MENY
Eskilstuna kommun

Stadsbilden -stadens karaktär

Ny bebyggelse och nya anläggningar i en stad ska passas in i ett både funktionellt och estetiskt sammanhang. Det innebär inte minst att det man tillför ska ta hänsyn till stadens kulturhistoria, dess skala, formuttryck och färgskala. Kunskapen om hur staden har växt fram och hur det avspeglar sig i stadsbilden är en viktig bas för detta. Staden får sin karaktär av bland annat geografiska och topografiska förutsättningar, kulturhistoria, bebyggelsestruktur, grönstruktur och gatumönster, men också av trafiken, verksamheterna och folklivet.

Stadens historiska framväxt

 Stadens ”årsringar” visar sig både i hur man tagit landskapet i besittning och hur bebyggelsens karaktärsdrag i de olika byggnadsepokerna kommer till uttryck i stadsbilden. Stadens framväxt har ofta en direkt koppling till de landskapliga förutsättningarna, där den tidiga bebyggelsen undvek höjdpartier och sänkor och utnyttjade de lokalklimatiskt bästa lägena, vilket fortfarande avspeglar sig i stadsbilden. Bebyggelsemönstret har också styrts av varierade inkomstförhållanden både i placering och exteriört.

SE ÄVEN Del 2 Grunddrag i mark och vattenanvändning: Kulturhistoria

När även lägre markområden kunde torrläggas mer varaktigt byggdes staden vidare allt lägre i terrängen. Den plana marken gav staden en allt mer strikt, rätlinjig och tätbyggd karaktär. Landskapets ursprungliga kontur är oftast tydligast i de områden där man byggt i före detta naturmark, eftersom man där lämnat de svårexploaterade partierna. Bebyggelse i tidigare åkerområden har ofta en rätlinjig struktur. Det gröna inslaget är tydligare gestaltat i dessa stadsdelar. De olika stadskaraktärerna beroende på terrängens beskaffenhet bidrar till förståelsen av landskapet och dess förutsättningar.

Stadens rum och platser

Det öppna årummet liksom torgen exponerar tydligt rummets väggar i form av byggnader och grönska, vilket ger gestaltningsfrågorna en särskild vikt just här. Eskilstuna har en småstadsprägel med relativt låg stadssilhuett. Okänslig förtätning inom riksintresseområdena Eskilstuna och Torshälla kan innebära skada.

I nuläget finns tre områden med påfallande höga byggnader i en tät struktur: Norra Snopptorp, Nyfors-Tunavallen samt Årby. I centrum saknas helt höghus. Kompakt bebyggelsestruktur finns särskilt på Öster och i Nyfors förutom innanför centrumringen. Några villaområden är också påfallande tätbebyggda och liksom föregående fattiga på grönska, exempelvis södra delen av Östermalm. För den omedelbara upplevelsen av en stadsmiljö har det visat sig att folklivet har stor betydelse. Detta genereras i grunden av den fysiska miljöns utformning. I begreppet god stadsmiljö ligger förutsättningarna för ett rikt och dynamiskt folkliv. ”Den goda stadsmiljön” har som viktig egenskap en tydlig karaktär, en upplevelsebar och gestaltmässig identitet. Genom målmedveten utformning av den goda stadens karaktärskriterier kan vi utvidga och stärka människans motiv, möjligheter och spontana lust att vistas i stadsmiljön. Upplevelsen av en stads attraktivitet hänger direkt och indirekt samman med stadsbilden – både fördelningen av och utformningen av stadsrum och byggnader. En attraktiv stadsbild ger positiva spin-off-effekter för bostadsbyggandet genom att efterfrågan på bostäder i estetiskt väl utformade stadsdelar ökar. Kvalitets- eller gestaltningsprogram i samband med nybyggnation har därför ett särskilt värde för att åstadkomma en sammanhållen stadsbild. Ett sådant program ger goda exempel och visar på olika sätt att lösa funktionella problem på sätt som stämmer in i stadsbilden och platsens karaktär.

FAKTA Följande bebyggelsemiljöer i stadsbygden och längs Mälarstranden är kulturhistoriskt värdefulla och ska bevaras till sin karaktär så långt det är möjligt:

 • De gamla delarna av städerna Eskilstuna och Torshälla.

• Ett område längs ån söder om Eskilstuna mot Skogstorp med Vilsta säteri, fornborgar, koloniområde.

• Bruksorten Skogstorp med Rosenfors och rester av Karl IX:s kanal.

• Lagersbergs säteri.

• Mälarbaden och Ängsholmen med sommarstugebebyggelse från skilda tider och av olika slag.

• Fornlämningsmiljöerna vid Åsby/Kolsta/Mesta/ Stenby.

• Koloniområdet Linnéa - ett av Eskilstunas äldsta koloniområden – grundat 1924.

• De delar av 1900-talets bostadsområden inklusive miljonprogramsområden som vid inventering klassats som särskilt värdefulla.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Du har nu hjälpt oss att förbättra eskilstuna.se.

Planavdelningen

Fysisk samhällsplanering - översiktlig planering, detaljplanering, trafikplanering, naturvård och grönstruktur

Besöksadress

Alva Myrdals gata 5

Postadress

631 86 Eskilstuna