Projekt och events

Här finns information om pågående projekt i klimatomställningens tecken. Du hittar även information om events, flera årligen återkommande, där kommunens klimatarbete spelar en framträdande roll.

Frukostmöte: Vad döljer sig i byggnader när de ska renoveras, rivas eller byggas om?

Beroende på byggnadsår kan material som blåbetong, asbest, kvicksilver och andra skadliga ämnen finnas dolt i konstruktionen. Hur upptäcker du farligt avfall i tid? Var har det påträffats tidigare och vad gör du när du stöter på det i dina projekt?

Välkommen på frukostmöte den 25 mars kl. 8–9, där EU-projektet Waste to Value delar med sig av konkreta exempel, erfarenheter och verktyg för att identifiera och hantera farligt avfall i byggnader från olika tidsepoker.

  • Kaffe och smörgås från kl. 7.45 – programmet startar kl. 8.00
  • Plats: Best Western Plaza Hotel, Drottninggatan 9, Eskilstuna

Anmäl dig via länken senast den 17 mars. Kostnadsfritt.

Waste to Value

Bygg- och rivningsavfall får nytt liv i Interreg-projekt med Åland.

Innovation från Eskilstuna, inte minst genom ReTuna Återbruksgalleria, har sporrat Åland till samarbete med kommunkoncernen för ökat byggåterbruk i projektet Waste to Value. Projektet startade i augusti 2025 och ska pågå i tre år.

Waste to Value syftar till att öka återanvändningen av byggmaterial både i Eskilstuna och på Åland. Projektet ska tydliggöra möjligheterna och att det är lönsamt att återanvända material i stället för att skicka det till deponi eller återvinning.

EU:s Central Baltic-program har beviljat 2,67 miljoner euro i stöd till projektet. Det motsvarar 80 procent av projektets totala budget som är 3,33 miljoner euro. I projektet har Eskilstuna kommun fem samarbetspartners; Kfast, ESEM, Ålands landskapsregering, Svinryggen, ett kommunägt återvinningsföretag på Åland samt Emmaus Åland som även projektleder Waste to Value.

Har du frågor om Waste to Value, kontakta:

Anne-Charlotte Boldrup

Projektledare

EU-loggan och Eskilstuna kommuns logotyp.

Mycket av dagens stora mängder bygg- och rivningsavfall skulle kunna återanvändas, men brist på logistik, infrastruktur och tydliga regelverk gör att det i stället går till avfallshantering. Varken privatpersoner eller byggföretag har tillgång till enkla lösningar för återbruk eftersom det saknas en etablerad marknad för begagnat byggmaterial.

Projektet ska:

  • Etablera två återbruksanläggningar där byggmaterial kan tas emot, bearbetas och säljas vidare. En vid Svinryggen i Jomala på Åland och en vid Retuna i Eskilstuna.
  • Utveckla en kunskapsplattform för att stärka kompetensen inom cirkulärt byggande och materialåterbruk. Plattformen riktar sig till byggbranschen, fastighetsägare och andra relevanta aktörer.
  • Identifiera juridiska, strukturella och praktiska hinder för återbruk samt föreslå förbättringar i regelverk och lagstiftning för att undanröja hinder för ökad återanvändning.
  • Genomföra praktiska pilotinsatser för att testa och utveckla metoder för insamling, hantering och försäljning av återbrukat byggmaterial.
  • Minska byggavfallet på Åland och i Eskilstuna med tillsammans 108 ton.

Projektet förväntas leda till permanenta verksamheter där återbruksanläggningarna kan drivas självständigt genom intäkter från försäljning av begagnat byggmaterial.

Dessutom ska projektet skapa bättre förutsättningar för cirkulär ekonomi. Det uppnås genom att minska behovet av nyproducerat byggmaterial och spara resurser, minska mängden avfall och transporter samt skapa en hållbar och långsiktig modell som kan spridas till andra delar av Östersjöregionen.

SörmLoop

Cirkulära affärsmöjligheter som boostar Sörmlands företag.

SörmLoop knyter an till Eskilstuna kommuns klimatarbete genom cirkulära kluster inom metall- och plastindustrin där restprodukter blir nya råvaror och affärsmöjligheter. Detta minskar avfall, utsläpp och stärker hållbar industri.

Under projektperioden erbjuds små och medelstora företag verktyg coachning och nätverk för resurseffektivitet och ökad konkurrenskraft.​ Minst 30 företag engageras i branschkluster med verktyg som Circular Impact Jam, Cirkulära kartan och Energitrappan. Hälften av dessa implementerar åtgärder för lägre kostnader och miljöpåverkan.

Projektet förstärker kommunernas klimatarbete via utbildning i cirkulär upphandling och rådgivning.​För regionens del skapas innovativa kluster som ökar resurseffektivitet, i linje med Region Sörmlands territoriella strategi, och positionerar Sörmland inom grön tillväxt och motståndskraft.​

SörmLoop får EU-stöd från Tillväxtverket (ERUF) för att genomföra projektet SörmLoop under 2026-2028. Stödet fördelas på Eskilstuna, Katrineholm, Nyköping och Miljö- och Avfallsbyrån i Mälardalen AB. Projektperioden är 1 januari 2026 – 31 december 2028.

Har du frågor om SörmLoop, kontakta:

Maria Johansson

Kommunstrateg

Telefon:

EU-flaggan och region Sörmlands logotyp.

Cirkulär masshantering

Nya klimatsmarta tag för hantering av schaktmassor.

I projektet Cirkulär masshantering förändrar hur vi hanterar schaktmassor från byggprojekt. Från långa transporter till lokal återanvändning som sparar resurser, minskar utsläpp och sänker kostnader. Projektet kompletterar den nya våtsiktsanläggningen från Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö genom en central masskoordinator som optimerar logistik, arbetssätt och samverkan inom kommunkoncernen.​

Den strategiska funktionen för masshantering ska halvera antalet tunga transporter, minska kostnader med minst 10 procent och stödja kommunens vision om en klimatpositiv samhällsbyggnadsprocess. Det handlar om att förebygga överskottsmassor, återbruka lokalt och möta byggsektorns utmaningar med konkreta krav i upphandlingar och digitala verktyg för bättre planering.

Cirkulär masshantering får EU-stöd från Tillväxtverket (ERUF) för att genomföra projektet under 2026-2029.

Har du frågor om Cirkulär masshantering, kontakta:

Frida Larsson

Masskoordinator

Telefon:

EU-flaggan med gula stjärnor på blå botten. Under står texten Medfinansieras av Europeiska unionen.

Från nuläge till lösning

Idag saknas lokal deponi i Eskilstuna vilket leder till långa transporter av schaktmassor – ofta 90 km till Västerås – och höga utsläpp från tung trafik. Projektet bygger istället upp nya metoder för att omvandla massorna till en värdefull lokal resurs snarare än avfall, med tydliga vinster för både miljö och ekonomi.

Vem gynnas och hur?

Projektets primära målgrupp är förvaltningar inom Eskilstuna kommun och bolag som Eskilstuna Energi & Miljö AB och Kfast. Den sekundära målgruppen utgörs av små och medelstora företag (SME) såsom entreprenörer och byggherrar. Dessa gynnas genom nya metoder för cirkulär masshantering som minskar tunga transporter, kostnader samt CO2-utsläpp och avfall via lokal återanvändning av schaktmassor istället för långa transporter till externa deponier.

GREPP

GREPP är ett samverkansprojekt i samarbete med Trivector Traffic som syftar till att främja mer hållbara pendlings- och tjänsteresor. Projektet riktar sig till företag och organisationer som signerat Eskilstunas klimatåtagande.

Målet är att deltagande verksamheter tar fram en grön resplan, med minst fem åtgärder som underlättar och uppmuntrar hållbart resande. Arbetet bidrar både till minskad klimatpåverkan och till att stärka arbetsplatsens attraktivitet och tillgänglighet.

Har du frågor om GREPP, kontakta:

Ebba Sidh

Samordnare Mobility Management

Telefon:

Återkommande events

Ett sätt att få kraft i arbetet med klimatomställningen är att samverka med andra, såväl privatpersoner som företag och föreningar. Det finns många olika former för detta, här nedan kan du läsa mer om några av de events vi arrangerar eller deltar i.

Klimatevolution* är en samverkansarena som arrangeras av Eskilstuna kommun i syfte att samla näringslivet med organisationer, föreningar, universitet och offentliga aktörer för att inspirera, nätverka och skapa engagemang för ett klimatpositivt Eskilstuna 2045.

Mingel vid starten av nätverksmötet Klimatevolution 2024.

Den tredje upplagan av Klimatevolution* arrangerades på Mälardalens universitet den 20 mars 2025. Evenemanget visar att det finns ett starkt intresse och engagemang för klimatomställningsfrågor i Eskilstuna. Premiäråret 2023 lockade runt 90 deltagare, 2025 var det över 160 företagare, innovatörer och samhällsaktörer som deltog.

Vill du ha inbjudan till 2026 års evenemang och andra nyheter kring Eskilstunas klimatarbete, anmäl dig till nyhetsbrev via e-post: klimatevolution@eskilstuna.se

Klimatevolution* 2025 innehöll panelsamtal och nätverkande med talare från:

  • Viable Cities
  • Fossilfritt Sverige
  • Scania Sverige
  • Carlstedt arkitekter
  • Peab anläggning
  • Einride
  • EIT InnoEnergy
  • Scandinavian Data Centers
  • Mälardalens universitet
  • Outokumpu
  • Swecon Anläggningsmaskiner
  • ESEM
  • Byggföretagen
  • NCC
  • Kfast
  • Rockwool
  • Anva Tubes and Components
  • Beijer byggmaterial
  • Energimyndigheten
  • Mälarenergi
  • Eskilstuna biogas
  • Eskilstuna kommun
  • PVI Segerström
  • Tuna Fastigheter
  • Varubud åkeri

Vill du bidra till klimatomställningen?

Eskilstuna kommun har skapat klimatåtaganden för det lokala näringslivet som formas efter organisationernas förutsättningar. Kommunen och andra aktörer erbjuder stöd inom en rad områden, som Energitrappan och utbildning för klimatledare.

"Det är fantastiskt roligt att så många företag och organisationer nu har skrivit på vårt lokala åtagande och vill vara med och jobba för ett klimatpositivt Eskilstuna 2045! Att samlas och byta erfarenheter och se varandra som kollegor i klimatomställningen är avgörande för att vi ska lyckas", säger Elin Svanström, projektledare för Klimatevolution* och Viable Cities i Eskilstuna kommun.

Läs mer och gör ditt klimatåtagande här: Vill du bidra till klimatomställningen?

På en scen står ett stort antal människor. På skärmen bakom tackas de signatörer som skrivit under klimatåtagandet.

I november 2024 genomfördes den första upplagan av Circular Impact Jam som en del av förstudieprojektet ReSMEtuna. Impact Jam är en workshop-metod som används ofta av kommunens näringslivsavdelning när man vill samla många olika kompetenser inom flera expertområden och jobba effektivt i några timmar runt en huvudfråga.

I centrum för Circular Impact Jam stod CH Industry med den övergripande frågan hur man kan göra deras säkerhetsdörrar mer hållbara. Utifrån den frågeställningen genomförde deltagarna en rad olika arbetsmoment och diskuterade allt från transporter till låsanordningar och färg.

En film från tillfället kommer att publiceras i december 2024.

Logotyp för Circular Impact Jam.

Uppmärksammas den 5 juni varje år, på ett eller annat sätt. 2025 genom ett event i Sundbyholm där alla bjuds in att delta och röja invasiva främmande arten jättebalsamin. Eventet leds av kommunens park- och naturenhet. Läs mer här:

Bekämpa jättebalsamin

Kommunens representanter kommer även att finnas på plats under matmarknaden i centrum 28 juni och prata miljö och mat.

Earth hour är ett initiativ som Eskilstuna kommun uppmärksammat på olika sätt i många år. 2024 genomfördes en digital kampanj i flera av kommunens kanaler.

2023 anordnades ett event på Lokomotivet i Eskilstuna. Dagen hade temat energi och erbjöd besökare en rad olika sätt att mäta sina utsläpp, få energispartips, lära sig om klimatpositiva åtgärder etc.

Eventet innehöll dansframträdande från S:t Eskils gymnasium och sång av Angelina Pavanelli.

En kvinna i vit labbrock flankeras av två män. Den till vänster håller i en mikrofon och den till höger har en labbrock på sig.

KlimatHoppMöte är en årligen återkommande heldag på temat klimat och hopp. Syftet är att sprida hopp och inspirera till förändring och få fler att ställa om till ett klimatsmartare sätt att leva. Målet är att alla ska gå från KlimatHoppMötet med minst en idé om förändring och med stärkt hopp om framtiden.

En av programpunkterna under mötet är klimatplansarbetet.

Mötet arrangeras av Studiefrämjandet tillsammans med Eskilstuna kommun, Naturskyddsföreningen, FN-förbundet UNA SWEDEN samt Klimatklubben Eskilstuna.

Läs mer om KlimatHoppMöte här

Webbinariet hölls under arbetet med klimatprogrammet den 12 mars 2021. Åtta Eskilstunaspecifika temaområden valdes ut utifrån den klimatpåverkan de har. Varje temaområde har en specialistgrupp som tagit fram förslag och åtgärder för hur Eskilstuna ska nå klimatmålen.

I det digitala webbinariet medverkade deltagare från alla temagrupper. Webbinariet innehöll information om de olika fokusområdena, vad som pågår i projektet just nu och vad som händer framöver.

Här kan du ta del av webbinariet

Avslutade projekt

ReSMEtuna är ett förstudieprojekt som pågick under 2024 och drevs av Eskilstuna kommun med delfinansiering av EU-medel genom europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektet slutredovisades 12 december 2024 och mer information om projektets resultat kommer under 2025.

Förstudien syftade till att öka kunskapen kring vad som krävs för att små- och medelstora företag, förkortat SME, ska ställa om till cirkulära affärsmodeller. Förstudien skulle även skapa samarbeten och öka kunskapen om cirkulär ekonomi bland SME:er i Eskilstuna samt vidareutveckla ReTuna som testbädd för cirkulära affärskoncept.

I syftet rymdes även att hitta minst fem SME:er som i ett framtida projekt kan använda ReTuna, eller sin egen verksamhet, som testbädd för sina cirkulära affärsmodeller.

ReTuna återbruksgalleria är en del av affärsområde återvinning hos det kommunägda bolaget Eskilstuna Energi och Miljö, EEM. Projektets namn är en ordlek med ReTuna, förkortningen SME och ortsnamnet Eskilstuna.

FILM

Cirkular Impact Jam

Via länken ovan kan du se en film från Circular Impact Jam som hölls på CH Industry i november 2024.

Innehåll

Projektet bestod av intervjuer med lokala företagare samt flertalet dialogträffar, främst digitala, där företagare, forskare och andra experter och intressenter inom området deltog. Förutom intervjuer och dialogträffar har ReSMEtuna, i samarbete med akademin, sammanställt fakta och insikter i en rapport som belyser faktorer som påverkar företag att ställa om.

Cirkulär ekonomi/affärsmodell

Det finns många begrepp som angränsar cirkulär ekonomi som i huvudsak innebär samma sak. Exempelvis kretsloppsekonomi, delningsekonomi, sluten och hållbar krets av materialflöde och produkters livscykelperspektiv. Oavsett vilket begrepp som används är grunden densamma, nämligen en ekonomisk modell som bygger på ett sparsamt kretslopp i stället för en linjär process.

Det betyder att företag, organisationer och hela samhällen ska utforma produkter, tjänster och affärsmodeller som är hållbara. Det kan innebära att redan på idéstadiet designa med återanvändning, nedbrytbarhet och återskapande i åtanke, att använda energi från förnybara källor och att arbeta för att avfall i ett system kan bli näring åt ett annat.

Vill du veta mer?

Skicka e-post till: klimatevolution@eskilstuna.se

EU-flaggan med gula stjärnor på blå botten. Under står texten Medfinansieras av Europeiska unionen.
Uppdaterad: 12 februari 2026