MENY
Eskilstuna kommun

Näringsliv

Eskilstunas näringsliv och arbetsmarknad i historiskt perspektiv Den omfattande strukturomvandlingen inom industrin på 70-, 80- och stora delar av 90-talet kom att drabba Eskilstuna hårt i likhet med många andra industrikommuner. Detta blev en starkt bidragande orsak till den negativa befolkningsutvecklingen under samma tidsperiod. Till stor del dominerades den konkurrensutsatta sektorn i Eskilstuna av arbetskraftsintensiva och lönekostnadskonkurrerande verksamheter. Därtill var antalet kvalificerade arbeten få och utbildningsnivån generellt sett låg. Som en följd av detta fick många företag allt svårare att klara konkurrensen från lågkostnadsländer. Den befolkningsminskning som härav blev följden bidrog till att marknadsunderlaget för handeln, byggnads- och servicesektorn minskade, vilket bidrog till att sysselsättningen minskade ännu mer. Utvecklingen i kommunen hamnade i en nedåtgående spiral.

I slutet av 1990- talet förändrades utvecklingsförutsättningarna för Eskilstunas näringsliv radikalt. Svealandsbanan, utbygganden av E 20:an till motorvägsstandard, högskolans expansion och en växande befolkning är några av de viktigaste förändringarna som tillsammans skapat väsentligt bättre utvecklingsbetingelser för både näringslivet och städerna i sig. Arbetsmarknad och näringsliv i ett regionalt perspektiv Det finns ett klart positivt samband mellan ett bra innovationsklimat och arbetstillfällen samt ökad geografisk tillgänglighet genom goda kommunikationer och fysiska mötesplatser. I takt med att tillgängligheten till en mer kvalificerad arbetskraft ökat, har delar av näringslivet orienterats i en mer kunskapsintensiv riktning. Det gäller inte minst mer kvalificerade tjänsteföretag. Likaså har de väsentligt förbättrade kommunikationerna till stockholmsregionen bidragit till att Eskilstuna stärkt sin ställning som etableringsort. Det gäller exempelvis många företag inom logistikbranschen, som valt att omlokalisera verksamheter från stockholmsregionen till Eskilstuna. En ökad geografisk tillgänglighet har också stärkt Eskilstunas position som bostadsort i Mälardalen, med en ökad inflyttning som följd, vilket tillsammans med övriga förändringar bidragit till, att den lokala marknaden för handel, bygg och service vuxit. Det senaste decenniet kan därför utvecklingen i Eskilstuna mer liknas vid en positiv spiral, där såväl sysselsättning som inkomster ökat snabbare än i många andra jämförbara kommuner. Mellan år 1997 och 2007 ökade antalet sysselsatta med 7 600 personer. I genomsnitt per år motsvarar detta en sysselsättningsökning med två procent eller en drygt tjugoprocentig ökning sett över hela perioden. I översiktsplanens mål finns en strävan mot att öka samverkan med näringsliv, handel och besöksnäring. Målen och ställningstaganden gäller hela kommunen, såväl stad som landsbygd, och är direkt knutna till markanspråk och intressen.

Översiktsplanen ska vara ett strategiskt dokument gällande mark och vattenanvändning i hela kommunen samt strävar efter att skapa förutsättningar för en framtida tilltalande kommun som bostadsort, arbetsort, etableringsort och besöksort. Planen ska skapa förutsättningar för ekonomisk utveckling samtidigt som tillväxten ska vara långsiktigt hållbar genom god hushållning av mark, vatten, natur och bebyggd miljö. I takt med att tillgängligheten till mer kvalificerad arbetskraft ökat har delar av näringslivet orienterats i en mer kunskapsintensiv inriktning. Planen strävar långsiktigt för ökade kommunikationer för ökad geografisk tillgänglighet, utveckling av näringsliv och gott innovationsklimat samtidigt som mötesplatser i den fysiska miljön värnas för näringsliv, samhälle och akademi. Den positiva utvecklingen sker dock utifrån en klart lägre sysselsättnings- eller inkomstnivå än riksgenomsnittet. Därtill är Eskilstuna en av de kommuner som starkast påverkats av konjunktursvängningar i omvärlden, vilket bland annat inneburit, att Eskilstuna var en av de kommuner i landet som kom att drabbas hårdast av finanskrisen år 2009. Under detta år minskade antalet sysselsatta med 2 600 personer och arbetslösheten kom att tillhöra en av de högsta i landet. Kommunens geografiska läge i kombination med utbyggd infrastruktur som järnväg och väg bidrar till en hållbar tillväxt genom satsningar på logistik. Det senaste decenniet har logistik varit en växande näring i Eskilstuna och kommer sannolikt att fortsätta växa. Parallellt finns också en tillväxt inom handel och många tjänstenäringar, där i synnerhet det senare är mindre arealkrävande. De väsentligt förbättrade kommunikationerna till Stockholm har därtill bland annat inneburit, att många verksamheter som kräver förhållandevis mycket mark, men inte är direkt beroende av att vara etablerade i regionens centrum, flyttas ut från Stockholm till Eskilstuna och andra orter med likartade förutsättningar (t ex Västerås).

SE ÄVEN Del 2 Grunddrag i mark och vattenanvändning: Transporter.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Planavdelningen

Fysisk samhällsplanering - översiktlig planering, detaljplanering, trafikplanering, naturvård och grönstruktur

Besöksadress

Alva Myrdals gata 5

Postadress

631 86 Eskilstuna