Cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi är ett begrepp som blivit alltmer omtalat under senare år. Här beskrivs grund­tankarna för cirkulär ekonomi och hur kommunen arbetat med detta.

Trycket på naturresurserna i världen ökar. Dels beror det på befolkningsökningen, dels på ökande krav på västerländsk lev­nads­standard. En del naturresurser har redan ökat i pris, andra förväntas göra det på sikt. Resursanvändning kräver energi, vilket oftast ger en klimat­på­ver­kan. För att uppnå klimatmålen måste energi­använd­ningen minskas kraftigt och förändras till förny­bara energislag.

Principer för cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi är ett koncept som bygger på delvis nya affärsmodeller hos företag. Det kan även tillämpas på sam­hället eller en organisation. Cirkulär eko­nomi betonar affärsmöjligheter där cir­ku­lära kretslopp används i stället för lin­jära processer (”slit och släng”), som hit­tills har varit det vanliga. Cirkulär eko­no­mi är inspi­rerat av naturens kretslopp, där inget avfall uppstår. Ambitionen är att avfall inte ska existera utan ses som en råvara. Därför designas produkter så att de är lätta att återvinna genom att kunna plockas isär. De kan vara upp­byggda av separata moduler, som enkelt kan bytas ut eller upp­graderas. De ska inte innehålla skadliga kemikalier som skulle kunna spridas i krets­­loppet. Livs­cykel­tänkande är också centralt.

Cirkulär ekonomi omfattar både ett bio­logiskt och ett tekniskt kretslopp. I det biologiska krets­loppet ingår till exempel kompostering och framställning av bio­gas. Det tekniska kretsloppet handlar om produktdesign, produktanvändning, repa­ra­tion, återvinning av material, samt för­­bätt­­ring (upcycling) och åter­an­vänd­ning/åter­bruk av produkter som annars skulle ha slängts.

För att stimulera tillverkning av produkter med lång livslängd och låg under­hålls­kost­nad finns affärs­modeller där företag erbjuder en funktion mot betalning, till exempel kyla eller ljus, i stället för att sälja en fysisk produkt, i detta fall kyl- och frys­skåp och belys­nings­arma­turer.

Man brukar även räkna in del­nings­eko­no­min som en del av den cirkulära ekono­min. Delnings­ekonomin innebär att resurser som har en överkapacitet, till exempel bilar som står stilla större delen av dygnet, används av fler personer så att nyttjandegraden ökar. En viktig för­ut­sätt­ning för delnings­ekonomin är digi­ta­li­se­ringen och internet som gör det möj­ligt att sprida information och boka re­sur­ser, till exempel en bil.

Enligt EU:s avfallshierarki (avfalls­trappan) ska sam­hället

  • i första hand sträva efter att för­hindra att avfall skapas (av­falls­mini­me­ring),
  • i andra hand att åter­an­vända/åter­bruka gamla saker,
  • i tredje hand att åter­vinna materialet,
  • i fjärde hand att åter­vinna energi ur avfallet genom förbränning och
  • i sista hand de­po­­nera avfallet, det vill säga lägga det på soptippen.

I de två sista fallen för­svin­ner materialet ur kretsloppet.

Vi är i fasen att ställa om till en cirkulär ekonomi, nationellt och i EU. Strate­gierna finns framtagna, målen är många men standardiserade mått för att mäta framgång i de inre cirklarna saknas.

Projektet
Eskilstuna kommun har, tillsammans med Miljö- och avfallsbyrån i Mälardalen AB och Statistikmyndigheten SCB, beviljats medel från Vinnova i projektet Det som mäts blir gjort. Vi är nämligen övertygade om att när något mäts ger detta upphov till fokus och samtal som stimulerar till fortsatt utveckling för cirkulär ekonomi. När något mäts synliggörs graden av cirkularitet nationellt, i branscher och i verk­sam­heter och gör det möjligt för oss att utvärdera insatser, jämföra oss internt och med andra. Mått kan även visua­lisera gap och brister och utgöra en drivkraft för framtida innovationer. Projektet ska fortgå i tre år.

Syfte och mål
Syftet med projektet är att försöka sluta och tighta till loopar i verk­sam­heterna och bromsa flödet av fysiska resurser och på så sätt öka den cirku­lära ekonomin. Projektet vill framför allt hitta ett sätt att kunna mäta fram­stegen i verksamheterna.

Efter genomförande hoppas vi att nationella och cirkulära indikatorer ingår i det statliga statistiksystemet och att Sverige blir ett föregångsland i att mäta, analysera och publicera data över omställningen till en cirkulär ekonomi.

Samarbetet
Med oss i detta spännande projekt har vi bland annat gruvnäringen (Sveriges geologiska undersökning), fastig­hets­branschen (Sveriges Allmännytta), båda stora förbrukare av fysiska resur­ser samt kommunal verksamhet genom Eskilstunas skolor och för­skolor. Tillsammans ska vi testa och utvärdera inre cirkulära mått, men också öka cirkulariteten i verk­sam­heterna.

Pågående arbete inom resurs­effek­tivitet och cirkularitet
Eskilstuna kommun har två projekt just påbörjats inom området resurs­effek­tivitet och cirkularitet. Det ena är ett skolprojekt där skolan ska sortera avfallet bättre och cirkulera minst en produkt istället för att slänga den.

Det andra är ett projekt inom förskolan där återbruk tillämpas med säkra produkter som lämnats in på ReTuna Återbruksgalleria. Båda projekten saknar mått för att mäta sin framgång.

Har du frågor om projektet?
Kontakta Maria Johansson, kommunstrateg, 016-710 60 56.

Maria Johansson

Kommunstrateg

Telefon:

Uppdaterad: 15 april 2021