Vår klimatpåverkan

Här kan du läsa om Eskilstunas nuvarande klimatpåverkan och ta del av tidigare klimatplan.

För att få en bild av hur aktörer i Eskilstuna påverkar klimatet har två olika beräkningssätt använts.

  • Territoriella utsläpp som baseras på detaljerade data om aktiviteter som utförs inom Sveriges gränser.
  • Konsumtionsbaserade utsläpp som tar hänsyn till klimatpåverkan som svensk konsumtion orsakar i Sverige och i andra länder.

De territoriella utsläppen från Eskilstunas aktörer exklusive utrikes transporter uppgick till 289,311 ton CO2e* år 2019. Inkluderas teoretiskt framräknade tal för utrikes flyg och sjöfart uppgår utsläppen till knappa 500,000 ton CO2e år 2019.

Det framgår tydligt att hur vi idag transporterar oss själva och saker mellan oss ger den största negativa klimatpåverkan.

Tabell över fördelning av utsläpp 2019

Bilden visar en tabell över utsläpp under 2019.

Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser motsvarar cirka 8 ton per person och år. De konsumtionsbaserade utsläppen från Eskilstuna skulle uppskattningsvis kunna uppgå till cirka 850 000 ton CO2e, jämfört med de territoriella utsläppen om knappa 300 000 ton CO2e, med utgångspunkt från att det bor 107 000 invånare i Eskilstuna (2020).

Det är alltså stor skillnad att utgå från territoriella utsläppsdata eller konsumtionsbaserade. De territoriella utsläppen kan minska men de konsumtionsbaserade öka från samma plats om produktion och konsumtion flyttar utomlands. Ökade utsläpp från transporter är en del.

Ett globalt snitt om 1 ton per person och år räknas som hållbart.

Läs mer om olika sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp på Naturvårdsverket

Uppgifter om Eskilstunas territoriella utsläpp finns i den nationella emissionsdatabasen

Klimatplan

Den nu gällande klimatplanen för kommunkoncernen antogs 10 november 2022 och gäller till och med år 2027. Här kan du läsa om den samt tidigare mål för Eskilstuna.

CO2e*

Står för koldioxidekvivalent och är ett sätt att kunna jämföra utsläpp av olika sorts växthusgaser. Man anger hur mycket koldioxid ett visst utsläpp motsvarar för att ge samma verkan på klimatet.

Exempel: Metan bidrar 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Därför motsvarar 1 ton metanutsläpp 21 koldioxidekvivalenter.

Uppdaterad: 7 december 2023