Så här tar vi fram en gemensam plan för klimatplansarbete i Eskilstuna

Vi som bor och verkar i Eskilstuna genererar idag uppskattningsvis drygt 850.000 ton koldioxid per år som påverkar klimatet negativt både i Sverige och utomlands. Alla behöver göra vad de kan för att motverka negativa klimatförändringar och hjälpas åt för att vi ska nå ett genomsnittligt utsläpp av växthusgaser som är mindre än 2 ton/person och år (att jämföra med dagens 8 ton/person).

Kommun och lokala politiker har inte rådighet över alla utsläpp som sker från Eskilstuna. Därför är det viktigt att involvera företag, organisationer, föreningar och invånare att tillsammans med kommunen ta fram en gemensam plan för vårt gemensamma klimatarbete.

Det är ett långsiktigt arbete

Arbetet att ta fram en ny och uppdaterad plan för klimatet i Eskilstuna är formulerat som ett projekt som sedan övergår i en långsiktig process för att tillsammans nå målet om ett klimatpositivt Eskilstuna 2045. Många bidrar till framtagandet av Klimatprogram och Handlingsplan för Kommunkoncernen och det är flera olika arbetsgrupper som bidrar till framtagandet.

Projektorganisationen består av följande:

  • Projektet styrs av en politisk styrgrupp.
  • Styrgrupp som består av personer i ledande befattning från Kommunkoncernen
  • Projektgrupp som tillsammans med ett femtiotal sakkunniga från kommunkoncernen, näringslivet, akademin och föreningsliv arbetat med att ta fram förslag till åtgärder som ligger till grund för det fortsatta arbetet. De bildade åtta temagrupper. Läs mer om dem här nedan.
  • En så kallade "tankesmedja" med representanter från kommun, region, akademi och näringsliv arbetar med frågan om hur många olika aktörer tillsammans kan bygga ett långsiktigt hållbart samarbete.

Processen

Projektet startades upp under 2019 och våren 2020 arbetade temagrupperna fram underlag till det fortsatta arbetet som sammanställdes och bearbetades under hösten 2020.

Parallellt pågår arbetet att arbeta in data i verktyget Panorama som kommer användas för att både visualisera och följa upp det gemensamma klimatarbetet.

Under våren 2021 inleds dialoger med flera aktörer inom närings- och föreningsliv och inom kommunkoncernen för att resonera kring de slutsatser som gjorts hittills både kring målsättningar, arbetssätt och former för samverkan. Dessa möten bidrar till att forma de slutliga förslagen till ett Klimatprogram för alla aktörer i Eskilstuna, och en Handlingsplan för kommunkoncernen. Dokumenten skickas ut på remiss under vintern 2021 för att bearbetas ytterligare.

Ett politisk beslut förväntas tas våren 2022. I denna långa process utvecklas det redan påbörjade klimatarbetet att omfatta fler som tillsammans gör mer.

Tidsplan

  • Våren 2020 temagrupper i arbete
  • Hösten 2020 sammanställning av material
  • Våren 2021 dialoger
  • Hösten 2021 sammanställning av dialoger och remiss
  • Remissperiod vinter 2021
  • Beslut politiskt våren 2022

Projektmålet är formulerat utifrån Eskilstuna Vision 2030 och kommunkoncernens fyraåriga strategiska inriktning där det också framgår att Eskilstuna med sina två städer och landsbygd ska vara en klimatpositiv plats 2045, det vill säga att kommunen fånga in mer koldioxid än vad vi släpper ut.

Eskilstuna ska vara en förebild när det gäller klimatarbete och det ska vara lätt att leva klimatsmart och fossilfritt i Eskilstuna.

Projektets mål är att ta fram en gemensam plan för hur vi ska genomföra klimatomställningar i Eskilstuna kommun - ett Klimatprogram.

Beslut i kommunfullmäktige våren 2022.

Tankesmedjan består av representanter från kommun, region, näringsliv, föreningsliv och akademi och resonerar kring hur många olika typer av aktörer i Eskilstuna kommun skulle kunna samverka för att hjälpa varandra att nå klimatomställning tillsammans och göra Klimatevolution*.

Följande frågor diskuteras

  • Vilka är drivkrafterna?
  • Vilka behöver mötas?
  • Hur behöver organisationen se ut?
  • Vilka befintliga forum finns idag?
  • Vilka kompetenser behövs var?
  • Hur arbetar andra kommuner/organisationer?
  • Hur kan organisation och arbetssätt hjälpa aktörer att bidra till en snabb klimatomställning?
  • Hur kan man göra det enkelt?
  • Vilka är framgångsrika i sitt klimatarbete redan nu?
  • Vilka behöver stöd för att klara sin omställning och vad för stöd behöver man? Vilka aktörer kan ge stöd?

Frågorna är många och de slutsatser som dras i detta skede kommer ge underlag för det vidare arbetet att forma en gemensam plattform tillsammans - en del av målet är själva resan dit.

Eskilstuna kommun är antagen till innovationsprogrammet Viable Cities satsning Klimatneutrala städer 2030, där ytterligare 22 svenska städer ingår. Tillsammans med fyra myndigheter kommer kommunerna, som samlar 40% av Sveriges befolkning, kraftsamla för klimatneutrala och hållbara städer. Tillsammans ska de arbeta för att gemensamt hitta lösningar på de enorma samhällsutmaningar den globala uppvärmningen innebär. viablecities.se

Eskilstunas deltagande i Viable Cities kommer innebära en värdefull stöttning och hjälp framåt när det gäller kommunens fortsatta miljö- och klimatarbete.

Fyra aktörer bakom Eskilstuna ansökan

Fyra aktörer står bakom Eskilstunas ansökan – Eskilstuna kommun, Mälardalens Högskola, Studiefrämjandet och ReTuna Återbruksgalleria (Eskilstuna Energi och Miljö). Flera företag och organisationer står bakom ansökan och kommer bidra till arbetet:

Energy Evolution Center, Mälarstaden Asset Management, Regio Fastighets AB, Mälarplast, DEAB, Destination Eskilstuna AB, Berglunds Åkeri, ATEA i Eskilstuna, Länsbildningsförbundet, Peab Sverige AB, Mälardalens Industrial Technology Center; MITC, AGRO Sörmland, Affärsplan Eskilstuna.

Temagrupper

Åtta Eskilstunaspecifika temaområden valdes ut utifrån den klimatpåverkan och potential de har. För varje temaområde skapades specialistgrupper som hade till uppgift att ta fram förslag och åtgärder för att Eskilstuna ska nå målet om att vara en klimatpostitiv stad 2045.

Temagrupperna består av ett femtiotal representanter från kommunkoncernen, näringslivet och organisationer med verksamhet i Eskilstuna och som på olika sätt har koppling till temaområdena. Deras uppdrag var att arbetar fram förslag till mål och åtgärder som, där det är möjligt, är:

  • resurseffektiva
  • resilienta
  • fossilfria
  • lätta att göra rätt
  • kolbindande
  • minskar energianvändningen
  • stärker ett hållbart lokalt näringsliv

Grupperna följde de målsättningar Eskilstuna har kring jämställdhet, en attraktiv stad och landsbygd samt målsättningarna om att höja utbildningsnivån och få fler i arbete. Grupperna tydliggjorde vilka områden de såg att de har rådighet kring och tog sedan fram förslag på åtgärder för respektive område.

Detta jobb har nu genomförts och förslagen har sammanställts till fem fokusområden. Under våren 2021 arbetar projektet vidare med frågan om hur detta ska gå till och vilka som kan bidra med vad.

Här nedan kan du läsa om temagruppernas arbete

Bygg och anläggning står för ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp. Det finns mycket att göra inom detta område. Eftersom koldioxidutsläppen stannar väldigt lång tid i atmosfären är det viktigt att påbörja omställningen genast och kraftfullt. Vissa delar kan ställas om snabbt, andra tar längre tid.

Delprojektledare Martin Wetterstedt som samlat gruppen som arbetat fram förslag till åtgärder kring temat Bygg & Anläggning svarar på några frågor:

Hur ser nuläget ut när det gäller koldioxidutsläpp?

I dagsläget sker stora utsläpp inom följande områden när det gäller bygg och anläggning:

  • Vid framställning och transport av byggmaterial.
  • På byggarbetsplatsen i form av utsläpp från arbetsmaskiner.
  • Under driftsfasen för byggnader då avfall med fossilt innehåll förbränns för att ge värme och el.
  • Vid driftsfasen av vägar, bland annat vägrenhållning, som i dagsläget leder till stora utsläpp.
  • Vägarna i sig leder till ökad trafik som också medför klimatpåverkan

Vilka är de övergripande målen för 2045?

Eftersom koldioxidutsläppen stannar väldigt lång tid i atmosfären är det viktigt att påbörja omställningen genast och kraftfullt, annars finns risk att vi inte klarar att hålla Parisavtalets mål. Vissa delar kan ställas om snabbt, andra tar längre tid. Det vi bygger nu används fortfarande 2045. Eftersom livslängden på byggnader och vägar är lång och utsläppen stora är det viktigt att vi ställer om byggsektorn snabbt och en stor del av nybyggnationen bör kunna göras med nära noll utsläpp redan 2030. Teknik för att bygga med nära noll utsläpp i både bygg- och driftsfas finns redan men behöver bli norm och kunskapen och processer och tekniker förbättras. Att bygga nytt på ett energieffektivt sätt, med rätt typ av material som även är förberett för att kunna återanvändas vid rivning eller ombyggnation visar vi även vägen för hur befintligt byggnadsbestånd kan ställas om.

2045 ligger långt fram och utan att ta sikte på tidigare årtal och ha med sig att det är de ackumulerade utsläppen som leder till klimatpåverkan så riskerar vi att göra för lite.

Vad är viktigt för detta temaområde för att nå klimatmålen?

Bygg och anläggning står för ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp och det finns mycket att göra inom detta område som exempelvis:

  • Skapa cirkulär ekonomi som minskar användningen av jungfruliga resurser samt även energi och klimatpåverkan.
  • Betong kan produceras med betydligt lägre klimatbelastning genom nya blandningar. Ställ om produktionen samt efterfråga och köp klimatsmart betong.
  • Övergå till material i trä där det är möjligt, det minskar utsläppen.
  • För att minska bränslerelaterade utsläpp behöver vi gå över till elbilar, byta ut diesel till bio-diesel och skapa smartare logistik.
  • Befintliga och nya bostäder behöver bli mer energieffektiva i driftskedet vilket minskar behovet av uppvärmning.
  • Genom cirkulära system kommer mindre fossilt avfall på sikt gå till förbränning.

Handelsplatser och restaurangverksamhet berör och påverkar alla utsläppsområden som exempelvis platsen där erbjudandet finns, antingen i en butik eller i en restaurang, vilka varor och produkter som finns till försäljning, hur de kom dit och var de producerades.

Allt detta påverkar våra globala utsläpp mer än lokalt och därför är det viktigt att se hela kedjan och ta ansvar för varje del.

Delprojektledare Anna Bergström som samlat gruppen som arbetat fram förslag till åtgärder kring temat Handel & Restaurang svarar på några frågor:

Hur ser nuläget ut när det gäller koldioxidutsläpp?

Handelsplatser och restaurangverksamhet berör och påverkar alla utsläppsområden:

  • Platsen där erbjudandet finns (butik eller restaurang)
  • Vilka produkter som finns till försäljning
  • Hur produkterna kom dit
  • Hur produkterna producerades
  • Vilken typ av fastighet/lokal verksamheten finns i
  • Hur driften av lokalen sköts
  • Hur lokalen byggdes eller byggs om för att passa en specifik affärsidé
  • Hur lokalen inreds
  • Hur kunderna tar sig till och från platsen

Allt detta påverkar våra globala utsläpp mer än lokalt och därför är det viktigt att se hela kedjan och ta ansvar för varje del.

Vilka är de övergripande målen för 2045?

Det övergripande målet är att skapa förutsättningar för att utsläppen inom hela sektorn ska minska genom att:

  • skapa hållbar etablering
  • samordnade transporter
  • ett hållbart utbud
  • eliminerat matsvinn

Kommunen kan inte ensamma bestämma över de förändringar som behöver göras inom detta temaområdet. Det måste vara aktörerna inom detta område som genom fria vilja tar beslut om den plan som tas fram för att minskade utsläppen.

Vad är viktigt för detta temaområde för att nå klimatmålen?

Utsläppen inom handel och restaurang är ett område som länge verkat lite i det dolda då de flesta utsläppen sker i andra delar av världen. Under temaområde handel och restaurang berörs flera av de globala hållbarhetsmålen, även om inget är direkt riktat mot just handelsplatsen.

Här är de mål som temagruppen ska sträva efter

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 12 C: Ta bort marknadsstörningar som uppmuntrar till slösaktiga konsumtionsmönster
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 11.2: Tillgängliggör hållbara transportsystem för alla
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 12.3: Halvera matsvinnet till 2030
Mål 2.8: Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar

Energiproduktionen står för en relativt liten del av Eskilstunas utsläpp av växthusgaser, endast 2 procent år 2018. Men en växande befolkning, fortsatta företagsetableringar och en transportsektor i omställning kommer ställa allt större krav på den lokala energiproduktionen. Därför är det viktigt att ha en plan för utvecklingen av kommunens energisystem.

Delprojektledare August Lindholm som samlat gruppen som arbetat fram förslag till åtgärder kring temat El & Värmeproduktion svarar på några frågor:

Hur ser nuläget ut när det gäller koldioxidutsläpp?

Kommunens fossila utsläpp från energiproduktion

Energiproduktionen står för en relativt liten del av Eskilstunas fossila utsläpp, endast 2 procent år 2018. Dessa kom ifrån:

  • produktionen av el- och fjärrvärme i kommunens kraftvärmeverk
  • egen uppvärmning av bostäder och lokaler i mindre pannor

Kraftvärmeverket drivs idag nästan uteslutande av biobränslen och kommer från och med 2021 drivas helt på förnyelsebara bränslen när nuvarande spetsolja byts till bio-olja. Den enda användningen av fossila bränslen i Eskilstunas värmesektor kommer därefter ifrån byggnaders egenuppvärmning.

Lokal elproduktion i kommunen

Kommunens lokala elproduktion är det som kan bidra till lägre utsläpp på den gemensam europeisk elmarknaden. År 2018 producerades 28 procent av Eskilstunas el av lokala energikällor. Den största producenten är Eskilstunas kraftvärmeverk som förutom all kommunens fjärrvärme även bidrar med 25 procent av den använda elektriciteten.

Utöver kraftvärmen så finns idag ytterligare två källor till lokal el, som tillsammans stod för 3 procent av den använda elektriciteten år 2018:

  • installerade solcellsanläggningar (cirka 0,8 procent)
  • lokal vattenkraft från Eskilstunaån (cirka 2,4 procent)

Vilka är de övergripande målen för 2045?

Målet är att möta behovet för en trygg energiförsörjning åt Eskilstunas invånare och ett välmående näringsliv samtidigt som kommunen jobbar för att nå de nationella energi- och klimatmålen.

Mot bakgrund av nuläget så finns det goda förutsättningar för Eskilstuna att åstadkomma detta genom:

  • en ökad mängd lokal förnyelsebar el.
  • en helt förnyelsebar värmesektor.
  • innovativa lösningar för smartare användning av energi som ska se till att Eskilstunas energiproduktion bidrar med noll utsläpp till 2045.

Vad är viktigt för detta temaområde för att nå klimatmålen?

Låga utsläpp vid produktion av el i Eskilstuna

En hållbar energiproduktion är grunden för att ge kommunen förutsättningar att nå fossilfrihet. Låga utsläpp i producentled gör att den energi som fortsatt kommer behöva användas har en så låg miljöpåverkan som möjligt.

Ökad lokal energiproduktion

Lokal energiproduktion kan i förlängningen bidra till minskade nettoutsläpp på annat håll. Den mängd elektricitet som kommunen inte behöver importera kan istället exporteras och ersätta produktion från fossila energislag.

Utveckling av kommunens enerigsystem

Det är viktigt att ha en plan för utvecklingen av kommunens energisystem eftersom det kommer att ställas större krav på den lokala energiproduktionen på grund av:

  • en växande befolkning
  • fortsatta företagsetableringar
  • en transportsektor i omställning

Industrin är viktig för Eskilstuna och dess invånare. För att kunna bibehålla och/eller stärka industrin i Eskilstuna och göra den långsiktigt hållbar, så behöver vi säkra dess fortlevnad genom att systematiskt arbeta bort de klimatpåverkande aktiviteterna och ställa om industrin till en grön näring.

Delprojektledare Jesper Sundling som samlat gruppen som arbetat fram förslag till åtgärder kring temat Industri svarar på några frågor:

Hur ser nuläget ut när det gäller koldioxidutsläpp?

Industrin i Eskilstuna kommun står för ca 3 procent, eller 29 kton CO2-Ekvivalenter, av de totala utsläppen av växthusgaser i kommunen. Dessa 29 kton fördelar sig på:

  • 11 kton flytande fossilt bränsle
  • 12,5 kton fossil gas
  • 5,5 kton från fjärrvärmeanvändning

Elanvändning

Till detta tillkommer också ca 18 kton som från elanvändning. Den totala användningen av el uppgår till 191 GWh, och det motsvarar ca 23 procent av all el som används i kommunen. Av den el som används inom kommunen är ca 29 procent lokalt producerad, vilket innebär att merparten av den el som industrin använder inte kommer från den lokala produktionen utan överförs från andra delar av elnätet. Här är det viktigt att se över elanvändningens klimatpåverkan.

Övriga energislag

Av de övriga energislagen så använder industrin i princip 100 procent av all fossil gas som används, övriga användare är försumbara i sammanhanget. Av fossilt flytande bränsle använder industrin bara ca 6 procent av den totala användningen i kommunen.

Indirekta utsläpp

Industrin orsakar även indirekta utsläpp som inte sker i direkt anslutning till tillverkningen, exempelvis genom:

  • råvaror som orsakar utsläpp vid utvinning och förädling.
  • transporter av råvaror och producerat gods.

Vilka är de övergripande målen för 2045?

Målen är att

  • helt ta bort alla direkta utsläpp av växthusgaser till 2045.
  • minska de indirekta utsläppen genom att minska användningen och övergå till förnybara källor.

Utmaningar när det gäller målsättning

En stor utmaning finns i att all industri är privatägd och alla åtgärder som föreslås måste ta hänsyn till att företagen egenbestämmanderätt. Det är olagligt att tvinga fram åtgärder som företagen inte själva vill genomföra. Det innebär att de åtgärder som föreslås enbart får vara åtgärder där kommunen har rådighet och kan påverka.

Generella målsättningar för alla åtgärder är att de inte får påverka företagens konkurrenskraft negativt.

Vad är viktigt för detta temaområde för att nå klimatmålen?

Industrin är viktig för Eskilstuna och dess innevånare. För att kunna behålla industrin måste det skapas förutsättningarna för växande, välmående men också långsiktigt hållbara företag som bidrar till Eskilstunas välfärd även i framtiden.

För att kunna bibehålla och/eller stärka industrin i Eskilstuna och göra den långsiktigt hållbar, så behöver vi säkra dess fortlevnad genom att systematiskt arbeta bort de klimatpåverkande aktiviteterna och ställa om industrin till en grön näring.

Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser motsvarar idag cirka 8 ton per person och år. Till 2045 ska offentlig konsumtion inte ha några koldioxidutsläpp.

Delprojektledare Maria Johansson som samlat gruppen som arbetat fram förslag till åtgärder kring temat Offentlig konsumtion svarar på några frågor:

Hur ser nuläget ut när det gäller koldioxidutsläpp?

Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser motsvarar idag cirka 8 ton per person och år.

  • Cirka 60 procent av utsläppen kommer från hushållens konsumtion.
  • Cirka 40 procent kommer från offentlig konsumtion och investeringar.

Den offentliga konsumtionen innefattar till exempel byggnation och drift av skolor, sjukhus, vägar och avlopp.

Vi kan minska koldioxidutsläppen genom att till exempel:

  • Bygga hus i trä
  • Cirkulera schaktmassor
  • Ställa krav på entreprenörer att minska sin klimatpåverkan.
  • Använda varor så länge som möjligt och byta ut engångsmaterial till flergångsmaterial i våra verksamheter.

Vilka är de övergripande målen för 2045?

Till 2045 ska offentlig konsumtion inte ha några koldioxidutsläpp. För att nå det målet behöver offentliga aktörer som till exempel Eskilstuna kommun, Region Sörmland och statliga verk öka medvetenheten i organisationen om hur verksamhetens klimatpåverkan kan minimeras. Med den medvetenheten kan verksamheten ställa rätt krav vid upphandling av varor och tjänster samt föra en dialog kring detta med näringslivet.

Vad är viktigt för detta temaområde för att nå klimatmålen?

Den offentliga konsumtionen berör alla invånare på ett eller annat sätt. Några exempel är maten som serveras på skolor, vårdplatser och äldreboenden eller då det byggs offentliga byggnader och vägar som också ska underhållas under lång tid. Offentliga aktörer, som till exempel Eskilstuna kommun kan tydligt visa hur det offentliga kan bidra till att nå klimatmålen genom att konsumera smartare och med lägre utsläpp, samtidigt som en god samhällsservice ska upprätthållas.

Jordbruket kommer inte kunna bedrivas utan att det sker utsläpp av klimatpåverkande gaser. Cirka 15 procent av Sveriges nuvarande utsläpp beräknas finnas kvar år 2045 och kommer behöva klimatkompenseras. Men jordbruket bör kunna drivas fossilfritt och med förbättrade metoder.

Delprojektledare Malin Isaksson som samlat gruppen som arbetat fram förslag till åtgärder kring temat Jord & Skog svarar på några frågor:

Hur ser nuläget ut när det gäller koldioxidutsläpp?

Det ser lite olika ut för jordbruksmarken och skogen men båda har en betydande roll när det gäller att binda in koldioxiden från atmosfären via levande växter, träd och andra organismer. Det finns cirka 26 000 hektar åkermark i Eskilstuna och från den genereras utsläpp till exempel vid plöjning och gödselhantering.

Jordbruksmarkens utsläpp

Till jordbrukssektorn räknas också utsläpp från djurs matsmältning och arbetsmaskiner inom lantbruket. Generellt brukar man säga att jordbruket står för cirka en tredjedel av koldioxidutsläppen, men det beror på vad man tar med i beräkningarna. Om man tittar på de rapporterade utsläppssiffrorna som uppstår när jordbruk bedrivs i Eskilstuna så ligger det på ca 58 000 ton CO2 koldioxidekvivalenter per år, men då är inte konsumtionsperspektivet med. Konsumtionsperspektivet betyder att till exempel tillverkningen av konstgödsel eller foder även behöver tas med i beräkningarna.

Jordbruket är ett område där vi inte kommer att kunna bli klimatpositiva eller ens nå noll utsläpp till 2045. Produktionen av livsmedel kommer att fortsätta generera utsläpp från jordbruket och de utsläppen behöver kompenseras på annat sätt, till exempel via ökad kolbindning i skog och mark.

Skogen binder koldioxid

Ekosystemen i skog och grönområden binder in koldioxid från atmosfären via fotosyntesen och det kan hjälpa oss att klimatkompensera våra utsläpp. När vi anlägger byggnader och infrastruktur där det tidigare fanns växtlighet uteblir kolbindningen och mindre koldioxid lagras in. Utmaningen är att maximera koldioxidnyttan av de 33 000 ha skog som växer i Eskilstuna samtidigt som vi värnar om den biologiska mångfalden i skogen.

Vilka är de övergripande målen för 2045?

Jordbruket kommer inte kunna bedrivas utan att det sker utsläpp av klimatpåverkande gaser. Cirka 15 procent av Sveriges nuvarande utsläpp beräknas finnas kvar år 2045 och kommer behöva klimatkompenseras. Dessa 15 procent beror till största delen på utsläpp från jordbrukssektorn. Vi får räkna med att det ser likadant ut i Eskilstuna.

Mål vi vill nå

  • Jordbruket ska kunna drivas fossilfritt med förbättrade metoder.
  • Matsvinnet kan minskas i alla led.

Beräkningar av hur mycket mer kol våra lokala ekosystem kommer kunna binda in saknas i dagsläget.

Vad är viktigt för detta temaområde för att nå klimatmålen?

Jordbruket i sig orsakar stora utsläpp, men innehåller också många av lösningarna. Produktion av bioråvaror till bränsle, plast och byggnationer är viktiga för att omställning ska kunna ske inom andra områden. Det har också stor påverkan på andra miljömål, inte minst så påverkas näringslivet inom jord- och skogsbrukssektorn stort av klimatförändringarna.

Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser motsvarar idag cirka 8 ton per person och år. För att uppnå de långsiktiga klimatmålen behöver vi minska våra utsläpp till cirka 1 ton per person och år. Det kräver att vi behöver ändra vårt sätt att se på konsumtion och bli mer medvetna om hur vi påverkar omvärlden genom våra val att leva och agera. För att vi ska kunna ändra beteende krävs känndom och kunskap.

Delprojektledare Charlotte Halvarson Kindmart som samlat gruppen som arbetat fram förslag till åtgärder kring temat Privat konsumtion svarar på några frågor:

Hur ser nuläget ut när det gäller koldioxidutsläpp?

Det finns flera sätt att beräkna växthusgasutsläpp. När vi arbetar med klimatplanen utgår vi från två olika beräkningssätt.

  • Territoriella utsläpp som baseras på detaljerade data om aktiviteter som utförs inom Sveriges gränser.
  • Konsumtionsbaserade utsläpp som tar hänsyn till klimatpåverkan som svensk konsumtion orsakar i Sverige och andra länder.

Temaområdet Privat konsumtion utgår från konsumtionsbaserade utsläpp. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser motsvarar idag cirka 8 ton per person och år.

  • Cirka 60 procent av utsläppen kommer från hushållens konsumtion.
  • Cirka 40 procent kommer från offentlig konsumtion och investeringar.

Den offentliga konsumtionen innefattar till exempel byggnation och drift av skolor, sjukhus, vägar, avlopp och så vidare.

Den privata konsumtionen, som står för cirka 5 ton växthusgaser per person, kommer bland annat av hur vi reser, äter, sparar, värmer våra hus och handlar kläder, skor, inredning och teknik.

Vilka är de övergripande målen för 2045?

För att uppnå de långsiktiga klimatmålen behöver vi minska våra utsläpp till cirka 1 ton per person och år. Det kräver att vi behöver ändra vårt sätt att se på konsumtion och bli mer medvetna om hur vi påverkar omvärlden genom våra val att leva och agera.

Fokus på att sprida kännedom och kunskap

Vi fokuserar därför på att hitta vägar att öka kunskap och kapacitet för att hantera klimatförändringarna. Boende och verksamma i Eskilstuna ska ha den information och medvetenhet som behövs för att bidra till att målsättningarna i Klimatplan Eskilstuna uppnås till 2045. Kunskap och information kan spridas via exempelvis skolan, vårdinstanser, företag, föreningar och kommunförvaltning.

Vad är viktigt för detta temaområde för att nå klimatmålen?

Vår konsumtion spänner över alla utsläppsområden och som konsument kan du göra medvetna val och påverka en hel marknad. Konsument är du både privat och på jobbet och förutsättningen för att du ska kunna göra kloka inköp och investeringar är att du har kunskap om vad som är ett bra val eller inte. Konsumenten kan påverka producenter och leverantörer att ta fram klimatsmarta erbjudanden.

Hur vi transporterar oss och det vi köper är den största orsaken till våra utsläpp. Det vi främst kan göra är att se till att resa fossilfritt. Till exempel cykla, ta bussen eller en bil som går på el. Att resa kortare sträckor, mer sällan eller mötas digitalt är andra exempel.

De näst största utsläppen kommer från maten vi äter. Det vi främst behöver göra är att:

  • inte kasta mat i onödan.
  • ofta välja att äta vegetarisk mat.
  • välja kött från djur som gör klimatnytta som till exempel svenskt naturbeteskött, mindre djur och vilt.
  • köpa mat efter säsong.

Nästan 70 procent av Eskilstunas transportutsläpp kommer från persontransporter på väg. Det kommer att krävas stora insatser för att drastiskt minska dessa utsläpp.

Delprojektledare Elin Törnwall som samlat gruppen som arbetat fram förslag till åtgärder kring temat Transport & Logistik svarar på några frågor:

Hur ser nuläget ut när det gäller koldioxidutsläpp?

  • Cirka 70 procent av Eskilstunas transportutsläpp kommer från persontransporter på väg (utsläpp som Eskilstunas invånare medverkar till utrikes är inte inräknat). Persontransporter består av alla resor som görs med bil, men även kollektivtrafik.
  • Cirka 30 procent består av utsläpp från godstrafik, flyg och fartyg.

Kommunen jobbar för att

  • öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik till 80 procent till år 2030, medan bilen ska stå för 20 procent.
  • utveckla infrastrukturen och ge plats åt förnybara alternativ och planering för exempelvis laddstolpar och andra energistationer för förnybara bränslen.
  • utveckling av kollektivtrafiken så att behovet av personbilar minskar.

Vilka är de övergripande målen för 2045?

Idag kommer 30 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser från transportsektorn, enligt Trafikverket. Det behövs alltså stora insatser för att drastiskt minska dessa utsläpp.

I jämförelse med 2010 ska de nationella växthusgasutsläppen från inrikes transporter minska med 70 procent till 2030 (exklusive utsläppen från flyg som ingår i EU:s handelssystem med utsläppsrätter).

Dagens styrmedel bedöms bara minska utsläppen med 40 procent till 2030. Dessutom ska Sverige, och Eskilstuna, vara klimatneutralt till 2045. För att påskynda omställningen behöver mer göras.

Vad är viktigt för detta temaområde för att nå klimatmålen?

Transporter står för den enskilt största delen av Sveriges växthusgasutsläpp och utan ordentliga insatser inom området kommer de uppsatta målen inte att uppfyllas.

För att klara utmaningen med att minska växthusgaserna från transportsektorn behövs insatser inom tre områden samtidigt.

1. Mer transporteffektivt samhälle - Beteendet
2. En ökad andel förnybara drivmedel - Bränslet
3. Mer energieffektiva fordon - Bilen

Transporteffektivt samhälle

Med ett mer transporteffektivt samhälle menas att fler människor behöver gå, cykla, resa kollektivt, jobba hemma vid tillfälle och ha flera digitala möten.

Förnybara drivmedel

Bilen kommer med största sannolikhet fortsätta att vara en stor del av hur vi människor tar oss fram, men den måste gå på fossilfria och förnybart drivmedel.Förnybara drivmedel som bland annat el, etanol, biogas, vätgas och biodiesel är en avgörande framtidslösning – den behövs för att en minskning av utsläppen ska lyckas.

Energieffektiva fordon

Energieffektiva fordon betyder att en bättre fordonsteknik behöver utvecklas samtidigt som fordonen behöver användas mer effektivt vid körning.

Uppdaterad: 15 oktober 2021