Kvalitetsrådet för Arbete och aktivitet samt socialpsykiatrin

• Vi har träffar med Kvalitetsrådet fem till sex gånger per år, på tisdagar klockan 13.00 – 14.30. Du väljer själv hur många träffar du vill vara med på. Vi har pauser och bjuder på kaffe och te.
• Kvalitetsrådets samordnare planerar, bjuder in till och håller i kvalitetsrådets träffar. Minst två samordnare deltar på varje träff. Samordnarna ansvarar också för att se till att det som vi pratat om på träffarna kommer vidare till de verksamheter och chefer som berörs.
• Vi diskuterar bestämda ämnen och frågor som kommit upp i din verksamhet, på till exempel boenderåd eller brukar-APT. Ämnen kan vara brukarenkäten, inflytande och trygghet, digitalisering och välfärdsteknik eller hur det fungerar i verksamheterna och på de öppna Mötesplatserna. Du får en dagordning i förväg. Du kan också läsa mer om vad som ska diskuteras här på webbsidan.
• Du bidrar med dina tankar och idéer på Kvalitetsrådet. Alla tankar och idéer är anonyma, så ingen annan än deltagarna på Kvalitetsrådet kan får reda på att just du berättat något.
• Samordnarna för Kvalitetsrådet lämnar över det som tas upp på rådet till cheferna i de berörda verksamheterna
• Samordnarna återkopplar frågorna på nästa Kvalitetsråd. Du kan också läsa återkopplingen här på webbsidan.
  

Dagens tema: Öppet tema

Vi beslutar att tiden för kvalitetsrådets träffar ska ändras. År 2025 kommer träffarna vara på onsdagar klockan 10.00-11.30. Detta är för att man ska kunna delta om man exempelvis har busskort som bara är giltigt dagtid.

Samordnare för kvalitetsrådet kommer att undersöka vad det finns för informationsmaterial för brukarundersökningen och föra vidare förslaget med en lättläst informationsfolder till Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som ansvarar för brukarundersökningen.

Deltagarna diskuterar vad ordet delaktighet innebär. När man är delaktig får man exempelvis vara med i planeringen av meningsfulla aktiviteter på ett boende eller daglig verksamhet/sysselsättning. I dagsläget fungerar det ibland så att brukar-APT ställs in för att det är för få deltagare som är med. Ibland hänvisas vissa diskussioner till en brukares enskilda samtal med sin kontaktpersonal istället för att få rätten att ha ett APT. På ett APT kan man istället få prata ihop sig och lyfta frågor och diskussioner som en grupp. Det är en rättighet som är viktig. Samordnare för kvalitetsrådet nämner att det funnits rutiner för boråd/brukar-APT. Kanske finns det behov av att följa upp rutinen. Samordnare lyfter denna fråga med ansvariga för rutinen.

Kvalitetsrådet diskuterar habersättningen och vad den är tänkt att gå till. Alla kan göra olika med sin habersättning. Beroende på ens ekonomi så kan man behöva använda habersättning till den dagliga livsföringen. Finns det skriftlig information om detta, med lättläst text och bildstöd? Samordnare för kvalitetsrådet ska undersöka detta.

Det lyfts en fråga om man har rätt att nekas önskemål om att byta sysselsättning. Samordnare informerar att man inte kan neka en brukares rätt att önska något. Däremot kanske det av olika anledningar inte går att genomföra önskemålet. Exempelvis kan det bero på brist på platser på annan verksamhet.

Kvalitetsrådet diskuterar erbjudande om att chef kan närvara på kvalitetsrådet träffar. Det lyfts olika förslag på hur det praktiskt skulle kunna genomföras. Alla har olika förutsättningar att kunna lyfta sina frågor direkt och kan behöva tid att förbereda sig, medan andra inte behöver det. Nästa träff ska frågan lyftas igen för att prata vidare om hur och när enhetschef skulle kunna bjudas in till att närvara och svara på frågor.

Ledningens återkoppling kring föregående träff:

Cheferna kommer inte att göra någon folder då det redan finns stödmaterial.

Socialpsykiatrins chefer tycker att alla punkter som lyfts är saker som behöver tas upp med personalen regelbundet. Det är viktigt för att personal ska bli påminda. Cheferna planerar att ta upp kvalitetsrådets punkter på personalens arbetsplatsträffar (APT).

Cheferna inom Arbete och Aktivitet informerar att det görs individuella anpassningar utifrån respektive brukare när brukarundersökningen ska genomföras, för att varje brukare ska kunna vara delaktig i den egna verksamheten och när det gäller att bli förberedd inför aktiviteter eller utflykter. Om man som brukare inte upplever att det görs individuella anpassningar behöver man berätta det för sin kontaktpersonal eller enhetschefen för verksamheten. Cheferna informerar att personal ska vara professionella. Om en personal delar med sig för mycket om sig själv behöver enhetschef informeras om detta. Inför sommaren uppmuntrar enhetscheferna personal att ta till sig av brukares önskemål om aktiviteter att genomföra under sommaren i den mån det går.

Frågor till ledningsgrupp

Inför sommaren får vissa brukare en lapp de ska fylla i när de önskar vara lediga. Andra brukare får själva säga till om de önskar vara lediga. Det vore bra om det fungerar på samma sätt för alla inför sommaren.

Kvalitetsrådet vill påtala att det är viktigt att alla anpassningar planeras och genomförs tillsammans med brukaren. Delaktighet är viktigt.

I ledningens återkoppling stod att ett visst antal deltagare behöver vara närvarande för att kunna genomföra ett så kallat brukar-APT. Det är för att ett visst antal deltagare behöver vara närvarande för att relevanta beslut ska kunna fattas. Kvalitetsrådet undrar hur många deltagare det behöver vara? Ett förslag är att man genomför brukar-APT som planerat och flyttar frågor som kräver beslut till ett kommande tillfälle istället.

Kvalitetsrådet vill informera cheferna om att mycket av det som ledningen nämner ska finnas och genomföras ute på verksamheterna inte alltid genomförs. Deltagare uttrycker att det är viktigt att det som planeras och bestäms genomförs. Förslag är att arbeta systematiskt genom att planera för vad som ska göras, vem som ska göra det och framför allt att följa upp det för att se hur det gått. Det är också önskvärt att det görs på ett öppet sätt i dialog med brukaren.

Dagens tema: Brukarundersökningen

Vad är brukarundersökningen?

Alla personer som boende inom LSS eller socialpsykiatri, personlig assistans eller daglig verksamhet/sysselsättning erbjuds att delta i undersökningen. Den ser likadan ut i alla kommuner och det är samma frågor varje år. Det är för att kunna jämföra resultatet mellan kommuner och med tidigare års svar.

För en del personer är frågorna svåra att förstå, för andra är det svårt att veta vad man ska svara. Om man vill ha hjälp när man besvarar frågorna kan man få hjälp av en så kallad frågeassistent. Den personen arbetar inte med personen. Det är för att det då kan vara lättare att berätta hur man tycker, tänker och känner om sin insats. Man kan också ta hjälp av någon som man känner sig trygg med. Den som är chef på boendet eller dagliga verksamheten/sysselsättningen kommer få svaren anonyma. Ingen annan än personen som svarar på undersökningen vet vilka svar som lämnats.

Hur kan brukarundersökningen bli bättre?

Deltagarna på kvalitetsrådet tycker att undersökningen är svår att förstå och svara på. Under mötet diskuterades några förslag på hur undersökningen skulle bli lättare att svara på den.

Kunna vara med och påverka

För flera personer är det viktigt att få information innan man ska genomföra något. Exempelvis information om när, var och hur undersökningen ska ske, hur lång tid den tar, vad den innehåller och med vem som personen ska göra undersökningen med. Det kan också vara viktigt att få vara med och planera för när, var och hur undersökningen ska genomföras. Det är också viktigt att få byta tid om den inte fungerar bra för den som ska svara.

Tydlig information

Det borde komma ut information innan det är dags för burkarunderöskningen om varför undersökningen görs och vad svaren ska användas till. Till exempel i en folder (ett blad med information) på lättläst svenska. Det behöver stå vad en frågeassistent är och att alla får välja om man behöver stöd när man svarar på undersökningen.

Tydlig beskrivning

Det behöver också finnas information om vad alla orden betyder, hur personen kan tänka, och i vilken situation. På mötet diskuterade vi att det inte är tydligt vad ordet ”trygg” betyder och hur ska jag förstå vad det är för en själv.

Diskussion om trygghet och delaktighet

Vi pratade om vad deltagarna behöver för att känna sig mer trygg och delaktig på sitt boende eller daglig verksamhet/sysselsättning.

De berättade att det är viktigt att veta om det är en trygg personal eller en vikarie som arbetar för dagen. Ett önskemål som kom fram var att få information i ett sms om det är en vikarie eller någon annan person som inte brukar vara där. Beroende på vilken personal som kommer stötta mig påverkar vad som krävs av mig för dagen. Det ställer olika krav beroende på om det är en van eller ovan personal.

Det är också viktigt att få information i god tid innan aktiviteter och utflykter. Deltagarna tycker att personal borde bli bättre på att ge information och förbereda brukarna.

När det känns som att en personal blir mer vänskaplig i kontakten kan de berätta för mycket om sig själva eller annat som inte passar brukaren. Det kan skapa oro. Brukaren kan känna att hen måste anpassa sig. En personal är brukarens stödperson och ska alltid tänka på vad som blir bäst för brukaren.

Övrigt

Under semestertid kan det bli oroligt för brukare. Det kommer ny personal som ska planera aktiviteter. Det blir inte alltid bra. Brukare kan och vill vara med och planera sommarens aktiviteter.

Alla boenden ska ha så kallade Boråd och dagliga verksamheter/sysselsättningar ska ha APT (arbetsplatsträff) regelbundet. En del berättar att detta inte hålls eller ställs in samma dag. Ett boråd eller APT borde alltid hållas även om det är få brukare där.

Det är flera som känner sig stressade när dagliga verksamheter/sysselsättningar stänger över jul. Då förlorar de habiliteringsersättning för de dagarna det är stängt.

Det är flera som är oroliga för att bli av med sitt boendestöd efter att biståndskontoret ändrat kriterierna för att få den insatsen. Det påverkar några, men inte alla. Känner man sig orolig är det alltid bra att prata med sin biståndshandläggare i kommunen.

Frågor till ledningsgrupp

Gör det tryggare för brukare att delta i brukarundersökningen och öka deltagandet genom att:

• Tydligt informera om undersökningen (vad, när, hur, var samt med vem ska det göras, hur lång tid kommer det att ta och vad syftet är). Ett föslag är att informationen ska finnas i en folder som kan delas ut.
  
  
• Det är bra om brukaren själv får vara med och planera genomförandet, och byta tid vid behov.
  
  
• Sammnställ eller diskutera vad orden som används i underdsökningen betyder. Exempelvis ordet trygg.

Öka delaktigheten och gör det tryggare för brukare på sin dagliga verksamhet/sysselsättning eller sitt boende genom att:

• Informera brukare om det är en vikarie eller annan personal som inte brukar vara där. Exempelvis via ett sms.
  
  
• Informera och förbered brukare inför aktiviteter eller utflykter i god tid.
  
  
• Personal behöver reflektera över hur mycket den delar med sig om sig själv, för att inte brukare ska känna att de måste förhålla sig gentemot personalen. En personal är brukarens stödperson och ska alltid tänka på vad som blir bäst för brukaren.
  
  
• Brukare kan och vill vara med och planera sommarens aktiviteter.
  
  
• Informera personal att de ska genomföra boråd/APT även om det är få brukare som deltar.

Dagens tema: Personcentrerat förhållningssätt

Det upplevs fortfarande som att man som brukare inte har det inflytande och delaktigheten som önskas. Det är svårt att veta vart man ska vända sig om man upplever att man inte blir lyssnad till. Det finns inte kvalitetssäkringssamordnare eller motsvarande funktion som bevakar brukarnas rätt och som man som brukare kan vända sig till med frågor. Exempelvis om det egna stödet. Det finns önskemål om en tredje part. Biståndskontoret kan bistå med en del stöd. Ofta upplevs biståndskontoret och utförarverksamheter inte ha samma syn kring behov och möjligheter med den beviljade insatsen.

Under träffen lyfts flera frågor som man funderar över. Vad är kravet för att få kontaktperson inom LSS respektive SoL? Vad har man rätt till när man har ett biståndsbeslut? Vad gör utförare i förhållande till vad biståndskontoret ger bifall på? Vad gäller gällande att få tillgång och insyn i sin egen genonmförandeplan och att få sin journal utsrkivenr? Hur funkar det när personal uppfattar ett behov av att ta bort livsområden i genomförandeplanen men inte av brukaren? Vad kan brukaren ha för förväntningar på stöd från personal i samband med nätverksmöten? Vad gäller angående sekretess mellan personal? Har all persopnal kunskap om vad som gäller när en brukare säger något i förtroende och som inte ska dokumenteras?

Det finns ett önskemål om både muntlig och skriftlig information till brukare om insatser och skillnader i lagstiftningen LSS och SoL.

Ibland kan den information man fått från biståndskontoret inte längre vara aktuell. Det finns en fundering om kvalitetsrådet skulle kunna ha ett uppdrag att arbeta med detta.

Det finns ett förslag om att arbeta med kvalitetsrådet kontinuerligt under året. Även mellan de inplanerade träffarna. Det är ibland så att alla punkter som står på kvalitetsrådets agenda inte hinns med. Finns det möjlighet att utöka tiderna för träffarna? En földfråga uppkommer då kring vad det då skulle innebära för aktiviteteersättningen.

Det finns ett nystartat fackförbund i Eskilstuna. Ett förslag är att bjuda in detta till en träff med kvalitetsrådet.

Ledningens återkoppling kring föregående träff:

Ledningen har inte haft tillgång till föregående protokoll då det inte varit färdigtställt. Därför kommer ledningens återkoppling vid nästa kvalitetsrådsträff.

Frågor till ledningsgrupp

Utifrån de olika frågorna som lyftes på mötet uppkom ett förslag. Det finns önskemål om gemensam frågestund med biståndskontoret och socialpsykiatrin samt Arbete och aktivitet. Går det att anordna en sådan träff?

Många gånger upplever man att personal missar att se personen och viktiga saker i bemötandet. Exempelvis kan det vara överenskommet och förtydligat i genomförandeplanen att personal ska ringa innan en insats, men att det inte efterföljs. Vad ska man då göra?

Det diskuteras att alla personer som får stöd har olika behov. Insatser behöver planeras in utifrån den enskildes behov. Ibland planeras det in kort tid för insatser. Det finns en uppfattning om att det är vad personalen ofta antar att målgruppen har behov av och att längre insatstider kan bli för kravfyllt. Det är dock inte så för alla personer i verksamheterna. En persones dagsform kan också påverka om man klarar av längre insatstider. Hur tillmötesgår man behovet av längre möten för de som har behov av det?

Dagens tema: Öppet tema

Inga övriga punkter inkommer under mötet.

Feedback kring en sida på eskilstuna.se

Kvalitetsrådet blev tillfrågade av kommunens samordnare för suicidprevention att hjälpa till att fundera över hur sidan om suicidprevention på eskilstuna.se kan förbättras. Tillsammans tittar vi på sidan Suicidprevention - Eskilstuna kommun och diskuterar hur sidan kan förbättras. Kvalitetsrådets samordnare ska sammanställa feedbacken och lämna över till suicidpreventionssamordnare.

Ledningens återkoppling kring föregående träff:

Alla personer är olika. Vissa personer skulle känna sig mer trygga med att svara på en brukarenkät med stöd från någon de känner. Andra skulle känna sig tryggare med någon utomstående. Ledningen kommer fortsättningsvis att erbjuda frågeassistenter till de som önskar detta. Alla personer i verksamheterna har rätt att be om stöd från en frågeassistent när de ska genomföra brukarundersökningen.

Digitaliseringsombud är detsamma som coacher. Olika personer har hittills kallat detta för olika saker men syftat på samma funktion. Från och med nu ska funktionen byta namn till Förändringsombud.

Ledningen tar till sig tankar kring omorganisation. De ska försöka bli bättre på att informera brukare i verksamheten i ett tidigare skede om det ska ske stora förändringar. Ledningen ska också arbeta för att säkerställa att personen som får information har tagit till sig den.

Frågor till ledningsgrupp

Det finns inga frågor till ledningen.

Ja, lokalen som vi är i är lättillgänglig för dig med fysiska funktionsnedsättningar och kognitiva nedsättningar. Möteslokal, toalett och hiss är anpassad för exempelvis rullstol. Det är alltid bra att kontakta någon av oss samordnare av Kvalitetsrådet om du har en funktionsnedsättning som gör att du behöver stöd, exempelvis om du behöver ledsagning till och från taxi.