Nyckelorden för framtidens grundskola är närhet, valfrihet, integration och god måluppfyllelse där alla elever klarar kunskapskraven. För att bygga framtidens grundskola krävs förändring och nytänkande.
Lokaler har varit en aktuell fråga i barn- och utbildningsförvaltningen de senaste 5 åren. Antalet elever i den kommunala grundskolan har minskat samtidigt som flera friskolor har etablerat sig. Nämndens mål har hela tiden varit ”personal före lokaler”. Ju effektivare förvaltningen använder lokaler, desto mer resurser kan läggas på verksamheten i form av personal och pedagogiskt material.
Förvaltningen fick våren 2009 ett nytt uppdrag från nämnden att utreda hur den kommunala skolan kan effektiviseras och förbättras både vad gäller innehåll och lokaler. Kommunfullmäktige har också satt upp målet att utbildningsnivån i kommunen ska höjas, och för att nå detta mål krävs kraftfulla insatser.
Fler friskolor har fått tillstånd att etablera eller öka sin verksamhet till hösten 2010. Den kommunala grundskolan antar utmaningen att få förtroendet att utbilda barnen i Eskilstuna. Vårt mål är att skapa en kommunal grundskola som håller en ännu bättre kvalité och där alla elever når sina mål. För att förbättra och förnya grundskolan krävs förändringar och nytänkande.
Förvaltningens lägger därför fram ett förslag där utgångspunkten är att alla elever ska ha en bra skola oavsett vilken skola eleven går på - alla elevers behov och önskemål ska tillgodoses. I framtidens grundskola ska eleven känna stolthet över att gå i en kommunal skola och alla elever ska nå målen.
För att alla elever ska nå målen behövs en pedagogisk utveckling i både lägre och högre åldrar. Viktiga förutsättningar för en att få en bättre undervisning är dels att lärare har rätt kompetens, dels att alla lärare har kollegor att kunna föra både ämnesmässiga och övergripande diskussioner med. Alltför små högstadier saknar den sistnämnda förutsättningen. Dessutom kommer den nya skollagen, som träder i kraft till halvårsskiftet 2011, att ställa kravet att lärare har ämnesbehörighet i de ämnen de undervisar. De högstadieskolorna som är små kommer då att inte att ha tillräckligt med elevunderlag för att kunna anställa heltidslärare. En sådan situation missgynnar både elevers relation med läraren och lärarens arbetssituation.
De äldre barnen ska i större grad kunna antas till den skola de önskar gå på. Elever i de högre åldrarna som söker sig till en skola önskar oftast plats på de större centrumnära skolorna med goda resultat. Därför kommer vi att skapa färre men större 7-9 skolor i tätorten, avskaffa upptagningsområdena samt starta en ny centrumnära skola. En första effekt ser vi redan till hösten då vi föreslår att Stålfors och Fröslunda slår samman årskurs 7-9 till ett högstadium i syfte att samla kompetens och resurser till en plats, vilket kommer att vara på Stålforsskolan. Att avskaffa upptagningsområden för de äldre barnen ger bättre förutsättningar att uppnå en jämnare fördelning av elever med olika bakgrund.
I de lägre åldrarna är det viktigt att det finns en skola rimligt nära eleverna. Därför kommer vi att behålla F-6 skolor och ha upptagningsområden kopplade till dessa skolor.
I samband med utredningen har en översyn gjorts av möjliga lokaleffektiviseringar, vilket har lett till att förvaltningen beslutat om ett antal lokalförändringar. Totalt medför dessa besparingar om ca 10 miljoner kronor. Detta ger möjlighet att dels satsa på en ny skola, dels förstärka lärarkompetens och lärartäthet på befintliga skolor. Sammanfattningsvis är det högre kvalitet på undervisningen som i sin tur ger elever förutsättningar att nå bättre resultat som är fokus i förslaget.
Beslut om förslaget tas på barn- och utbildningsnämndens möte den 18 mars.
Läs hela förslaget här. (84 kB)
