Klimatomställning Eskilstuna
Klimatrapporten 2025
Varje år sammanställer vi data om klimatomställningen i Eskilstuna kommunkoncern. På denna sida hittar du en sammanfattning med fokus på resultaten i stort. Du kan även beställa hela rapporten i pdf-format.
Ett år av högre takt, större risker och starkare driv
Eskilstuna kommun har ett ambitiöst mål; att bli klimatpositiv till år 2045. Det innebär att vi ska minska våra växthusgas utsläpp och bidra till att ta upp mer växthusgaser än vi släpper ut. Detta kräver att alla samhälls aktörer samverkar för att minska utsläpp och stärka klimatnyttan.
År 2025 var det tredje varmaste året som hittills registrerats globalt och klimatförändringarna blir alltmer påtagliga. Det handlar bland annat om fler varma perioder, färre dagar med minusgrader och att vintern med snö i Svealand har blivit ungefär en månad kortare sedan 1990. Den extrema nederbörden ökar och vädret blir mer oförutsägbart. Detta gör arbetet för ett hållbart och motståndskraftigt samhälle än mer angeläget och klimat arbetet alltmer relevant ur ett beredskapsperspektiv.
Denna klimatrapport visar hur kommunkoncernen arbetar strategiskt och systematiskt för att minska vår klimatpåverkan. Rapporten visar att koncernen fortsatt gör framsteg inom klimat arbetet och att utsläppen minskar. Årets rapport innehåller även en fördjupning om återbruks arbetet i kommunkoncernen. Det breda och ambitiösa arbetet är en av anledningarna till att Eskilstuna även 2025 hamnade i toppskiktet på silverplats när Sveriges miljöbästa kommun utsågs.
Klimatfrågorna är en självklar del av vardags arbetet i kommunkoncernen och samtidigt stärker vi samverkan med andra aktörer inom arenan Klimat evolution, där företag, föreningar och organisationer samlas kring åtaganden och gemensamma initiativ i klimatfrågan.
Utsläppen inom Eskilstunas geografiska område
Den senaste officiella statistiken (2024) visar att utsläppen i Eskilstuna ökat med 12,5% jämfört med 2023, främst beroende på ökade utsläpp från transportsektorn på grund av den sänkta reduktionsplikten. Detta är ett trendbrott då utsläppen tidigare har varit konstant nedåtgående även om minskningen inte skett i den takt som krävs för Parisavtalets mål. Preliminära nationella resultatvisar att utsläppen vänt svagt nedåt igen efter att ha ökat 2024.
SMHI ansvarar för emissionsdata på kommunnivå. I Koladas Jämföraren kan du jämföra exempelvis utsläpp per invånare: Eskilstuna 2,10 ton CO2e, riket 4,18 ton CO2e.
Så redovisas utsläppen
För att göra det lätt att se var utsläppen uppstår delas de in i tre nivåer – så kallade scope.
- Scope 1: Direkta utsläpp från den egna verksamheten, till exempel bränsle som används i fjärrvärme produktionen eller kommunkoncernens fordon.
- Scope 2: Indirekta utsläpp från inköpt energi, främst el och fjärrvärme som verksamheterna använder.
- Scope 3: Övriga indirekta utsläpp i hela värdekedjan, till exempel inköpta varor och tjänster,
resor och transporter som sker hos leverantörer eller av andra aktörer.
För att kunna följa utvecklingen över tid redovisas utsläppen för åren 2022–2025. Vissa skillnader mellan åren kan bero på förbättrade underlag och ändrad omfattning i redovisningen.
För Eskilstuna, liksom för många andra organisationer, är scope 3 den största posten – men också den som är svårast att mäta. Redovisningen är därför ännu inte heltäckande. I denna rapport ingår de inköpskategorier där det finns underlag med hög datakvalitet, till exempel uppgifter i antal, kilo eller liter. Det innebär att många inköp ännu inte ingår i scope 3 redovisningen.
GHG protokollet bygger på gemensamma antaganden. Till exempel räknas utsläpp från elanvändning med en standardfaktor för nordisk elmix, även om elen som produceras lokalt i Eskilstuna kan ha lägre utsläpp. Det gör att resultaten blir jämförbara med andra organisationer och över tid.
Resultat – tydlig minskning över tid
Eskilstuna kommunkoncerns totala utsläpp har minskat tydligt över tid, särskilt mellan 2024 och 2025. Minskningen syns framför allt i scope 1 och scope 3, medan scope 2 ligger mer stabilt.
Scope 1: Kraftigt minskade utsläpp
Utsläppen inom scope 1 har minskat med nästan 50 procent. Minskningen beror främst på tekniska investeringar, stabilare drift och en minskad användning av fossil eldningsolja inom fjärrvärmeproduktionen. De kvarvarande utsläppen kommer bland annat från drivmedel till fordon i de egna verksamheterna.
Scope 2: El dominerar
Elanvändningen står för den största delen av utsläppen i scope 2, beräknad utifrån nordisk elmix. Den mindre minskningen mellan 2024 och 2025 beror främst på ändrade utsläppsfaktorer och ökad egen solelproduktion. Lokalt var 2025 varmare än normalt i Eskilstuna (årsmedel 8,2 °C jämfört med 6,9 °C), vilket normalt minskar behovet av uppvärmning.
Scope 3: Störst utsläpp och störst betydelse
Av de delar som rapporteras i scope 3 står inköp av varor och tjänster samt pendlingsresor för den största klimatpåverkan. Inom varor och tjänster följs samma huvudsakliga inköpskategorier över tid. Inom flera av dessa, bland annat IT och livsmedel, har ett medvetet klimatarbete bidragit till minskade utsläpp. Samtidigt påverkas resultatet av hur stora inköpsvolymerna är olika år.
De utsläpp från uppströms transporter som redovisas är inte heltäckande utan är insamlat från de största leverantörerna av varor och transporttjänster till kommunen. Utsläppen från tjänsteresor och pendling är relativt stabila över tid.
Utsläppen från inköpt el och fjärrvärme är relativt stabila över tid. Variationer i medeltemperatur, uppdaterade utsläppsfaktorer och förbättrade beräkningsmetoder påverkar resultatet.
Beställ Klimatrapporten 2025
Ange din e-postadress nedan och tryck på skicka. Svarsmejlet du får innehåller en länk till klimatrapporten i PDF-format som du kan läsa online eller ladda ner.
År 2025 har samverkan haft en ännu mer central roll i Eskilstunas klimatomställning. Klimatevolution, kommunkoncernens arena för samarbete mellan näringsliv, organisationer, akademi och offentliga aktörer, har fortsatt att utvecklas som en viktig plattform för kunskaps utbyte, innovation och gemensamt genomförande. Genom att samla olika aktörer skapas bättre förutsättningar att både testa nya lösningar och omsätta kunskap i praktisk handling.
Fördjupat samarbete med Mälardalens universitet
Samarbetet med Mälardalens universitet har fördjupats ytterligare under året. Flera gemensamma insatser har genomförts inom forskning och utveckling, med fokus på energisystem, elektrifiering och resurseffektivitet. Universitetets kompetens centrum Resilient har fortsatt att växa och fungera som stöd för näringslivets klimatomställning. Dessutom har studentprojekt och examensarbeten kopplats till kommunens testbäddar och digitaliseringsprojekt. Detta har gett både verksamheter och studenter möjlighet att arbeta med verkliga utmaningar och samtidigt bidra till utveckling av nya lösningar.
Klimatåtagandet och stöd till lokala företag
Det lokala klimatåtagandet har fortsatt att växa och engagerade vid årsskiftet 111 företag och föreningar. Under 2025 har stödet till näringslivet bland annat bestått av verktyget Energitrappan för små och medelstora företag, rådgivning inom energieffektivisering och affärsutveckling samt en klimatledarutbildning och gemensamma evenemang och nätverksträffar genom bland annat Energy Evolution Center och Mälardalen Industrial Technology Center.
Arbetet har bidragit till att stärka företagens kunskap, minska energianvändning och skapa bättre förutsättningar för hållbar utveckling. Genom att involvera flera branschforum som Entreprenörsfrukost och Transportklustret, skapas en dialog med näringslivet som ger förutsättningar för samverkan. Under 2025 har Transportklustret utvecklats till en Transportarena som ska driva klimatomställning i transportvärdekedjan.
Civilsamhälle och invånare i omställningen
Medborgarinvolvering är en viktig del i klimatomställningen. Under 2025 arrangerade Studiefrämjandet eventet KlimatHoppMötet på flera orter i länet och flera event arrangerades under året för att uppmärksamma klimatfrågor.
Parallellt med samarbetet med näringsliv och akademi har kommunala bolag genomfört flera aktiviteter för att engagera invånare och civilsamhälle. Under året har detta bland annat inneburit klädbytardagar, skräpplockardagar, ITinsamling och cirkulära kampanjer via ReTuna.
Kampanjen ”Färger spelar roll!” har bidragit till ökad kunskap om avfallssortering, och utbildningsprojektet EcoFriends nådde rekordmånga deltagare, totalt 3 518 elever under 2025. Insatserna stärker både kunskap och engagemang kring hållbar konsumtion och resurshantering.
Testbäddar och innovation
Eskilstuna har fortsatt utveckla sin roll som testbädd för klimatlösningar, bland annat inom AI styrd energiförvaltning, energiinnovationer i fastigheter, elektrifiering av fordon, cirkulärt byggande och återvinning av restvärme i fjärrvärmesystemet. Dessa miljöer lockar både företag och forskningsaktörer och bidrar till att testa lösningar som kan skalas upp och användas i bredare sammanhang.
Klimatevolution stärker Eskilstunas position som en av Sveriges mest klimatsmarta industristäder. Genom samverkan, innovation och lokalt engagemang skapas en stark grund för att fortsätta klimatomställningen med ökad kraft tillsammans.
I Ärnaberget skapas framtidens hållbara energilösning genom att återvinna spillvärmen från ett datacenter. Detta är ett samverkansprojekt mellan Scandinavian DataCenters och Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö som kombinerar energieffektivitet, modern teknik och klimatnytta. I stället för att kyla bort spillvärme från datacentret, kommer den att återvinnas och nyttjas i fjärrvärmenätet.
