att:

• alla brukare på arbete och aktivitet får samma information om aktiviteter och möjligheter
• informationen är tydlig, lätt att förstå och både muntlig och skriftlig
• personal förklarar och går igenom information, exempelvis på ett brukar-APT
• personal inte väljer bort vilken information någon får
• det är lätt att hitta information om man vill göra det själv, utan personal

2. Tidig information vid förändringar

• Man vill få veta i god tid när något ändras.

• När något ändras utan att man får veta varför kan man bli orolig. Det kan också göra att det känns som att personalen har mer makt, eftersom de vet mer än deltagarna. Då kan det bli svårare att känna sig delaktig.

3. Trygg och tydlig kommunikation

Deltagarna tycker att:

• personal ska lyssna ordentligt och ge tid för samtal
• det hjälper när personal pratar tydligt och enkelt
• kommunikationen ska kännas trygg
• bristande kommunikation kan göra att man tappar motivation

4. Stöd att uttrycka sina åsikter

• Man behöver känna sig trygg för att våga prata. Därför är det viktigt att man har en bra relation med personalen, så att det känns lättare att säga vad man tycker
  
  
• Ibland behöver man stöd, både av personal och av sina kollegor. Det är också viktigt att det finns platser där man som grupp kan prata tillsammans.

5. Lättare information om dagliga verksamheter/sysselsättningar

Deltagarna berättar att:

• det är svårt att hitta information på internet
• många vill själva kunna läsa om olika verksamheter och möjligheter
• de inte kände till tex brukarutbildningar och visste därför inte att man kunde anmäla sig

6. Veta vad man kan påverka

• Det är viktigt att veta vad man kan påverka och vad som redan är bestämt. Till exempel har man rätt att söka daglig verksamhet eller sysselsättning, men man kan kanske inte helt välja vilken inriktning man får eller bestämma allt innehåll i verksamheten.

Deltagarna föreslår att verksamheterna ska:

• skapa trygga miljöer där man vågar säga vad man tycker, till exempel brukar-APT men också enskilda samtal med sin kontaktpersonal på sin dagliga verksamhet/sysselsättning.
• ta reda på vad varje person vill påverka
• ge information på flera sätt
• ge samma information till alla

• Hjälpa alla att förstå vad man kan påverka, genom att gå igenom vad som ligger till grund för beslut och vad det innebär att ha en insats enligt LSS eller SoL

Meningsfullhet – vad det betyder för deltagarna

Deltagarna berättade att meningsfullhet betyder att:

• göra saker som känns roliga, viktiga eller ger energi
• ha lagom blandning mellan arbete och aktiviteter
• känna gemenskap och vara en del av gruppen
• få stöd och tydlig struktur från arbetshandledare
• sysselsättningen anpassas efter mål, behov och dagsform
• få lära sig nya saker och utvecklas i sin egen takt
• använda sina egna erfarenheter och kunskaper
• bryta isolering och må bättre i vardagen
• få uppgifter som är tydliga och förutsägbara
• få uppgifter som känns “riktiga” och passar just mig

Deltagarna tycker också att arbetshandledare behöver ta reda på vad som känns meningsfullt för varje person och använda personens styrkor.

Så upplever deltagarna meningsfullheten idag

Deltagarnas upplevelser gällande meningsfullhet är olika, men de berättade att:

• många vill ha en blandning av ett arbetsliknande innehåll och aktiviteter. Vissa mår bäst av låga krav, andra vill ha mer arbetslika uppgifter
• variation under veckan är viktig för flera

• några vill gå vidare till IVP, studier eller arbete. Då är det viktigt att det finns en tydlig plan för hur man ska nå sina mål, och att detta står med i genomförandeplanen

• andra vill mest få rutiner, bryta isolering eller må bättre. Meningsfullhet kan vara att ha roligt, få energi eller bara komma hemifrån
• trygghet är viktigt — att få göra det man gillar och slippa det som känns för svårt
• en del blir stressade om kraven känns för höga

Deltagarna lyfte också att arbetshandledare behöver fråga mer om tidigare erfarenheter, så de kan tas tillvara i verksamheten.

Så kan dagarna bli mer meningsfulla

Deltagarna gav flera förslag på hur verksamheten kan bli mer meningsfull:

1. Struktur och anpassning

Det ska finnas tydlig struktur.

Personal behöver samtidigt vara lyhörd och anpassa dagen efter hur man mår.

Arbetshandledare ska fortsätta ta reda på vad som känns meningsfullt för varje person.

2. Uppgifter och aktiviteter

Många vill ha arbetslika uppgifter.

Variation mellan uppgifter och aktiviteter ger motivation.

Uppgifter bör passa personens styrkor och intressen.

Olika aktiviteter under veckan uppskattas.

Det är viktigt att få komma ut och röra på sig.

3. Social gemenskap

Gemenskap och att träffa kollegor är viktigt för trivsel.

Att få prata om hur man mår och vad man orkar ökar både välmående och meningsfullhet.

4. Valfrihet och utveckling

Flera vill kunna vara på flera verksamheter samtidigt:
en fast plats, men också prova uppgifter på ett annat ställe.

Personal behöver följa upp hur det fungerar och ändra när det behövs.

Olika behov – och vikten av trygghet

Alla har olika mål: vissa vill ha arbetsnära sysselsättning, andra behöver mer kravlösa dagar.

Det är viktigt att detta står tydligt i genomförandeplanen.

Arbetshandledare och brukare behöver ha samma bild av målet med sysselsättningen.

Trygghet

De flesta trivs med det de gör.

Det som skiljer sig är hur trygga de känner sig i att det kommer fortsätta vara så.

Trygghet betyder att få göra sådant man gillar och slippa det som känns för svårt.

Några känner att dom ibland förväntas göra mer arbetslika uppgifter, trots att de inte klarar det. Detta skapar stress och otrygghet.

Tillit

För trygghet behövs också tillit – att deltagare och personal litar på varandra.

Övriga frågor som deltagarna tog upp (svar återfinns under den sista rubriken)

1. Otydliga regler för vissa aktiviteter

Det är oklart vilka som får delta i vissa aktiviteter, till exempel gymmet på Värjan.

Samordnarna säger att man ska fråga sin arbetshandledare, som kan ta reda på vad som gäller.

2. Rättighetsdokumentet

Deltagarna tycker att dokumentet är gammalt och behöver uppdateras.

Samordnarna skickar vidare detta till cheferna.

3. Semesterersättning och habiliteringsersättning

Detta var en viktig fråga för många.

Deltagarna berättade att:

• man inte får habiliteringsersättning när man har semester
• under pandemin fick man ersättning även vid sjukdom och semester, vilket de tyckte var bättre
• det känns orättvist jämfört med personer som har vanliga jobb
• bristen på ersättning kan minska motivationen

Flera önskar att kommunen arbetar för att personer i daglig verksamhet ska kunna:

• vara med i ett fackförbund
• få semesterersättning, precis som andra arbetstagare

Samordnarna har ingen ny information och skickar frågan vidare till cheferna.

4. Synpunkter på kvalitetsrådet

Deltagarna tycker att ett kvalitetsråd per termin är för lite – de vill ha fler träffar.

De vill ha mer tid att prata om det som är viktigt

Samordnarna tar med synpunkterna till årets utvärdering

Enhetschefernas återkoppling på Kvalitetsrådets tankar, idéer och förslag utifrån delaktighet och meningsfullhet:

Under vårens Kvalitetsråd har deltagarna delat många viktiga tankar om delaktighet, meningsfullhet och hur vardagen i daglig verksamhet och sysselsättning kan bli ännu bättre. Det märks tydligt att brukare både vill och kan bidra till utvecklingen – och att engagemanget är stort.

• Många lyfter att information inte alltid är tillräckligt tydlig, likvärdig eller lätt att hitta. Det gäller särskilt vid förändringar i verksamheten, vilka möjligheter som finns inom daglig verksamhet och sysselsättning, samt information om rättigheter och skyldigheter enligt LSS/SoL och brukarutbildningar. Ni beskriver också att information ibland kommer sent eller inte ges på ett sätt som fungerar för alla.
  Ledningsgruppen ser detta som ett viktigt utvecklingsområde och kommer att jobba med våra informationskanaler och se över hur information kan göras mer tillgänglig, samlad och lättare att hitta – bland annat genom eskilstuna.se och tydligare kopplingar från sidorna för daglig verksamhet och sysselsättning. Vi håller helt med om att exempelvis brukarutbildningarna är svåra att hitta idag.

• Det har också kommit upp frågor om otydliga regler, till exempel kring vilka som kan delta i vissa aktiviteter. Här tar vi med oss att information behöver vara tydligare redan när den skickas ut, så att det framgår vem den gäller för.
• När det gäller rättighetsdokumentet delar vi er bild av att det är i behov av uppdatering. En plan för detta ska tas fram.

• Frågan om habiliteringsersättning vid semester är viktig för många.
  Ledningsgruppen har tagit frågan vidare till ekonomiavdelningen, där vi nu tittar på olika alternativ, bland annat möjligheten till så kallad ”semesterhab”. Vi återkommer så snart det finns mer klarhet.

• Ni har också gett värdefull återkoppling på själva kvalitetsrådet. Många önskar fler träffar och mer tid för samtal. Det är glädjande att viljan att delta är så stor. Det nuvarande upplägget är ett test under 2026 och kommer att utvärderas när året är slut. Vi arbetar samtidigt för att de verksamheter där det är möjligt att ha brukar-APT ska ges förutsättningar att erbjuda återkommande brukar- APT:n.

• När det gäller meningsfullhet i verksamheterna beskriver ni olika behov, mål och önskemål – från mer arbetslika uppgifter till kravlöshet, trygghet och gemenskap.
  Ledningsgruppen arbetar just nu med att se över verksamheternas innehåll, med fokus på utveckling, individanpassning och att varje brukare ska känna trygghet i sin insats.

Syftet med att utveckla kvalitetsrådet under 2026 är att stärka brukarnas delaktighet och bidra till högre kvalitet i Arbete och aktivitets verksamheter – genom tydligare information, bättre återkoppling, ökad trygghet och ett personcentrerat arbetssätt.

Avslutningsvis vill vi i ledningsgruppen säga ett stort och varmt tack till alla brukare som deltagit i vårens Kvalitetsråd. Vi är mycket glada över ert engagemang och ser fram emot att fortsätta utveckla daglig verksamhet och sysselsättning tillsammans med er.

Årsberättelse 2025 – Kvalitetsrådet

Kvalitetsrådet träffades för sista gången i år. Enhetschef Matthias Lillieborg deltog, tackade för året och berättade om rådets framtid och kommande utveckling.

Årets teman och förbättringar

Brukarundersökningen

Under året genomfördes en brukarundersökning, men svarsfrekvensen var låg och många brukare kände inte igen sig i resultaten. Rådet diskuterade möjliga orsaker, som otydliga frågor, bristande information och att vissa redan hade fyllt i liknande enkäter tidigare. För att förbättra processen kom rådet med följande förslag:

• Skapa rutiner eller ett årshjul för hur personal informerar om undersökningen.
• Förbereda brukare på frågorna och erbjuda stöd vid svar.
• Gå igenom resultaten tillsammans på verksamheterna för ökad delaktighet.

Nöjdhet i verksamheten

Deltagarna lyfte behovet av bättre planering och framförhållning, färre personalgrupper för trygghet samt tydlig information om rättigheter. För att möta dessa behov föreslog rådet:

• Regelbundna brukarmöten (brukar-APT) på alla verksamheter.
• Samtal med kontaktpersonal efter behov.
• Lättlästa informationsblad om rutiner och rättigheter.

Bemanning och verksamhetens inriktning

Många upplever brist på personal vilket kan leda till inställda aktiviteter, mindre stöd och stress. Deltagarna önskar alltid vikarie vid frånvaro. Dessutom efterfrågas tydlighet kring sysselsättningens mål och om den är ett steg vidare till något annat.

Personcentrerad vård

Enhetschef informerade om vikten av att sätta brukarens behov i centrum och om arbetet med nya socialtjänstlagen. Deltagarna önskar lättläst information om lagen och tydlighet kring ansvar för stöd.

Information och tillgänglighet

Det framkom att information om Kvalitetsrådet inte når alla brukare. Arbetshandledare behöver påminna oftare och hjälpa brukare att delta. Deltagarna efterfrågar fungerande datorer för uppgifter och tydliga rutiner för hur synpunkter tas emot och hanteras.

Förbättringar under året

Under året har flera förbättringar genomförts:

• Tidigare sommarplanering.
• Chefer deltar i rådet två gånger per år.
• Kvalitetsrådet delades från hösten upp i två grupper: Arbete och aktivitet samt Socialpsykiatri.

Kvalitetsrådets utveckling och mål 2026

Från och med 2026 får rådet ett nytt upplägg. Istället för ett gemensamt råd som träffas sex gånger per år, blir det tre råd med representanter från olika sysselsättningar. Mer information om detta kommer i början av nästa år.

Målet med förändringen är:

• Bättre tillgänglighet – fler ska kunna delta med stöd från sin verksamhet.
• Fler röster – skapa en helhetsbild av vad brukarna tycker och tänker.
• Tydligare teman – frågor kopplade till årets prioriteringar.

Cheferna för arbete och aktivitet vill rikta ett stort tack till alla som deltagit i Kvalitetsrådet under året. Era idéer och synpunkter hjälper oss att utveckla verksamheterna. Tillsammans skapar vi trygghet och delaktighet. Vi ser fram emot att fortsätta samarbetet i den nya formen under 2026.

God jul och Gott nytt år!

Tema: Öppet tema

Dagens tema var öppet för deltagare att komma med egna tankar och funderingar.

I vanlig ordning gick vi även igenom föregående protokoll.

Frågor och diskussioner

Hur hanteras ”Säg vad du tycker”?

Deltagarna undrar vart synpunkter som lämnas via systemet ”Säg vad du tycker” egentligen hamnar.

Går de till chef eller arbetshandledare – eller granskas de av någon som inte är direkt involverad i ärendet?

Det efterfrågas tydligare information om rutinen.

Om arbetsmiljön i verksamheterna

En fråga togs upp om hur man kan få veta mer om arbetsmiljön på sin egen verksamhet.

Tips gavs om att använda arbetsmiljöpärmen och prata med arbetshandledarna om att arbeta mer aktivt med den.

Information om Kvalitetsrådet

Deltagarna lyfte att det fortfarande är en utmaning att informationen om Kvalitetsrådet når ut till alla.

Arbetshandledarna behöver påminna om när mötena sker och uppmuntra brukare att delta.

Flera undrar när arbetet med att informera verksamheterna om Kvalitetsrådet kommer igång på bredare front.

Samordnare informerar att ledningsgruppen funderar just nu på hur rådet kan bli mer tillgängligt för fler. Till nästa möte väntas mer information om det fortsatta arbetet.

Tillgång till datorer

Det lyftes också att det ibland saknas fungerande datorer i verksamheterna.

Om någon får en uppgift där det ingår att skriva, behöver det finnas tillgång till dator.

Frågan skickas vidare till ledningen för vidare diskussion.

Frågor till ledningen – återkoppling önskas till nästa möte

1. Hur hanteras inkomna synpunkter i Säg vad du tycker – vem tar emot dem och vem granskar?
2. Hur kan informationen om Kvalitetsrådet nå fler brukare och personal?
3. Hur kan verksamheterna arbeta mer aktivt med arbetsmiljöpärmen?
4. Finns det plan för att säkerställa fungerande datorer i alla verksamheter?

Tema: Personcentrerad vård

Douglas Gilljam, enhetschef, deltog för första gången i Kvalitetsrådet.
Tanken är att någon av enhetscheferna från ledningsgruppen ska vara med på rådet två gånger per år. Hen kan då:

• Ge information om verksamheten och vad som är på gång i stort
• Svara på direkt frågor från deltagarna

Vad är Kvalitetsrådet – och vad pratar vi om här?

Kvalitetsrådet är ett möte där vi pratar om saker som rör alla verksamheter inom Arbete och aktivitet. Målet är att utveckla innehållet och göra verksamheten bättre.

Vi tar upp frågor som påverkar många, inte bara en person eller en verksamhet.
Ledningen kan också ge teman som vi ska diskutera.

Exempel på frågor som passar i Kvalitetsrådet:

• Hur ska verksamheten se ut framöver?
• Vad fungerar bra och borde spridas till fler?
• Vad fungerar mindre bra och behöver undersökas?

Frågor som inte passar i rådet:

• Om något inte fungerar i din egen verksamhet
• Om du har frågor om dina arbetsuppgifter eller behöver mer stöd

Då ska du i första hand prata med din arbetshandledare, din enhetschef eller ta upp det på brukar-APT.

Om det ändå inte fungerar har du alltid rätt att lämna en synpunkt i kommunens system Säg vad du tycker.

Vad har Kvalitetsrådet gjort hittills?

Douglas berättade att rådet bland annat sett till att sommarplaneringen startade tidigare. Det gjorde det lättare för brukare att planera sina sommaraktiviteter och välja var de ville vara.

Diskussion om dagens tema - Personcentrerad vård

Vi pratade om att sätta individen i fokus – alltså att se till varje persons behov, inte bara gruppens/målgruppens.

Vi pratade också om den nya socialtjänstlagen (SoL). Den ska göra det lättare att utgå från individens behov och ge stöd utifrån hens förutsättningar.

Deltagarna upplever att det är svårt att förstå den nya lagen och hur den kommer att påverka dom. De önskar att det finns lättläst information om den nya lagen, utan svåra ord. Deltagarna undrar även vem som ansvarar för att brukaren ska få information på det sätt som hen kan förstå?

Det finns filmer och enklare texter att ta del av på SKR:s webbsida.

Frågor om Mötesplatser (Mp)

Det finns frågor och oklarheter kring Mötesplatser (Mp), t.ex. vem får komma till vilken Mötesplats och vad är det för skillnad på dem?

Brukare vill ha tydlig och lättläst information, både skriftlig och muntlig från personalen på plats.

Så här fungerar det idag:

• Mötesplatser för personer med funktionsnedsättningar är en förebyggande och hälsofrämjande verksamhet. MP är en stödfunktion för att motverka isolering och öka delaktigheten i samhället.

• Kultur- och fritidsförvaltningen driver öppna mötesplatser som är till för alla, t.ex. Mötesplats Nyfors
• Vård och omsorg har två egna mötesplatser; Värjans café och Mötesplats Huset

Mötesplatserna har ett månadsblad och en Facebooksida. Mötesplats Huset ligger i egna lokaler.

Vill du veta mer?

Mer information om mötesplatser för personer med funktionsnedsättning

Tydlig information önskas

Det finns ett behov av samlad och lättläst information om hur allt fungerar när man fått ett beslut, till exempel:

• Vad händer steg för steg?
• Vad har jag rätt till?
• Vart vänder jag mig med olika frågor?

Ett förslag är att skapa något som liknar en "brukar-resa" – alltså en beskrivning av hela processen från beslut till verksamhet.

Tips från samordnare:

Besök kommunens hemsida, www.eskilstuna.se och dessa sidor:

• För dig med funktionsnedsättning
• Daglig verksamhet och sysselsättning

Där finns både korta texter och filmer som förklarar.

Ja, lokalen som vi är i är lättillgänglig för dig med fysiska funktionsnedsättningar och kognitiva nedsättningar. Möteslokal, toalett och hiss är anpassad för exempelvis rullstol. Det är alltid bra att kontakta någon av oss samordnare av Kvalitetsrådet om du har en funktionsnedsättning som gör att du behöver stöd, exempelvis om du behöver ledsagning till och från taxi.