Klimatomställning Eskilstuna

I Eskilstuna Energi och Miljös kraftvärmeverk produceras el och fjärrvärme samtidigt. Verket eldas med biobränsle, främst grenar och toppar som inte kan användas till virke eller andra produkter. Fjärrvärme är effektivt ur ett samhällsperspektiv och är basen i energiproduktionen i Eskilstuna kommun.

Jämfört med fjärrvärmeverk som eldar plastavfall eller genomsnittet på andra platser i Europa släpper kraftvärmeverket i Eskilstuna ut väldigt lite växthusgaser per producerad kWh. Produktionen av fjärrvärme och el, som gynnar stora delar av Eskilstuna, ingår i kommunkoncernens klimatpåverkan och uppgår totalt till cirka 11 000 ton CO2e. I den siffran ingår inte de så kallade biogena utsläppen av CO2.

Det finns även ett flertal mindre värmeverk inom kommunkoncernens verksamheter vars utsläpp har potential att minskas genom byte av bränsle.

Klimatpåverkan från den el som används i kommunkoncernens verksamhet är cirka 7 000 ton år 2024 och har ökat jämfört med 2023. Ökningen beror på att andelen egenproducerad fossilfri el har minskat eftersom kommunens vindkraftverk sålts. Den totala elanvändningen fortsatte däremot nedåt som en följd av ett aktivt arbete med att effektivisera energianvändningen och utveckla innovativa lösningar för energilagring och produktion

Solcellsmål överträffades under 2024

Eskilstuna kommunkoncern fortsätter att satsa på produktion av solel och har nu totalt 90 solcellsanläggningar. I november passerade den sammanlagda elproduktionen från dessa anläggningar 3 GWh, vilket motsvarar årsförbrukningen av el för 1500 lägenheter.

Under 2024 överträffade både kommunen och Eskilstuna kommunfastigheter sina mål för utbyggnad av solceller, vilket visar på ett starkt engagemang för att öka andelen förnybar energi i Eskilstuna. UPMEF är en förkortning för metoden ”Upprustning med energifokus” som används vid renovering av kommunens fastigheter, till exempel förskolor, skolor och vård- och omsorgsboenden.

Metoden har använts under flera år och ger i genomsnitt en minskning av den årliga elanvändningen med 19 procent samt en minskning av den årliga värmeanvändningen med 30 procent. Under 2024 renoverades Gustavsborgsvägens förskola, Edlingevägens förskola samt Isstadion med UPMEF-metoden.

Ökade krav från EU gör att effektiviseringen behöver öka ytterligare. För att möta framtida energikrav diskuteras och planeras även satsningar på ny teknik såsom sandlager, stående solceller och batterilager.

Energieffektivisering

För att minska energiförbrukningen har Eskilstuna kommun och Eskilstuna kommunfastigheter installerat sensorer i alla kyl- och frysrum i kommunens storkök. Sensorerna kallas Energy Probes och mäter temperaturen på själva innehållet i stället för endast rummets temperatur. Det ger en mer exakt kontroll, minskar energislöseri och behovet av servicebesök.

Den totala CO2-besparingen av åtgärden ligger på ungefär 22,6 ton under 2024 och kostnadsbesparingen på 988 000 SEK/år. Även i bostäder har ny teknik implementerats för att optimera energianvändningen. Vid årsskiftet var 95 procent av Eskilstuna kommunfastigheters cirka 7 700 lägenheter utrustade med sensorer som mäter luftfuktighet och temperatur. Genom att kunna reglera inomhusklimatet mer exakt har energiförbrukningen minskat med 6 procent under perioden juni 2024 till mars 2025.

Transportsektorn står för de största utsläppen av växthusgaser i Eskilstunas geografiska område, cirka 42 procent. Nästan 70 procent av befolkningen bor inom fem kilometers radie från stadens centrum, vilket ger goda förutsättningar för hållbara transporter. Trots det görs cirka 70 procent av resorna i Eskilstuna med bil. Att gå, cykla, ta buss eller tåg i större utsträckning skulle ge en stor samhällsekonomisk vinst.

Uppföljningen för 2024 visar att det är de anställdas pendling till och från jobbet (GHG 3.7) som orsakar kommunkoncernens största utsläpp inom det här fokusområdet. Den resvaneundersökning som gjordes under 2024 visade att cirka 40 procent av medarbetarnas pendlingsresor görs med gång, cykel eller elsparkcykel och 10 procent med kollektivtrafik. Samtliga kommunala förvaltningar och bolag ingick i undersökningen och totalt svarade cirka 2 000 medarbetare på enkäten.

Bygg- och fastighetssektorn står för en femtedel av Sveriges totala utsläpp, en tredjedel av allt avfall och en tredjedel av energianvändningen. Därför är det avgörande att fokusera på klimatneutrala lösningar, hållbara materialval och återbruk vid byggnation och anläggning, för att minska klimatpåverkan.

Den 1 januari 2022 trädde lagen om klimatdeklaration för byggnader i kraft. Det betyder att byggföretag, personer eller organisationen som ansvarar för ett byggprojekt, behöver redovisa klimatpåverkan för nya byggnader. Under 2024 har tre byggprojekt inom Eskilstuna kommunkoncern fått slutbesked och lämnat in klimatdeklarationer. Idag finns det inga fastställda gränsvärden för hur mycket klimatpåverkan en byggnad får ha, men insamlingen av data är ett viktigt steg mot framtida reglering.

Eskilstuna kommunfastigheter och kommunledningskontorets fastighetsenhet har sedan länge jobbat med att minska miljö- och klimatpåverkan från sina byggprojekt. I diagrammet nedan visas klimatpåverkan för Skogstorps gruppboende, Jäder LSS och Kronskogshallen, som alla färdigställdes under 2024.

Resultatet visar att samtliga byggnader ligger väl under det förslag på gränsvärden som har diskuterats av Boverket och även under nivån som tagits fram i Eskilstuna kommunkoncerns färdplan för minskad klimatpåverkan i byggprojekt som tar avstamp i Miljöbyggnad Silver. Inom anläggningsentreprenader, till exempel byggande av gator och infrastruktur, saknas krav på klimatdeklarationer.

Tillverkning, frakt och förbrukning av varor som kommunkoncernen använder för att bedriva sin verksamhet orsakar stor klimatpåverkan varje år. Även konsumtion av olika typer av tjänster orsakar utsläpp. Att göra medvetna och resurseffektiva val, samt att förebygga onödig konsumtion av både varor och tjänster, är en prioritering ur både klimat- och ekonomiska perspektiv. Detta kan exempelvis göras genom att öka återbruket.

Ett viktigt fokusområde är att arbeta med att ställa och följa upp miljö- och klimatkrav vid upphandlingar. Det är en betydande åtgärd för att minska påverkan inom kommunkoncernen.

Under 2024 har färdplaner för bygg- och anläggningsentreprenader samt fordon och transporter tagits fram. Dessa tre kategorier står för en stor del av kommunkoncernens konsumtionsbaserade klimatutsläpp.

Att beräkna utsläppen från konsumtionen innebär flera utmaningar. Ofta används schabloner för utsläppsberäkning i kombination med ekonomisk uppföljning – ett trubbigt verktyg som gör det svårt att följa förändringar över tid. Under 2024 har ett utvecklingsprojekt genomförts för att förbättra uppföljningen av klimatpåverkan från kommunkoncernens inköp. För en stor del av utsläppen finns nu mer precisa värden, baserade på leverantörens uppgifter eller specifika antal eller mängder av varor och tjänster.

Resultatet visar att konsumtionen av varor och tjänster är cirka 24,8 procent av de totala utsläppen för 2024. Samtliga utsläpp i Scope 3 och kategori 3.1 som motsvarar konsumtion av varor och tjänster är dock inte fullständigt inventerade. Sett till generella uppskattningar nationellt kan vi anta att andelen kommer att öka allteftersom fler delar inkluderas

Vad gjordes för att minska klimatpåverkan från konsumtion under 2024?

Inom kommunkoncernens verksamheter återbrukas bland annat möbler och IT-utrustning vilket leder till minskning av nyinköp. Målet är att Eskilstuna kommuns verksamheter ska använda kommunens möbler och inredning så länge som möjligt. När möbler inte kan användas längre, repareras de, omvandlas till något nytt eller återvinns. Målet är att 70 procent av koncernens möbler och inredning ska återbrukas år 2025, och 80 procent år 2030.

Under 2024 återbrukades 68 procent av de möbler som passerade genom OLC:s lager på ReTuna – en ökning från 61 procent år 2023. Siffran avser andelen möbler som OLC tagit emot och sedan lyckats omsätta i nya kommunala verksamheter inom samma år.

Under 2024 genomförde kommunkoncernen ett samordnat återtag av IT-utrustning. Syftet var att samla in uttjänta IT-produkter, främst bärbara datorer, för återbruk. Insatsen resulterade i en klimatbesparing på 1 500 ton CO2e. Det hölls också en insamling av gamla IT-produkter under det publika evenemanget Kunskapsfesten. Den gav en klimatbesparing på tre ton CO2e.

Genom CirkuLäran har återbruksmaterial från ReTuna blivit tillgängligt för både kommunala och fristående skolor. Pedagoger har även fått stöd genom kompetenshöjande insatser inom cirkulärt arbete. Under 2024 utbildades gymnasieelever inom Ung Företagsamhet om cirkulära affärsmodeller. Dessutom har eleverna fått tillgång till CirkuLärans materialbank på ReTuna. CirkuLäran har under 2024 haft 1544 besök och 13 512 kartonger med återbrukat material har kommit verksamheterna tillgodo. Om materialet har ersatt nya varor motsvarar det en besparing på cirka 541 ton Co2e.

Kommunkoncernen har också underlättat för andra att återbruka mer. Butikerna i ReTunas återbruksgalleria har ökat sin omsättning med 12,5 procent sedan 2023. Genom sin försäljning av återbrukade produkter har ReTunas butiker bidragit till att ersätta
nyproducerade varor motsvarande cirka 4000 ton CO2e.

ReSMEtuna var en EU-finansierad förstudie som genomfördes under 2024. Syftet var att undersöka hur Eskilstuna kommun kan stötta små och medelstora företag (SME) i deras omställning till cirkulära affärsmodeller. Företag från både tjänste- och produktionssektorn deltog. Insatserna inkluderade kunskapshöjande aktiviteter, individuell rådgivning och ett event – Circular Impact Jam – i november. Förstudien har lett till ökad kunskap och nya samarbeten kring cirkulär ekonomi bland SME:er i Eskilstuna.

Hållbara upphandlingar i Eskilstuna kommunkoncern

Genom att ställa miljö- och klimatkrav i upphandlingar skapar Eskilstuna kommunkoncern förutsättningar för att göra inköp så hållbara som möjligt. Under 2024 har arbetet med att höja miljökraven fortsatt, och det finns nu ett väl implementerat arbetssätt för att integrera miljöperspektivet i upphandlingsprocessen. Exempel på upphandlingar där detta tagit tydliga kliv framåt är tvätteritjänster, lek och pysselmaterial, livsmedelsgrossist samt mattransporter.

En uppföljning av cirkulära krav i upphandling genomfördes för 2023 och jämfördes med resultat från 2021. Resultatet visade en kraftig positiv utveckling. Denna uppföljning kommer att redovisas under en workshop för kommunens upphandlare våren 2025, som en del i återkoppling och kunskapshöjning kring cirkulära principer. Även i färdplanen för byggentreprenader har cirkulära krav inkluderats (se fördjupning).

Under året har klimatkraven vid upphandlingar av varor och tjänster vidareutvecklats. Genom dialog, både internt inom kommunkoncernen och externt med leverantörer, säkerställs att kraven är tydliga, relevanta och rimliga. För att säkerställa efterlevnad har uppföljningen
av klimatkraven intensifierats genom dokumentgranskning, intervjuer och stickprov. Detta arbete kommer att fortsätta under 2025.

Mellan 2022 och 2024 har de totala utsläppen minskat inom flera kategorier. Inom livsmedel har både mängden inköpta varor – från 2 859 till 2 573 ton – och klimatpåverkan per kilo minskat, från 2,0 till 1,8 kg CO₂e. Minskningen beror alltså både på minskade volymer och förändringar i livsmedelssammansättningen, där produkter med hög klimatpåverkan minskat i viss mån.

Utsläppen från arbetskläder har minskat, främst som en följd av minskad användning av byxor och T-shirts, vilka har hög klimatpåverkan jämfört med andra plagg. Skyddsskor och jackor har minskat något, medan hörselskydd är den enda produktgruppen som ökat. Vissa år har präglats av större inköp av engångsartiklar som munskydd och skoöverdrag, vilket kan bidra till variationer i utsläppen mellan åren, utan att det behöver spegla en varaktig trend.

IT-hårdvarans utsläpp har varierat över åren beroende på vilka produkter som har köpts in. Under 2022 dominerades inköpen av surfplattor, 2023 av smartphones och 2024 av laptops. Eftersom laptops har en större påverkan per enhet ökade de totala utsläppen inom denna kategori under 2024.

Förbrukningsvaror, som kontorsmaterial, står för en mycket liten del av klimatpåverkan och har inte förändrats i någon större omfattning, även om en viss minskning kan noteras

Trots att växthusgasutsläppen minskar sakta, går det inte att undvika att orsaka utsläpp när verksamhet bedrivs. Eftersom utsläppta växthusgaser ligger kvar länge i atmosfären är det viktigt att stärka ekosystemens kolupptagningsförmåga och även använda tekniska lösningar för att fånga in koldioxid.

Eskilstuna Energi och Miljö har gjort en översiktlig förstudie av möjligheten att fånga in koldioxid, så kallad Bio-CCS vid kraftvärmeverket. Förstudien syftade till en grundläggande helhetsförståelse för frågan ur Eskilstuna Energi och Miljös perspektiv. Djupare förstudier av förutsättningar och tekniska analyser krävs för att få fram en konkret CO2-infångningspotential och kostnader.

Eskilstuna kommunkoncern har under 2024 arbetat med att bygga kompetens och samverka med externa aktörer för att utforska system för att skapa lokala certifierade kolsänkor, bland annat med biokol. Biokolet har en dubbel funktion som både jordförbättrare och medel för att skapa certifierade kolsänkor. Biokol används av parkenheten vid vissa planteringar.

Förvaltningen av kommunens skogsmark regleras i den kommunala grönplanen och dess riktlinjer. Skogen ska förvaltas så att en avvägning mellan värdena av biologisk mångfald, klimatnytta samt sociala och ekonomiska värden ger största möjliga nytta för kommunens invånare. Exempelvis ska hyggesfritt skogsbruk tillämpas på lämpliga marker och återvätning av våt- och torvmarker ske där det är mest lämpligt.

Återvätning handlar om att återföra vatten till våtmarker eller torvmarker för att återställa ekosystemen, bevara biologisk mångfald och minska utsläpp av växthusgaser som koldioxid. Genom att höja vattennivåerna förbättras markens förmåga att lagra kol, vilket gör återvätning till en viktig åtgärd för att motverka klimatförändringar.

Under 2023 inventerades och bedömdes vilka områden inom kommunens geografiska område som skulle kunna vara lämpliga för återvätningsåtgärder. Arbetet fortsatte 2024 och efter dialog med markägare och Skogsstyrelsen finns nu återvätningsavtal med Skogsstyrelsen på plats för områdena Kokärret och Kotsjön som är kommunal mark.

Återvätningen är planerad att genomföras under 2025 och 2026 och omfattar totalt cirka nio hektar mark. Även delar av Vilstamossen, som ligger på kommunal mark, kommer att återvätas

För att kunna nå de beslutade klimatmålen jobbar Eskilstuna kommun i bred samverkan med näringsliv, akademi och civilsamhälle genom samverkansarenan Klimatevolution*. Här kopplas branschkluster och föreningar till klimatprogrammets fem fokusområden genom gemensamma event, seminarier, nätverk och utbildningar.

Kluster som främjar klimatomställning

Transportklustret samlar lokala åkerier och Fabriksföreningens logistiknätverk samlar logistikaktörer, fastighetsägare och transportköpare för att hitta gemensamma synergier och lösningar. Under 2024 genomfördes aktörsdialoger kopplade till branschklustret Entreprenörsfrukost som drivs av Kfast och Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö och som samlar lokala entreprenörer i bygg och anläggningsbranschen. Dialogen var ett steg i att
förankra den nya klimatfärdplanen för upphandling av byggentreprenader.

Handla hållbart för Eskilstuna är ett initiativ av handelsklustret Handla för Eskilstuna som koordineras av ReTuna. Syftet med initiativet är att inspirera, utbilda och engagera fler Eskilstunabor att göra hållbara val för staden och planeten. Det ska vara enkelt att tänka, leva och handla hållbart där man bor och därför har man bland annat tagit fram en second hand-karta och genomfört olika aktiviteter som till exempel cykelmekardag och repair station på ReTuna, Tuna Park och centrum för att få flera att handla hållbart och ta hand om befintliga saker.

Energy Evolution Center startade under 2024 ett Energilagringsnätverk för att samla aktörer inom området. Det genomfördes ett välbesökt event tillsammans med energiföreningen SERO som kommer att återkomma varje år.

Klimatåtagande driver insatser

Eskilstuna kommun har ett lokalt Klimatåtagandet för företag och organisationer.
Klimatåtagandet är ett verktyg för att driva på och kraftsamla kring olika insatser som leder
till klimatomställning och ett sätt att stötta företag och organisationer. Åtagandet uppdaterades i december 2023 och har som ambition att samla minst 250 signaturer till 2027. I december 2024 var antalet signatörer cirka 100 och under året gjordes en analys över hur signatörerna hade fyllt i åtagandet för att kunna utveckla och förbättra åtagandet så att ännu fler organisationer och företag skriver på.

Verktyg för energieffektivisering

Energitrappan är ett kraftfullt verktyg för företag som vill minska sin energiförbrukning
och därmed sin klimatpåverkan. Verktyget används av energi- och klimatrådgivarna på
Energy Evolution Center för att stötta små och medelstora företag att bli energismarta.
Energitrappan är även en del av det stöd som erbjuds de som signerar klimatåtagandet. Under 2024 har 34 företag tagit del av Energitrappan.

Medborgarengagemang för klimatet

Varje år arrangeras olika event i Eskilstuna för att skapa engagemang och medvetenhet kring miljö- och klimatfrågor som till exempel KlimatHoppmötet, Kunskapsfesten, Världsmiljödagen,
Skräpplockardagarna, Mobilitetsveckan och Earth Hour. Genom att Studiefrämjandet
Sörmland är projektpartner i Viable Cities finns en upparbetad samverkan med
folkbildningen och civilsamhället genom det nätverk av föreningar som ingår i Klimatnätverket.

Temat för KlimatHoppmötet 2024 var “tillsammans” och arrangerades i flera
kommuner i Sörmland. Under 2024 genomfördes även en enkät för att undersöka medborgares inställningar och sociala missuppfattningar kring klimatfrågor. Kommunen planerar för fler aktiviteter och dialoger med invånarna för en rättvis omställning genom att inspireras av andra Viable Cities-städer.

Klimatledarutbildning

En klimatutbildning för företagsledare i små- och medelstora företag har tagits fram
och testats tillsammans med Fabriksföreningen och Mälardalen Industrial Technology
Center (MITC). Utbildningen har lockat 32 företag och en ny omgång som drog igång i
slutet av året och pågår under 2025. MITC har även drivit en specifik CO2e-utbildning för åtta företag som fått stöd i att beräkna CO2e-avtryck på sina produkter.

Klimatkrav i upphandlingar ger bränsle i omställningsresan

Upphandlingar är ett viktigt område att arbeta med på vägen mot ett klimatpositivt Eskilstuna. Att kommunkoncernens klimatfärdplaner för upphandlingar nu har introducerats innebär ett stort gemensamt kliv mot en klimatsmartare framtid.

En klimatfärdplan är ett strategiskt dokument som styr mot de övergripande klimatmålen och syftar till att minska klimatpåverkan inom olika inköpskategorier. Planen visar hur stor klimatpåverkan är inom en kategori och ger samtidigt en uppskattning av potentialen för utsläppsminskning.

Klimatfärdplanen innehåller konkreta mål, tidsramar och specifika aktiviteter som bör göras för att minskningen ska bli av. Det kan till exempel röra förändrade arbetssätt eller krav som ska ställas i kommande upphandlingar.

- Klimatfärdplanerna åskådliggör att vi måste agera snabbt och tydliggör varför genom att visa på nuläge och omvärldsbevakning. De ska användas kunskapshöjande, som inspiration och som konkret verktyg för verksamheter, säger Anna Bergman, miljösamordnare på Kfast.