Installation av värmepumpar

Anmälan

Om du som fastighetsägare planerar att installera bergvärme- eller ytjordvärmepump ska du först anmäla det till kommunen (17 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd).

Här gör du din anmälan.

Anmälan ska göras senast 3 veckor innan du börjar borra eller lägger ned kollektorslang till kommunens samhällsbyggnadsförvaltning. Vare sig borrning eller installation får ske innan du fått svar på din anmälan. I svaret finns villkor för den aktuella borrningen.

Ska du installera luftvärmepump behöver du inte anmäla det. (Luftvärmepumpar innehåller endast köldmedium och saknar köldbärare).

Avgift för handläggning av din anmälan

En avgift, beslutad av kommunfullmäktige, kommer att tas ut i samband med handläggningen.

Här kan du läsa mer om den aktuella taxan.

Fastighetsägare som inte gör anmälan innan inrättande av värmepump kommer att få betala en miljösanktionsavgift (förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter). I januari 2017 var miljösanktionsavgiften för denna överträdelse 1 000 kronor.

Bifoga dokument

Skicka med en tomtkarta som visar den planerade platsen för borrhål (bergvärme) eller kollektorslinga (ytjordvärme). På kartan ska även den egna och närliggande fastigheters dricksvattenbrunnar och värmepumpsanordningar med mera ritas in.

Särskilda regler gäller för anläggningar som är större än 10 MW

Anläggningar större än 10 MW klassas som C-anläggningar enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Anmälan måste då göras minst en månad i förväg så att länsstyrelsen med flera har möjlighet att yttra sig.

Restriktioner gällande värmepumpar som utnyttjar sjövärme

Eskilstuna kommun är restriktiv då det gäller värmepumpar som utnyttjar sjövärme. Kollektorslingor som läggs på botten kyler ned omgivningen och har en negativ effekt på bottenfaunan. Kollektorslingan kan även skadas , till exempel vid ankring av båtar.

Det är viktigt att installationen av din värmepump utförs på rätt
sätt så att den inte orsakar skador eller innebär för höga driftkostnader. Förvissa dig därför om att firmorna som anlitas har den rätta kompetensen. Certifieringssystem finns för både borrfirmor och installatörer. Borrning ska ske enligt ”Normbrunn -2016”.

Brunnsborraren

Vi rekommenderar dig som fastighetsägare att anlita en certifierad brunnsborrare. Dessa anges i en förteckning som finns på Sveriges Tekniska Forskningsinstituts hemsida
under utfärdade godkännanden och certifikat.

En certifierad brunnsborrare:

• har alltid minst tre års erfarenhet av brunnsborrning och har kunskaper i bland annat svetsning, juridik och hydrogeologi. Dessutom har företaget en ansvars- och miljöskadeförsäkring på minst 5 miljoner kr.
• har den erfarenhet och kunskap som krävs för ett fackmannamässigt väl utfört arbete och utgör därmed trygghet och garanti för dig som fastighetsägare.
• har genomgått en utbildning enligt SGUs (Sveriges Geologiska Undersökningars) kravspecifikation.

Installatören

Installatören ska vara ansluten till SVEP - Svenska värmepumpföreningen. En lista över anslutna medlemmar finns på föreningens hemsida. Eftersom det även finns ett certifieringssystem för installatörer rekommenderar vi att installatören i
likhet med brunnsborraren är certifierad. Certifierade installatörer finns också listade på SVEPs hemsida. Certifieringsutbildningen arrangeras av Mittuniversitetet i samarbete med SVEP.

Det avfall som uppkommer vid borrning, så kallat borrkax, är normalt sett rena massor om de inte har förorenats. Borrvatten ska efter sedimentering tas om hand på den egna fastigheten. Det får inte ledas till dagvattenbrunn eftersom det då kan sätta igen ledningarna.

Fast borrkax ska tas omhand i en container med följande utformning:

• Containern ska ha en volym på minst 10 m3. Vid stor vattenförekomst kan större containervolym eller regelbundna stopp i borrningen behövas för att borrslammet ska hinna sedimentera.
• Containern ska ha ett fastsvetsat, tätt plåttak så att borrkax och borrvatten inte riskerar att orsaka skador på omgivningen. En presenning är otillräcklig som skydd.
• Utblås i containern ska göras mot plåtväggen för att sedimenteringen ska fungera optimalt. Borrvattnet ska alltså inte ledas ner i containervattnet.

Arbetsmediet inne i värmepumpen kallas köldmedium. Köldmedier kan vara skadliga för miljön eftersom de kan bidra till växthuseffekten. Därför krävs aktsamhet vid installation och service. Idag används främst HFC, (fluorkolväten) och förhoppningen är att dessa endast kommer att användas under en övergångsperiod.

Det medium, vanligtvis vätska, som överför värme från mark eller berg till värmepumpen kallas köldbärare. Både Naturvårdsverket och SGU har rekommenderat etanol som lämplig köldbärarvätska. Etanol är biologiskt nedbrytbart även om stora läckage inte är helt problemfria eftersom nedbrytningsprodukterna som bildas kan lukta och smaka illa om de når dricksvattenbrunnar via grundvattnet.

Genom sprickor i berggrunden kan olika föroreningar och salthaltigt vatten transporteras lång väg. Därför finns ett antal skyddsavstånd som måste beaktas inför borrning och nedläggning av kollektorslingor. Avstånden är minimiavstånd och kan därmed ibland bli större beroende på geologiska och geografiska faktorer. När du har en borrad brunn måste du som fastighetsägare alltid vara extra försiktig vid all kemikaliehantering.

Enskilda dricksvattentäkter

Avståndet mellan en energibrunn och enskilda dricksvattentäkter (både egna och grannars) rekommenderas till:

• Minst 30 meter om vattentäkten är borrad.
• Minst 20 meter om vattentäkten är grävd.
• Avståndet mellan ytjordvärme och dricksvattenbrunn bör vara minst 20 meter oavsett om den är borrad eller grävd.
  

Större dricksvattentäkter

Om din fastighet ligger inom skyddsområde för dricksvattentäkt kommer vi att rådgöra med verksamhetsutövaren om huruvida installation av berg- eller ytjordvärmepump är lämplig eller inte. Lämna in din anmälan till oss i extra god tid.

Grannen har redan energibrunn eller ytjordvärme

För att inte områdets värmepumpsanläggningar ska konkurrera om värmen bör följande avstånd uppfyllas:

Avståndet mellan två skilda energibrunnar bör vara minst 20 meter. Om det finns andra energibrunnar i närheten kan borrhålet behöva borras djupare eller gradas (lutning på borrhålet) för att kompensera för värmeförluster.

En energibrunn och en ytjordvärmeanläggning bedöms inte kunna påverka varandra och inte heller två ytjordvärmeanläggningar. Därför finns inget rekommenderat skyddsavstånd.

Enskild avloppsanläggning

En dricksvattenbrunn kan utsättas för avloppspåverkan till följd av ökad vattenrörlighet vid nyttjande av bergvärme. Riskerna beror på jordlagrens mäktighet och genomsläpplighet. Energibrunnen bör därför om möjligt placeras högre i terrängen samt 30-50 meter från en enskild avloppsanläggning (både den egna och grannars). Kan inte rekommenderat avstånd uppnås ska ytterligare tätningsåtgärder vidtas för att undvika påverkan.

Saltvattenfickor

Ett av de största hoten vid energibrunnsborrning är att saltvattenförekomster i berggrunden förorenar ”sött” grundvatten då det sugs in i dricksvattentäkter i närheten av borrhålet. Eftersom stora delar av Mälardalen tidigare varit beläget under havsnivån finns en förhöjd risk för saltvatten i berggrunden just här. Nedan beskrivs vad som är viktigt att göra under själva borrningen:

• Kontinuerlig provtagning av kloridhalt alternativt konduktivitetsmätning ska alltid genomföras under borrning. Prov på kloridhalten ska tas, sedan vatten påträffats, var 20:e meter eller när vattentillgången förändras.
• Vid förhöjd kloridhalt ska energibrunnen tätas så att botten på hålet är ovanför saltvattensprickan.
• Har förhöjd kloridhalt (> 50 mg/l) konstaterats ska kloridhalt och nivå för saltvattnets inträngande noteras i brunnsprotokollet.

Om du vill borra närmare än 10 meter från fastighetsgräns ska du till din anmälan bifoga ett intyg som visar att din granne accepterar denna placering. Placeringen kan innebära att det blir svårt att även på grannens tomt borra för bergvärme

Brunnsborrare är alltid skyldiga att rapportera nya
energi- och dricksvattenbrunnar till SGU. Detta enligt lagen om uppgiftsskyldighet (SFS 1975:424,
SFS 1985:245).

Legionärssjuka är en lunginflammation orsakad av legionellabakterier som är vanlig i jord- och vattensamlingar. Smitta sker genom inandning av små luftburna vattenpartiklar som t.ex. uppstår då man duschar. För att undvika tillväxt av legionellabakterier ska vattnet vara minst 60 °C i varmvattenberedaren och minst 50 °C i kranen. Är temperaturen lägre än 60 °C i varmvattenberedaren ska vattnet värmas upp till minst 60 °C en gång per dygn för att avlägsna eventuella legionellabakterier.

Mer finns att läsa på Folkhälsomyndighetens webbplats.