De globala och nationella klimatmålen

I samband med att världens ledare fattade beslut om de Globala målen fastställdes ett mål om att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna. Vid klimattoppmötet i Paris 2015 kom världens länder överens om att hålla temperaturökningen väl under två grader, med sikte på att begränsa den till 1,5 grader. 2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk.

Ramverket består av:

  • en klimatlag
  • ett klimatmål
  • ett klimatpolitiskt råd

Det långsiktiga målet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Varje kommun i Sverige ska bidra till de nationella målen.

Läs om Sveriges klimatmål och titta i verktyget Panorama som används för att följa upp klimatarbetet.

Två sätt att beräkna växhusgasutsläpp

Det finns flera sätt att beräkna växthusgasutsläpp. När vi arbetar med att ta fram en plan för klimatet utgår vi från två olika beräkningssätt.

  • Territoriella utsläpp som baseras på detaljerade data om aktiviteter som utförs inom Sveriges gränser.
  • Konsumtionsbaserade utsläpp som tar hänsyn till klimatpåverkan som svensk konsumtion orsakar i Sverige och andra länder.

Eskilstunas territoriella utsläpp uppgår till ca 300.000 ton koldioxid per år och så här fördelas utsläppen (se tabell nedan). Det framgår tydligt att hur vi transporterar oss själva och saker mellan oss ger den största negativa klimatpåverkan.

Bildtext: Tabellen visar Eskilstunas territoriella utsläpp av koldioxid per år samt hur utsläppen fördelas på olika områden.

Räknar vi med de konsumtionsbaserade utsläppen som utgår ifrån att en svensk i snitt genererar 8 ton koldioxid/år skulle Eskilstunas totala utsläpp ligga på drygt 850.000 ton. Då räknas allt vi konsumerar med. Läs mer på Naturvårdsverket

Varför ska vi ta fram en plan för klimatet?

Sverige har som målsättning att vara ett av världens första fossilfria välfärdsländer utan några nettoutsläpp av växthusgaser 2045. För att nå målet måste alla landets kommuner minska sina utsläpp av växhusgaser.

Politiskt uppdrag

Kommunfullmäktige i Eskilstuna har beslutat att en ny plan för hur vi ska arbeta för att minska vår klimatpåverkan, ska tas fram. 2045 ska den geografiska platsen Eskilstuna med sina två städer och landsbygd tillsammans nå målet om att vara en klimatpositiv plats, vilket innebär att kommunen fånga in mer koldioxid än vad vi släpper ut. Eskilstuna ska vara en förebild och det ska vara lätt att leva klimatsmart och fossilfritt.

Allvarliga konsekvenser för klimatet

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att stiga och som följd riskerar vi att nå en genomsnittlig global uppvärmning som överstiger två grader, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för klimatet. Effekterna är redan nu synliga och kommer att bli katastrofala om vi inte agerar nu.

Klimatförändringarna kommer att orsaka:

  • extremt väder som leder till översvämningar och torka.
  • höjda havsnivåer och minskad tillgång till färskvatten.
  • allvarliga konsekvenser för naturliga ekosystem som exempelvis korallrev, glaciärer, nordliga skogar och tropiska skogar.

Läs mer på Naturvårdsverket

Nödvändiga förändringar

Genom utbildning, innovation och efterlevnad av våra klimatförpliktelser kan vi göra nödvändiga förändringar för att skydda planeten. Dessa förändringar ger också stora möjligheter att modernisera vår infrastruktur, skapa nya arbetstillfällen och främja välstånd över hela världen.

Den gällande klimatplanen

Den nu gällande klimatplanen antogs 2012 och gäller fram till dess en ny och omarbetad plan är framtagen och beslutad. Eftersom den nya klimatplanen ska inkludera alla som bor och verkar i Eskilstuna kommun kommer den byggas upp annorlunda än den tidigare planen. Inriktningen nu är att formulera ett övergripande Klimatprogram som alla aktörer i Eskilstuna kan koppla an till på olika sätt.

Här kan du läsa om den gällande klimatplanen och mål för Eskilstuna.

Uppdaterad: 23 september 2021