Stadsplanering
Detaljplaner
Här hittar du information om vad en detaljplan är. Du kan också läsa om när och hur detaljplaner görs.
Vad är en detaljplan?
I en detaljplan finns regler om hur mark och vatten ska användas, förändras eller bevaras. Detaljplanen visar vad marken ska användas till, exempelvis bostäder, skola, industri. Den visar också var gator, torg och parker ska ligga samt hur vatten- och avlopp, fjärrvärme och dagvattenhantering ska lösas.
Vad innehåller en detaljplan?
Detaljplanen består av en plankarta med bestämmelser som är juridiskt bindande. Till planen hör en planbeskrivning och ofta en illustrationskarta som ska underlätta förståelsen av planförslaget och tydligt visa förutsättningar och syftet med planen. De är inte juridiskt bindande men ska vara vägledande vid tolkningen av planen. Till detaljplanen hör också de eventuella utredningar som gjorts i samband med planen.
Här ser du ett exempel på hur en plankarta kan se ut.
När ska en detaljplan göras?
Kommunen bestämmer när, var och hur en detaljplan ska upprättas, men initiativet kan även komma från privatpersoner och företag. Enligt plan- och bygglagen (PBL) som styr planeringen i Sverige ska "markens lämplighet prövas genom detaljplan". Detaljplanen antas av samhällsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige.
En detaljplan görs därför för ny bebyggelse där användningen får betydande påverkan på omgivningen, att man vill ändra användningen (till exempel från industri till bostäder) eller att bebyggelsen har så höga kulturhistoriska värden att den ska bevaras.
En detaljplan tas alltid fram:
- för ny sammanhållen bebyggelse.
- när användningsområdet ska ändras.
- när bebyggelse ska bevaras på grund av höga kulturhistoriska värden.
- för nya byggnationer som kan ha betydande inverkan på omgivningen.
Olika steg när en detaljplan görs
Det är viktigt med synpunkter och därför ska många berörda få tillfälle att tycka till om förslaget. Under planarbetets gång sker samråd med boende, markägare, grannar, olika myndigheter och andra berörda för att ge dessa möjlighet att påverka planförslaget. Även kommunpolitikerna får lämna synpunkter. Detaljplaneförslaget kan ändras flera gånger under planprocessen. Det finns olika sätt att gå tillväga när en detaljplan ska tas fram:
- Standardförfarande
- Utökat planförfarande
- Begränsat planförfarande
Standardförfarandet kan användas om detaljplaneförslaget:
- stämmer överens med översiktsplanen.
- inte är av allmänt intresse eller i övrigt av stor betydelse.
- inte kommer att innebära stor påverkan på miljön.
De olika stegen i detaljplaneprocessen med standardförfarande:
- Planbesked
- Planförslag utarbetas
- Samråd
- Granskning
- Antagande
- Tre veckors överklagandetid
- Laga kraft
Utökat planförfarande kan användas om detaljplaneförslaget:
- om förslaget inte stämmer överens med översiktsplanen.
- är av stort intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse.
- kan innebära stor påverkan på miljön.
De olika stegen i detaljplaneprocessen med utökat förfarande:
- Planbesked
- Planförslag utarbetas
- Samråd
- Samrådsredogörelse och beslut om granskning
- Granskning
- Antagande
- Tre veckors överklagandetid
- Laga kraft
Begränsat planförfarande kan användas om inga yttranden, som är emot planförslaget, kommit in under samrådsutställningen.
De olika stegen i detaljplaneprocessen med enkelt förfarande:
- Planbesked
- Planförslag utarbetas
- Samråd
- Antagande
- Tre veckors överklagandetid
- Laga kraft
Planenheten
Vi jobbar med fysisk samhällsplanering – översiktlig planering, detaljplanering, trafikplanering och grönplanering.
E-post: