Cirkulär ekonomi
Cirkulär ekonomi är ett begrepp som blivit alltmer omtalat under senare år. Här beskrivs grundtankarna för cirkulär ekonomi och hur kommunen arbetat med detta.
Trycket på naturresurserna i världen ökar. Dels beror det på befolkningsökningen, dels på ökande krav på västerländsk levnadsstandard. En del naturresurser har redan ökat i pris, andra förväntas göra det på sikt. Resursanvändning kräver energi, vilket oftast ger en klimatpåverkan. För att uppnå klimatmålen måste energianvändningen minskas kraftigt och förändras till förnybara energislag.
Principer för cirkulär ekonomi
Cirkulär ekonomi är ett koncept som bygger på delvis nya affärsmodeller hos företag. Det kan även tillämpas på samhället eller en organisation. Cirkulär ekonomi betonar affärsmöjligheter där cirkulära kretslopp används i stället för linjära processer (”slit och släng”), som hittills har varit det vanliga. Cirkulär ekonomi är inspirerat av naturens kretslopp, där inget avfall uppstår. Ambitionen är att avfall inte ska existera utan ses som en råvara. Därför designas produkter så att de är lätta att återvinna genom att kunna plockas isär. De kan vara uppbyggda av separata moduler, som enkelt kan bytas ut eller uppgraderas. De ska inte innehålla skadliga kemikalier som skulle kunna spridas i kretsloppet. Livscykeltänkande är också centralt.
Cirkulär ekonomi omfattar både ett biologiskt och ett tekniskt kretslopp. I det biologiska kretsloppet ingår till exempel kompostering och framställning av biogas. Det tekniska kretsloppet handlar om produktdesign, produktanvändning, reparation, återvinning av material, samt förbättring (upcycling) och återanvändning/återbruk av produkter som annars skulle ha slängts.
För att stimulera tillverkning av produkter med lång livslängd och låg underhållskostnad finns affärsmodeller där företag erbjuder en funktion mot betalning, till exempel kyla eller ljus, i stället för att sälja en fysisk produkt, i detta fall kyl- och frysskåp och belysningsarmaturer.
Man brukar även räkna in delningsekonomin som en del av den cirkulära ekonomin. Delningsekonomin innebär att resurser som har en överkapacitet, till exempel bilar som står stilla större delen av dygnet, används av fler personer så att nyttjandegraden ökar. En viktig förutsättning för delningsekonomin är digitaliseringen och internet som gör det möjligt att sprida information och boka resurser, till exempel en bil.
Enligt EU:s avfallshierarki (avfallstrappan) ska samhället:
- i första hand sträva efter att förhindra att avfall skapas (avfallsminimering),
- i andra hand att återanvända/återbruka gamla saker,
- i tredje hand att återvinna materialet,
- i fjärde hand att återvinna energi ur avfallet genom förbränning och
- i sista hand deponera avfallet, det vill säga lägga det på soptippen.
I de två sista fallen försvinner materialet ur kretsloppet.
Vi är i fasen att ställa om till en cirkulär ekonomi, nationellt och i EU. Strategierna finns framtagna, målen är många men standardiserade mått för att mäta framgång i de inre cirklarna saknas.
Projektet
Eskilstuna kommun har, tillsammans med Miljö- och avfallsbyrån i Mälardalen AB och Statistikmyndigheten SCB, beviljats medel från Vinnova i projektet Det som mäts blir gjort. Vi är nämligen övertygade om att när något mäts ger detta upphov till fokus och samtal som stimulerar till fortsatt utveckling för cirkulär ekonomi. När något mäts synliggörs graden av cirkularitet nationellt, i branscher och i verksamheter och gör det möjligt för oss att utvärdera insatser, jämföra oss internt och med andra. Mått kan även visualisera gap och brister och utgöra en drivkraft för framtida innovationer. Projektet ska fortgå i tre år.
Syfte och mål
Syftet med projektet är att försöka sluta och tighta till loopar i verksamheterna och bromsa flödet av fysiska resurser och på så sätt öka den cirkulära ekonomin. Projektet vill framför allt hitta ett sätt att kunna mäta framstegen i verksamheterna.
Efter genomförande hoppas vi att nationella och cirkulära indikatorer ingår i det statliga statistiksystemet och att Sverige blir ett föregångsland i att mäta, analysera och publicera data över omställningen till en cirkulär ekonomi.
Samarbetet
Med oss i detta spännande projekt har vi bland annat gruvnäringen (Sveriges geologiska undersökning), fastighetsbranschen (Sveriges Allmännytta), båda stora förbrukare av fysiska resurser samt kommunal verksamhet genom Eskilstunas skolor och förskolor. Tillsammans ska vi testa och utvärdera inre cirkulära mått, men också öka cirkulariteten i verksamheterna.
Pågående arbete inom resurseffektivitet och cirkularitet
Eskilstuna kommun har två projekt just påbörjats inom området resurseffektivitet och cirkularitet. Det ena är ett skolprojekt där skolan ska sortera avfallet bättre och cirkulera minst en produkt istället för att slänga den.
Det andra är ett projekt inom förskolan där återbruk tillämpas med säkra produkter som lämnats in på ReTuna Återbruksgalleria. Båda projekten saknar mått för att mäta sin framgång.
Har du frågor om projektet?
Kontakta Maria Johansson, kommunstrateg, 016-710 60 56.